Ett bildspel för att samtala omkring Hela vägen Ett bildspel för att samtala omkring människan och världen Del 3 Europaunionen - federation eller regioner i stället för nationer? Lokalsamhället? © Support IT-uppföljning

Identitet förutsätter identifiering Vår identitet är plattformen för oss som människor. Det är i den vi finner trygghet och utifrån den vi agerar. Hur identifierar vi oss i en alltmer sammansatt värld? Är värderingarna om de mänskliga rättigheterna hållbara?

Det är kunskap som är vägen Kunskap om varandra och kunskap om varandras tillvaro

Vår vardag omspänner världen Vår vardag omspänner världen! Varje dag - i tidningar, radio och TV - möts vi av nyheter från hela världen. Vårt vardagsliv har fått ett världsperspektiv.

Farväl till nationerna? Utifrån strikt ekonomiska tankegångar är regioner ett naturligare sätt att dela in världen. Datorer och annan digital teknik bryter både nations- och regiongränser. Vilken betydelse får nationerna i framtiden? Hur går det för lokalsamhället - vår närmaste värld?

Huvudkomponenter i dramat EU USA FN Sovjet Islam Kina

En av de stora utmaningarna - att ena Europas länder

För eller emot EU? EU finns men det finns också ett EU-motstånd i olika former. Motståndet varierar från krav på utträde till krav på förändring. Formuleringen ”smalare men vassare” har fått många anhängare. Det här bildspelet utgår från det EU som finns och vill granska tänkbara utvecklingsmöjligheter.

EU:s historia Början: krig och fred Tyskland och Frankrike krigade med varandra tre gånger under perioden 1870 - 1945 med oerhörda förluster och ofattbara tragedier. Flera europeiska ledare insåg att det enda sättet att garantera en varaktig fred mellan länderna var ett ena dem ekonomiskt och politiskt.

Det började med kol- och stålunionen. Idén om EU presenterades första gången i ett tal av den franske utrikesministern Robert Schuman den 9 maj 1950. År 1951 bildades Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) med sex länder som medlemmar: Belgien, Västtyskland, Luxemburg, Frankrike, Italien och Nederländerna.”Den höga myndigheten" fick rätt att fatta beslut om kol- och stålindustrin i dessa länder.

Från tre gemenskaper till Europeiska unionen Framgången inspirerade. År 1957 undertecknades Romfördraget och därigenom skapades också Europeiska Atomenergigemenskapen (Euratom) och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). År 1967 slogs de tre europeiska gemenskapernas institutioner samman till en enda kommission och ett enda ministerråd. Europaparlamentet skapades också vid detta tillfälle.

Från ekonomisk gemenskap till politisk Med Maastrichtfördraget (1992) infördes samarbete mellan medlemsstaternas regeringar rörande till exempel försvarsfrågor och "rättsliga och inrikes frågor". Genom detta skapades Europeiska unionen (EU).

Ökad rörlighet utan handelshinder Under 1990-talet blev det allt lättare för människor att resa runt i Europa, eftersom pass- och tullkontrollerna avskaffades vid de flesta av EU:s inre gränser. Detta har lett till större rörlighet bland EU-medborgarna. Sedan 1987 har till exempel mer än en miljon europeiska ungdomar studerat utomlands med stöd från EU.

Den gemensamma valutan - EMU-frågan År 1992 beslutade EU att bilda en ekonomisk och monetär union (EMU). Den gemensamma valutan blev verklighet den 1 januari 2002, när eurosedlar och euromynt ersatte den nationella valutan i tolv av EU:s femton medlemsländer. Den första inbromsningen England, Danmark och Sverige ställde sig utanför EMU. Det blev den första inbromsningen på senare tid. Frågor började väckas om hur långt vi skall gå. Vad skall vi egentligen ha EU till?

Den växande familjen 1951 Belgien, Västtyskland, Luxemburg, Frankrike, Italien och Nederländerna. 1973 Danmark, Irland och Storbritannien. 1981 Grekland, Spanien och Portugal 1995 Österrike, Finland och Sverige. 2004 Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien. Kandidater: Bulgarien, Rumänien och Turkiet.

EU:s organisation Nicefördraget bestämmer hur stora EU:s institutioner skall vara och hur de skall arbeta. Det trädde i kraft den 1 februari 2003.

Parlamentet - folkvalt 732 ombud. 19 från Sverige. Kan vid absolut majoritet förkasta europa- och ministerrådens förslag. Europarådet Regeringscheferna träffas minst fyra ggr/år Ministerrådet En minister från varje land. Röstetal efter landets storlek. Kommissionen - arbetar för EU:s intressen. En kommissionär från varje land (25) i femårsperi-oder. Kan medla mellan EU:s olika enheter.

EU:s olika frågor De ekonomiska Ek gemenskap Inre marknad Fri konkurrens Regionalt stöd Internationell samverkan Krig och fred Säkerhet NATO Internationell samverkan Brottsbekämpning Europol Eurojust Politiskt och socialt Politisk integration Nationellt samspel Ökad rörlighet Solidaritet Miljö Kyoto- protokollet

Hur har dom det?

Vad skall vi ha EU till? EU är en sammanslutning av nationer. Därmed uppstår en fråga om gränsen mellan nationella intressen och för nationerna gemensamma intressen. EU-motståndet bygger i hög grad på inställningen att värna om de nationella intressena. Det vanligaste är att inta en kritiskt granskande och vaksam hållning. Det handlar om att påverka EU:s inriktning och det är i huvudsak tre färdvägar som diskuteras.

EU som överstatlighet EU som marknad EU som social säkerhet

EU som marknad ”I stället för en progressiv, internationalistisk ”mot-kraft” som går i täten i kampen mot världsfattigdo-men och för fred och rättvisa ser vi framväxten av ett alltmer egoistiskt EU.” (Stefan de Vylder) ”Arbetet med att utveckla EU:s inre marknad och externa handelspolitik är av mycket stor betydelse för att främja såväl export som import. Tydliga regler och villkor underlättar handeln och bidrar till tillväxt och ekonomisk utveckling i Sverige.” (Ur artikel från regeringskansliet) Två olika infallsvinklar på EU som marknad.

EU som social säkerhet Brottsbekämpning och miljöfrågor nämns ofta som exempel på områden där EU skulle kunna vara till nytta. Ökad rörlighet med en större arbetsmarknad är ett exempel där diskussionen kan föras under vissa förutsättningar. Det handlar då om att trygga jobben i en ökande konkurrens.

Överstatligheten Skall vi eftersträva ett Europas förenta stater? Om inte - På vilka områden kan du tänka dig ge mer makt till EU? På vilka områden skulle du vilja ta tillbaka makt från EU? Vad är nationell identitet? På vilket sätt kan samverkan mellan staterna i EU vidareutvecklas?

”Vi behöver inte mer av mycket, vi behöver bättre av mindre.” Någon klok person har formulerat ovanstående. I en tid när Moder Jord säger ifrån om hur vi missbrukar henne finns det anledning att begrunda detta. Om FN råder mindre diskussion. Om EU råder tvekan. Låt oss sätta ner foten och göra ett EU som verksamt kan bidra till en framtid värd att leva i. Det blir inte lätt. Men det är alldeles nödvändigt.