Transnationell migration och svenska invandrare i Finland Östen Wahlbeck universitetslektor i sociologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 26.10.2010

Varför forska om invandring ur ett sociologiskt perspektiv? 1. Migration och invandrares samhällsposition ger information om allmänna samhällsförändringar! 2. Utanförskap ger en bild av medborgarskapets gränser och innehåll! 3. Invandringens betydelse för samhället. 4. Information om invandrargrupper.

Egen forskning Slutet av 80-talet: jobb inom flyktingmottagning i Finland 1997: PhD in Ethnic Relations vid University of Warwick (UK): ”Kurdish Refugee Communities: The Diaspora in Finland and England”. Diaspora som en transnationell social organisation

”Transnationalism” Till omfattningen nytt fenomen som har stor betydelse för migrationsprocesser, migrationens konsekvenser och etniska relationer. Amerikansk antropologisk forskning: Invandring i USA sker inte längre som förr. “We define ‘transnationalism’ as the processes by which immigrants forge and sustain multi-stranded social relations that link together their societies of origin and settlement. We call these processes transnationalism to emphasize that many immigrants today build social fields that cross geographic, cultural, and political borders.” (Basch, Glick-Schiller & Szanton Blanc, 1994: 7)

Transnationalism Transnationella social rum Thomas Faist (2000) The Volume and Dynamics of International Migration and Transnational Social Spaces. Transnationella relationer mellan Sverige och Finland! - Emigrationen (50-70-tal) och återvandringen (70-80-tal) har övergått till komplexa rörelser inom ett transnationellt socialt fält.

”Svenskt i Finland – Finskt i Sverige” (2000-2003) Finansiering fyra månader år 2002 för mitt projekt "Transnationalism och diasporisk etnicitet i finsk och svensk kontext” inom ramen för projektet "Etnicitet och kön" (projektledare prof. Harriet Silius, ÅA). Litteraturstudier och två pilotintervjuer år 2002 Flera resultatlösa ansökningar om fortsatt finansiering under 2000-talet. Begränsning och fokusering av forskningsfrågan: rikssvenskar i Finland.

Pilotintervju 1 (familj i sydvästra Finland, 2002) Familjen flyttade från Sverige till Finland år 2001 för att barnen skulle gå i finländsk skola. Båda föräldrarna jobbar sedan länge på färjorna mellan Sverige och Finland och har bott på åtskilliga olika orter i Sverige och Finland. Pappan finsk medborgare född i Österbotten, där han gick i svenskspråkig skola, men växte upp i tvåspråkig familj, jobbar främst på finska och uppger sig idag vara officiellt finskspråkig. Mamman svensk medborgare född i Sverige där hon växte upp i finskspråkig ”sverigefinsk” familj, skolgång på svenska i Sverige. Har under sin barndom även bott på finskspråkig ort i Finland. Hon uppger sig vara officiellt svenskspråkig. Barnen har de uppmuntrat tala finska medan de bodde i Sverige, men familjen verkar idag i Finland ha svenska som hemspråk. Barnen är svenska medborgare, går i svenskspråkig skola i Finland och är officiellt svenskspråkiga. Pappan uppger att han kanske är ”finlandsvensk”, men mamman uppger att hon och barnen inte är det. (familjen flyttade sedermera efter två år i Finland återigen till Sverige).

Pilotintervju 2 (Herr ”A” i Helsingfors, 2002) A är född i Sverige i början av 60-talet, uppvuxen i svenskspråkigt hem med svenskfödda föräldrar, skolgång i Sverige, svensk medborgare. Träffade på 1980-talet finlanssvenskan B som sommarjobbade i Sverige. Efter sällskapande, giftermål och B:s peridovisa boende i Sverige, beslöt paret att flytta till Finland . A jobbar på en internationell koncerns kontor i Helsingfors. A pratar främst engelska på jobbet och bristfälligt finska. Parets barn går i svenskspråkig skola och är officiellt svenskspråkigt. Hemspråket är enbart svenska. A uppger att han defnitivt och absolut inte är ”finlandssvensk” men att hans fru är det och eventuellt deras barn. A uppger att han planerar att flytta till ett tredje land där han kunde få ett bra jobb, men att familjen hittills hållit honom i Finland.

