Ryssland under Jeltsin 1991-1999
Litteratur: Hedlund, Stefan. Russia’s “Market” Economy. A Bad Case of Predatory Capitalism. London: UCL Press, 1999; Hoffman, David, E. The Oligarchs: Wealth and Power in the New Russia. Oxford & New York, 2002 (den mest intressanta boken, kräver dock komplettering i form av djupare teoretisk behandling av problemet); Ledeneva, Alena. How Russia Really Works: The Informal Practices that Shaped Post-Soviet Politics and Business. Ithaca and London: Cornell University Press, 2006; Sakwa, Richard. Russian Politics and Society. 4th ed. London & N.Y,: Routledge, 2008
Sovjetunionen Avsaknad av demokrati; nomenklatura vid makten Negativa drag: Avsaknad av demokrati; nomenklatura vid makten Dålig distributionspolitik, varubrist och utbredd missnöje med situationen Positiva drag: Välfungerande socialt system; stabilitet
Sovjetunionens finansiella system Bestod av två delar: 1. Den första omfattade produktionssektorn 2. Den andra var avsedd för konsumtionsmarknad Penningmängden reglerades strikt och måste motsvara den totala varumängden på konsumtionsmarknaden MV=PQ, där M är mängden pengar, V är omloppshastigheten, P är prisnivån och Q är produktionsvolymen
Gorbatjovs reformer, perestrojka 1985-1991 Misslyckad ekonomisk politik: - ”Kooperativföretag” tilläts - Det finansiella systemet kraschade - total varubrist; enorma köer December 1991 – Sovjetunionen upplöstes Ryska Federationen bildades
Jeltsins ekonomiska politik ”Chockterapi” 1. Liberalisering av priser: regeringen påstod att priserna inte skulle åka dramatiskt; beslutet fattades i Jeltsin omgivning Istället: Ledde till inflation 1992: 2 500 %; 1993: 840 %; 1994: 130 % Besparingar försvann. Detta undergrävde ryska medborgares förtroende till statens ekonomiska politik och finansiella institutioner ”Dollarisering” av den ryska ekonomin
2. Privatisering Kuponger (s k vouchers) – var avsedda att legitimera politiken: trycktes 1992 I praktiken – överföring av statlig egendom till privata ägare. Skedde på olika sätt
3. Strikt budget- och finanspolitik Utgifter till sociala ändamål samt statliga subventioner till företag minskade dramatiskt: arbetslöshet uppstod 4. Kontrollen över utrikeshandel och finanstransaktioner med utlandet lättades avsevärt: ryska företag klarade inte konkurrensen med importen; kapitalflykt Illegal kapitalflykt under 1990-talet: $ 20-30 miljarder per år
Chockterapins ekonomiska resultat: BNP tillväxt, % Industri-produktion, % år till år 1990 - 3,0 -0,1 1991 - 5,0 -8,0 1992 -14,5 -18,0 1993 -8,7 -14,1 1994 -12,7 -20,9 1995 -4,1 -3,3 1996 -3,6 -4,0 1997 1,4 1,9 1998 -5,3 -5,5 1999 6,4 8,1 2000 10,0 9,3 Dämpade efterfrågan: sovjetiska massproduktions-företag gick i konkurs. Ekonomisk nedgång (källa: Sakwa, R. Russian Politics and Society, s. 299)
Demonstration mot prisliberaliseringen. Kemerovo, 1992-02-06 Sociala konsekvenser av ”chockterapin” var förödande, speciellt för äldre och offentligt anställda Demonstration mot prisliberaliseringen. Kemerovo, 1992-02-06
Jegor Gajdar – premiärminister 1992 Anatolij Tjubajs – Jeltsins ”privatiseringsminister” (till vänster på bilden)
Den politiska utvecklingen Oppositionen till Jeltsins regering samlades kring parlamentet – Högsta sovjet. Gajdar avskedades i december 1992 men politiken bestod. September 1993 - President Jeltsins antikonstitutionella kupp Författning 1993 – presidenten fick stora maktbefogenheter
Resultat: uppkomsten av ”oligarkisk kapitalism” Egendomen och företag koncentrerades i händer av ett fåtal personer – ”oligarker” Boris Berezovskij – TV-1, bilindustri, oljeindustri
Michail Chodorkovskij– oljeindustri, bank Menatep Vladimir Gusinskij – mediaimperium NTV, Mostbank Michail Chodorkovskij– oljeindustri, bank Menatep
Den ”oligarkiska kapitalismens” höjdpunkt Odemokratiska presidentval 1996 Början av 1996 – opinionsundersökningar visade att endast 2-3 % av väljarna var beredda att rösta på Jeltsin. Kommunistledaren Gennadij Ziuganov utmanade Jeltsin under presidentvalet 1996
