Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010. Urvalskriterier Kriterier – För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) – Livsmiljöer där mångfalden utvecklas.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bildspel om växter Artkunskap.
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Skogsbrukets och lantbrukets miljöeffekter Speciellt skogsbruket, men också lantbruket, är viktiga näringar i Finland. De har större eller mindre miljöeffekter.
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010.
Tillägg till översiktsplanen •Tillägg kan göras för t.ex. en planeringsfråga som tidigare inte har tagits upp i översiktsplanen. •Genom tillägget görs.
Byggnadsnämndens beslut ( ) • ”att ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genom detaljplan pröva lämpligheten av att möjliggöra bostäder inom.
Når vi miljökvalitetsmålen till 2020*?
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo
Teckenförklaring JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att.
METSO med naturvårdslagen - genomförande och regionala mål
Produkter, hälsa och miljö
Riskhanteringsplaner - tidplan, struktur och innehåll
FoU-strategi för Mittsverige Forskningen skall vara av hög internationell kvalitet till nytta för regionen I FoU-strategin prioriteras vissa forskningsområden.
Översynsgruppen Presentation av mig och att detta är en fortsättning på det arbete som påbörjades Beslutades 2011 och trädde i kraft 1 januari 2012.
Områden av riksintresse för kulturmiljövården
TerrAkvatisk bristanalys för hållbara landskap Johan Törnblom
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Biologisk mångfald.
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Ekologisk succession.
Skötselkrav betesmark/slåtteräng
Levande skogar.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
Åtgärder i jord- och skogsbruk för att minimera utsläpp/slambildning i Vattnet Ralf Johansson, LRF och Lena Peribert, Södra
SKOP Rapport till Vara kommun om Barnomsorgsundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S22MAR11 Kvänums förskola.
Natur- och fågeldirektivet som villkor för direkta EU- stöd Obs! Endast de senaste gällande bestämmelserna är officiella källor.
Sigtunastiftelsen 17 maj 2006
Skyddsvärda träd i kulturlandskapet
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
1. Begränsad klimatpåverkan
1. Begränsad klimatpåverkan
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
SKOP Rapport till Vara kommun om Barnomsorgsundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S22MAR11 Familjedaghem.
Ekonomiskogen Ekonomiskogen 06/2012 Varför sköter vi skogarna?  Skogarna är vår viktigaste förnybara naturresurs.  Försäljning av produkter från skogsindustrin.
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
Miljömålen och förorenade områden
MILJÖKVALITETSMÅL OCH PRECISERINGAR De sexton miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås förtydligas genom ett antal preciseringar.
Parallellt seminarium Ett rikt växt- och djurliv – introduktion  Vad har hänt hittills & vad händer härnäst?  Vad är miljömålet Ett rikt.
Naturvårdsgruppen - Dialog om miljöhänsyn
Myllrande Våtmarker.
Försurning, Av Ebba och Emma.
Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.
Världens skogar Ungefär en tredjedel av jordens landyta är täckt av skog. Skogar som är viktiga på många sätt. De ingår t.ex. i vattnets och kolets kretslopp.
Grundvatten - Miljöövervakning - Regional vattenförsörjningsplan Hillevi Hägnesten Miljö- och vattenstrategiska enheten
Skogen Tävlingen.
Skyddsvärda träd i stadsmiljöer
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
– levnadsmiljöer försvinner
Otilia Johansson (tidigare vikarierande kommunekolog, Lycksele kommun)
Johan Niss, naturskyddsenheten
Generellt biotopskydd Britta Johansson
Ekosystemet Skogen Ekosystem.
1 Träd i stadsmiljö Välkomna!. 2 Skyddsvärda träd Uppdrag från Naturvårdsverket → ett instrument för att uppnå miljömålen Hotad miljö (upphörd hävd, igenväxning.
LEVANDE SKOGAR Om skogsindustrins arbete med biologisk mångfald.
En kartläggning av skyddsvärda insekter på sandmarker och torrängar Inventering av Nybro kommun Niklas Johansson, Baskarp.
Bevarandemål – Ädellövskog Flerskiktad ädellövskog bestående av främst bok med inslag av ek, hassel och tall. Antalet grova träd bör vara cirka 20 per.
Mid-latitude deciduous forest Foto: Mats & Pontus.
Grön infrastruktur och modern metod för biotopkartering* med exempel på ekosystemtjänster Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen Stockholm * vegetationskarta.
Naturvårdsarbetet i Skåne
Inrätta tätortsnära, kommunala naturreservat!
Sveriges natur Geografi åk 4.
Miljö Ekonomiska Sociala
Veckans fördjupning handlar om något som vi kan hitta i skogen
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
Rymden, träd, fåglar och svampar
/
Fakta om rådjur Storlek: kilo, cm hög, vårt minsta hjortdjur Funnits: år i Skandinavien Äter: Bärris och ljung under vintern. Även sälg,
Presentationens avskrift:

