Staten och det civila samhällets organisationer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Dialogmöte 18 oktober 2011 Presentation av Idékoms förslag till överenskommelse Christoph Lukkerz, processledare Nätverk Social Ekonomi Skåne
Samverkan mellan civila samhället och kommunala myndigheter om familjeåterförening inom ramen för integrationsöverenskommelsen Roberto Scaramuzzino.
Uppdrag om myndighetssamverkan inom kompetensförsörjningsområdet
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Dalarna - Pilotlän för Grön utveckling - Miljödriven utveckling EID:s styrgruppsmöte, 7 juni 2012 Marit Ragnarsson och Lennart Färje.
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Regler och lösningar för uppdragsutbildning
En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar Håkan Johansson (Socialhögskolan, Lunds universitet),
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
1 Regionens Internationella dag, Konsert & Kongress, 25 mars 2010 Jan Owe-Larsson, Styrelseordförande, Regionförbundet Östsam Regionförbundet Östsams internationella.
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Utmaningar av etablerade gränser mellan discipliner
Internationell Ekonomi
Samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs stad
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Välkommen till ESF:s seminarium
Nannette Büsgen Facebook/Volontär i Nacka Twitter/volontarinacka Instagram/volontarinacka.
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande Foto: Colourbox.
Vägar till en jämlik hälsa
Utveckling av lokal service i samverkan SE MEDBORGARNA - för bättre offentlig service.
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
Vi blir Region Jönköpings län
Vem är det som bestämmer?
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.
Din kompetens – vår möjlighet. Övergripande visionärt mål Målet är att hos landstinget som arbetsgivare höja kunskapen om personer med funktionsnedsättning.
OECD Territorial Review of Sweden
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
Demokratiprojektet Den arabiska våren.
Idéburet Offentligt Partnerskap
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Att bli klokare med hjälp av andra Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende.
Välfärd och Ideologier
Hur styrs Sverige? Sverige styrs på tre nivåer.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Mänskliga rättigheter och Naturresurser Kampanjtema :
Ledamot i en beredning - vad innebär det? Anders Öberg.
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva utvecklingsgrupper, 100 kommunbygderåd, 24 länsbygderåd och 44 medlemsorganisationer.
Förbättra villkoren för det civila samhället – ideella föreningar, stiftelser, trossamfund, nätverk och andra aktörer – som en central del i demokratin.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Informatören ”Att förmedla information till olika grupper i samhället. Beslutsfattare,allmänhet och myndighet.
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Lärande utvärdering genom följeforskning
Integrations- och jämställdhetsdepartementet Dialog om värdegrund.
Långsiktighet samverkan dialog process relation insyn mångfald respekt medverkan utveckling ansvarsfördelning partnerskap tydlighet självständighet oberoende.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Presentation av Civos uppföljning av politiken för det civila samhället ur civilsamhällets perspektiv 2012.
Den offentliga sektorn och idéburna organisationer hand i hand - utvärdering i en tid av partnerskap. Josephine Massie Förvaltningshögskolan.
––– Närmare koppling till sakfrågor Stockholm
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Politiskt deltagande: Ideal och normer för politiskt deltagande
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
1980 och 2011 Kommunal politik och förvaltning: förändring, kontinuitet och forskningsfrågor Stig Montin När jag skulle komma på vad jag lämpligen.
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Agenda 2030 för hållbar utveckling
Pensioner och försäkringar
Heby kommuns kvalitetspolicy
Standardisering i energibranschen Förutsätter ett innovativt företag att grundläggande standardisering är på plats då omvärlden digitaliseras med ökat.
Risk- och sårbarhetsanalyser
Presentationens avskrift:

Staten och det civila samhällets organisationer Överenskommelsens 4e uppföljningskonferens. Roberto Scaramuzzino

Forskning om civilt samhälle och socialt arbete (CSSA) Ett tiotal personer knutna till Socialhögskolan, Lunds universitet som arbetar med studier av välfärdsstatlig förändring och frivilligt socialt arbete Undersökning av överenskommelser i alla EU länder. Material obearbetat (Håkan Johansson Lunds Universitet) Nationella studier av överenskommelser och dialogprocesser Inom det sociala området (Mairon Johansson Linnéuniversitetet) Inom integrationsområdet (Roberto Scaramuzzino Lunds Universitet) Ett antal presentationer av våra forskningsresultat på konferenser i form av papers men också i workshops, två avhandlingar (Johansson M. 2011, Scaramuzzino 2012) samt en artikel (Johansson H. & Johansson M. 2012)

Presentationens upplägg Forskningens roll – den andra tematiska studien (Johansson m.fl. 2011) som exempel Fyra teman/övergripande frågeställningar hämtade ur den andra tematiska studien Varför utvecklades den svenska överenskommelsen? Hur ska vi förstå överenskommelsen utifrån frågor om styrning, deltagande, inflytande och demokrati? Ideella organisationer som serviceutförare – hur hanteras frågor om kvalitetssäkring, kvalitetsstyrning och uppföljning? Ideella organisationer som serviceutförare – hur kan den ideella sektorn bidra till ökad sysselsättning?