"Sysselsättning, nätverk och transnationalism" (2001-2003) vietnamesiska och turkiska invandrare. finansiering på 772 000 mk från FA ansvarig projektledare: Östen Wahlbeck forskare: docent Kathleen Valtonen, PD Zeki Kutuk. forskningsassistenter. anknutna seniorforskare: prof. Ulla Vuorela m.fl. (TaY), prof. Robin Cohen (Warwick), Erik Olsson (Svenska nätverket för transnationalism och diaspora (FAS)) transnationella nätverks positiva betydelse för invandrares integration på arbetsmarknaden!

”Transnationellt och lokalt –invandrargruppers sociala integration” finansiering från FA: 500 000 euro (2009-2013) projektledare: Östen Wahlbeck forskare: PD Salla Tuori, Dott.ssa Vanja La Vecchia, docent Kathleen Valtonen och docent Tuomas Martikainen. doktorander: Zeinab Karimi, Kaisu Koskela. (CIMO, NordForsk) forskningsassistenter. anknutna seniorforskare: FiDiPro Peter Kivisto (TY), prof. Thomas Faist (Bielefeld), m.fl.

Svenska invandrare i Finland – etniska relationer i mötet mellan svenskt och finskt (2011-2012) finansieras av styrelsen för SLS (”Det svenska i Finland idag och imorgon”). forskare Östen Wahlbeck. I Finland bor idag ett betydande antal svenskspråkiga med ursprung i - och med olika ”transnationella” band till - andra länder, framförallt till Sverige. Vilken social relation har ”rikssvenskar” till Svenskfinland och finlandssvenskar? Tudelat syfte: Ge information om de (riks)svenska invandrarna i Finland. Ge information om Svenskfinland genom en studie av rikssvenska erfarenheter.

”rikssvenskar” som ”invandrare”! Svenska invandrare i Finland – etniska relationer i mötet mellan svenskt och finskt (2011-2012) ”rikssvenskar” som ”invandrare”! klassisk etnicitetsteori: socialantropologisk gränsdragningsteori och elitteori (Barth, Abner Cohen, Malesevic); etnicitet som social kategori (Brubaker (2006): Ethnicity without Groups). finlandssvenskhet definierat i relation mellan svenskspråkiga och finskspråkiga finländare i Finland. avvikelse och kontrastering som antropologisk arbetsmetod. startseminarium på SLS i april 2011, välkommen!

Källa: Statistikcentralen (2010): http: www.stat.fi

Svenskspråkig invandring och utvandring (Fjalar Finnäs (2005) Finlandssvenskarna: en statistisk rapport, p. 20) [Figur borttagen: Svenskspråkig invandring och utvandring. Källa: Fjalar Finnäs (2005) Finlandssvenskarna: en statistisk rapport, s. 20]

Invandring och utvandring i Finland enligt medborgarskap och språk,1980-2001 Källa: Korkiasaari (2003) Maahan- maastamuuttaneet kansalaisuuden ja kielen mukaan. http://www.migrationinstitute.fi/db/stat/fin/art.php?artid=6 Medborgarskap/språk Invandring Utvandring Nettoinvandring. Finskt/finska 138 775 139 000 -225 Finskt/svenska 18 179 24 939 -6 760 Finskt/övrigt 4 603 3 526 1 077 Utländskt/finska 17 493 5 482 12 011 Utländskt/svenska 7 275 4 234 3 041 Utländskt/övrigt 110 906 22 919 87 987 Totalt 297 231 200 100 97 131

Finns det övrig invandring av betydelse för Svenskfinland Finns det övrig invandring av betydelse för Svenskfinland? (dvs icke-svenskspråkiga) Uppehållstillstånd givna år 2009 Källa: Migrationsverket (2010) Oleskeluluvat vuonna 2009.

[Figur borttagen: Karta över andelen som talar ett främmande språk i landets olika regioner. Källa: Horttanainen, Erja & Wikman-Immonen, Anu (2010) Kunnat kansainvälisen maahanmuuttopolitiikan toteuttajana. Helsingfors: kommunförbundet. s. 89]

[Figur borttagen: Lista över de kommuner som har den största andelen befolkning registrerad med ett främmande språk. Källa: Horttanainen, Erja & Wikman-Immonen, Anu (2010) Kunnat kansainvälisen maahanmuuttopolitiikan toteuttajana. Helsingfors: kommunförbundet. s. 96]

Varför forska om invandring inom finlandssvensk samhällsforskning? 1. Migration och invandrares samhällsposition ger information om allmänna samhällsförändringar i Svenskfinland. 2. Utanförskap ger en bild av ”finlandsvenskhetens” gränser och innehåll. 3. Invandringens betydelse för Svenskfinland. 4. Information om invandrargrupper.

Tack för uppmärksamheten!