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010

Urvalskriterier Kriterier – För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) – Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande kriterier – Läge och areal – Förekomst av hotade arter – Ekonomiska och sociokulturella kriterier

Urvalskriterier Stöder besluten Hjälper att välja de bästa områdena Ska inte tillämpas strikt Regionala synpunkter viktiga Det valda objektet ska fylla minst ett kriterium

Urvalskriterier Förekomst av hotade arter Nätverk och kopplingar – strävan till mosaik och koncentrationer Ekonomiska och sociokulturella kriterier – tryggande av mångfalden kan främja näringen – landskap, rekreation och kulturvärden kan vara kompletterande urvalskriterier

Strukturdragen Död ved: lågor, högstubbar, stående döda träd, hålträd, vindfällen Stora gamla lövträd: aspar, björkar, sälgar, rönnar Ädla lövträd Grov brandskadad ved Karaktär av lund eller skogskärr, källpåverkan, sipperytor, karaktär av sumpskog eller rikkärr Grundvattenpåverkan, kalkpåverkan, näringsrik berggrund Vattenhushållningen i naturtillstånd eller restaurerbart tillstånd Trädbestånd med varierande struktur, öppningar i kronskiktet

Död ved

METSO-livsmiljöer Lundar Moskogar med rikligt inslag av död ved Skogar kring småvatten Trädbevuxna torvmarker Lövsumpskogar och svämskogar Solexponerade åsar Skogar vid landhöjningskusten Trädbevuxna vårdbiotoper Skogar på kalkberg Skogbevuxna berg, stup och blockfält

Närmiljö till bäck

Klass I och II Konkreta mätare: död ved, beståndets ålder Riktgivande rekommendationer Klass I och II lämpar sig ofta för permanent eller långvarigt skydd Klass II kan lämpa sig som naturvårdsobjekt

Klass III Objekt som utvecklas åt rätt håll Lämpar sig för naturvård och återställande Läget avgörande: nära klass I, II eller skyddsområde Lämpliga för skogsbrukets miljöstöd eller naturvård

Lundar Lundar med gamla träd, torrakor och lågor Lundar med ädla lövträd Lundar längs bäckar, strandlundar, lundar på kalkområden, åslundar eller lundar på landhöjningskusten

Moskogar med stort inslag av död ved Brunna områden med grova träd Hotade arter OMT år, MT år, VT, CT år OMT-MT 10 kubikmeter död ved/ha VT-CT 5 kubikmeter död ved/ha

Skogar kring småvatten Till småvatten hör källor, bäckar, rännilar samt tjärnar och små sjöar, även glosjöar Strandskog mot sjöar, bäckar o.dyl. Källområden med omkringliggande skog Försumpade skogar, grundvattenpåverkade

Skogar kring småvatten som kräver naturvård Småvattenmiljöer och grundvattenpåverkade skogar som lämpar sig för restaurering Exempelvis källprojekten på skogscentralerna Bäckrestaurering

Restaurerad källa

Trädbevuxna torvmarker Kärr och myrar är trädbevuxna torvmarker Orörda trädbevuxna torvmarker och torvmarkernas randskogar Mosaiker av livsmiljöer Torvmarker där det förekommer livskraftiga förekomster av hotade arter

Randskog

Lövsumpskogar och svämskogar Skogar vid å- och älvstränder som är utsatta för regelbundna översvämningar Lövsumpskogar och svämskogar vid sjöstränder Aldominerade lövsumpskogar vid havsstränder

Solexponerade åsmiljöer Torra, ljusa och bördiga åsskogar Skogar på åssluttningar som brunnit Solexponerade åsmiljöer där det finns livskraftiga förekomster av hotade arter som endast förekommer i sådan miljöer Andra åsmiljöer och moar som är betydelsefulla för arter som lever på solexponerade sluttningar

Skogar på landhöjningskusten Successionsserier i naturtillstånd i skogarna och torvmarkerna på landhöjningskusten Enhetliga successionsserier viktigast

Landhöjningsskog

Trädbevuxna vårdbiotoper Skogsbeten, hagmarker och lövängar Hagar och skogsbeten med stor artmångfald Trädbevuxna vårdbiotoper där det finns livskraftiga förekomster av hotade arter Kräver ofta vård

Skogar på kalkberg Skogar på kalkberg och kalkrik mark Skogar på ultrabasiska berg och ultrabasisk mark

Trädbevuxna berg, stup och blockfält Gamla hällmarksskogar i naturtillstånd Skogar i omedelbar närhet av stup och blockfält där trädbeståndet har en sådan struktur eller utgörs av sådana arter som är betydelsefulla för mångfalden

Gammal skog på berg