”De sju stora” bankirerna ingrep i politiken – ”Davosalliansen” bildades i februari 1996 till stöd för Jeltsin. Syftet var att rädda privatiseringens resultat Mötet mellan president Jeltsin och de sju bankirerna i Kreml, mars 1996
Skapade centrum för Jeltsins valkampanj– frontal attack och smutskastning av Ziuganov och Kommunistpartiet i media kombinerades med en positiv framställning av Jeltsin och hans presidentskap – ”Rösta med hjärtat” – kampanjen
Jeltsin vann valet i juli 1996 efter andra omgången, trots att han fick en hjärtattack mitt under valrörelsen
Resultat: ”Oligarkisk kapitalism” bestod även efter 1996, oligarkerna ökade sina egendomar. Vissa oligarker ingick i regeringen 1997-1998 – sociala klyftorna fördjupades Kontrasten mellan Moskva och resten av landet Lönerna betalades inte, det finansiella systemet var i obalans, pengar saknades i ekonomin, 73 % av stora företag gjorde sina transaktioner via ”barter”
Informella praktiker i Rysslands postsovjetiska ekonomi Definition: regular sets of players’ strategies that infringe on, manipulate, or exploit formal rules and that make use of informal norms and personal obligations for pursuing goals outside the personal domain Dubbelbokföring Svart byteshandel Alternativa påtryckningar (alternative enforcement): anlitandet av kriminella gäng under 1990-talet samt manipulering med lagar, domstolar och rättssystem under 2000-talet; administrativa sanktioner
Krisen 1998 Orsaker: - Kollapsen av ekonomin efter Sovjetunionens fall –den fundamentala orsaken. Ett stort antal företag avstannade. Statens skatteinsamling minskade - Kapitalflykt från Ryssland – kontrollen upphörde - Staten fick låna pengar för att täcka sina utgifter – GKOs (kortfristiga statsobligationer). Den ryska staten satte sig i skuld - Rubeln var övervärderad – icke kompetent finans- och valutapolitik - Minskade oljepriser på världsmarknaden på den tiden
Krisens förlopp Augusti 1998 – regeringen vägrade att betala sina skulder i GKOs Rubeln föll kraftigt – befolkningens besparingar minskade dramatiskt. Juli 1998: 6,3 rubel mot $1; December 1998: 20,65 rubel mot 1$. Den framväxande ”medelklassen” försvann Varubrist uppstod – levnadsstandarden minskade med 40 % Den politiska krisen uppstod som följd. Decentralisering. Rysslands upplösning i ett antal självständiga administrativa enheter var aktuell
Den positiva sidan av krisen Den inhemska industrin återhämtade tack vare den låga rubelkursen Ekonomisk tillväxt började redan 1999 – BNP ökade med 6,4 % mot -5,3 % minskning 1998
Den politiska utvecklingen under 1999 Jeltsin var diskrediterad totalt Den politiska krisen fördjupades: mellan mars 1998 och augusti 1999 bytte Jeltsin sina premiärministrar 6 gånger Jeltsin med premiärminister Jevgenij Primakov, 1999
Krisen i Tjetjenien fördjupades Terrorattack i Moskva och en rad andra städer i september 1999. Bostadshus i Moskva sprängdes med hundratals döda som följd
Oligarken Berezovskij sökte Jeltsins ”tronarvinge” – Putin tillsattes som premiärministern i augusti 1999 och den 31 december blev han tillförordnad president Mars 2000 – Putin valdes till president efter första omgången
Vad betydde Boris Jeltsins epok. Frågan 1 Vad betydde Boris Jeltsins epok? Frågan 1. Hur förhåller du dig idag till Boris Jeltsin?, i % Svar/År: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mycket positivt / snarare positivt 9 10 7 Neutralt 32 31 34 35 33 Snarare negativt / mycket negativt 55 56 54 Har ingen åsikt 4 3 2 Källa: http://www.levada.ru/press/2006013000.html (2006-01-30)
Fråga 2. Vilket påstående håller du med? Svarsalternativ/år: 2000 2001 2002 2003 2004 Man ska garantera Jeltsins immunitet och säkerhet som Rysslands första president 39 36 30 33 31 Jeltsin måste dömas för de olagliga handlingar och missbruk han begått vid makten 49 50 Har ingen åsikt 12 14 20 17 21 Källa: http://www.levada.ru/press/2006013000.html (2006-01-30)
Fråga 3. Sett i historiskt perspektiv, gav Jeltsinepoken mest positiva eller negativa resultat? Svarsalternativ/år: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mest positiva 16 17 14 13 Mest negativa 67 66 69 71 70 Har ingen åsikt 18 15 Källa: http://www.levada.ru/press/2006013000.html (2006-01-30)