Vilken roll för forskningen? Forskningen kan bidra med bl.a. Perspektiv, teori och förklaringsmodeller Överblick mellan områden, processer och aktörer, dvs. se kopplingar mellan frågor och processer. Kritik som inte enbart handlar om organisationsutveckling utan har ett ”bredare” perspektiv Kartläggningar, analyser m.m. som har ett värde som ligger bortom den aktuella frågan eller projektet.

Tematiska studien Tematiska studien ”staten och det civila samhällets organisationer i ett föränderligt välfärdssamhälle” Syftet är att relatera överenskommelsen till aktuella samhällsvetenskapliga forsknings- diskussioner framför allt gällande ideella organisationers dubbla roller att företräda medlemmar och ge uttryck för deras ”röst” gentemot politiska beslutsfattare och att initiera och utföra service

Tematiska studien (2) Diskuterar hur överenskommelsen är kopplad till: övergripande systemförändringar i den svenska välfärdsstaten vad som hänt/händer i andra länder Problematiserar: relationen mellan staten och den ideella sektorn utifrån frågor om styrning, deltagande, inflytande och demokrati ideella organisationer som serviceutförare utifrån förväntningar på kvalitetssäkring, kvalitetsstyrning och uppföljningsmekanismer Ideella sektorns storlek och dess möjlighet att skapa sysselsättning med särskild fokus på den sociala ekonomin

Gör staten politik med eller utan ideella organisationer? Utmaningar för det traditionella politiska beslutsfattandet som förankrat i nationella politiska institutioner och i den representativa demokratin Utmaning 1. Internationella politiska institutioner och processer: kan nationella regeringar bestämma över vad som sker inom landets gränser? Utmaning 2. Ett brett spektrum av organisationer och aktörer som kräver att få vara med och styra: kan nationella och lokala beslutsfattare ta beslut på egen hand, eller behövs det ökat samarbete med andra aktörer (ideella och privata)? Utmaning 3. Den representativa demokratin försvagad, kan ideella organisationer stärka kontakten med medborgarna

Vilka konsekvenser för det politiska beslutsfattandet? Från government till governance, eller från statlig styrning till samhällsstyrning Lösningen: en omlokalisering av det politiska beslutsmandatet från de traditionella politiska institutionerna till nya arenor och forum för politisk deltagande, samverkan och samarbete Lösningen: komplettera demokratimodeller, ideal om dialog mellan jämlikar, att informerad dialog kan komma fram till ett gemensamt beslut, engagera medborgare och stakeholders Exempel: medborgardialoger, medborgarpaneler, nätverksstyrning, partnerskap, samverkan, konsensusskapande processer m.m.

Varför utvecklades den svenska överenskommelsen? Möjliga förklaringar Övergripande förändringar i den svenska välfärdsstaten Aktuella politiska förändringar Agerandet från enstaka ideella organisationer Utvecklingen i andra länder

Hur ska vi förstå överenskommelsen? ...utifrån frågor om styrning, deltagande, inflytande och demokrati Stärka demokratin och den demokratiska debatten eller ta udden av kritik från externa aktörer? Förskjutning i det civila samhällets roll från part till partner? Ideella organisationers deltagande i vad, representation av vem och inflytande över vad? Förskjutning i det civila samhällets roll från input till output?

Ideella organisationer som serviceutförare Hur hanteras frågor om kvalitetssäkring, kvalitetsstyrning och uppföljning? Ökad legitimitet och tillförlitlighet genom kvalitetsutveckling och dokumentation? Mångfald av utförare med likriktning av verksamheter? Social redovisning som möjligt verktyg?

Ideella organisationer som serviceutförare (2) Hur kan den ideella sektorn bidra till ökad sysselsättning? Den social ekonomin som lösning på service-utbud där staten och marknaden ”misslyckas”? Den sociala ekonomin som verktyg för integration på arbetsmarknaden Vad vet vi om utvecklingen? Den ideella sektorn växer som serviceutförare men inte i samma takt som vinstdrivande företag. Hur ska vi kunna ”mäta” förändringar?

Tack för visat intresse! Roberto.scaramuzzino@soch.lu.se