Ryssland under Jeltsin

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Advertisements

Slutet på det Kalla Kriget.
Äldre i välfärden.
Är världen på rätt spår? Situationen idag: Enligt EFA Global Monitoring Report 2002 Presentation vid mötet En jämställd skola för alla? Sida, 4 april 2003.
Det medeltida styrelseskickets uppkomst och funktion.
Samhällsekonomi 2.
MELLANKRIGSTIDEN.
Den inrikespolitiska utvecklingen under Putin ( )
Mellankrigstiden.
Tillväxt till varje pris?
Det glada 20-talet Efter första världskriget var människorna i Europa positiva till framtiden. Man trodde att det aldrig skulle bli några mer krig.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
REVOLUTIONERNAS ÅR 1848 OCH DAS KAPITAL
Konjunkturer.
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
Marknadsekonomins grunder
”Varför betalar man svart?”
Finanskriserna 1990 och likheter och olikheter?
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Behövs det pengar? Byteshandel.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Metod i teori & praktik Daniel Nylén. Historik Stradis (1979) SSADM (1981) SSM (1966)RUP (1998) Ethics (1985) Agile (2001)
Internationell Ekonomi
Föreläsning 12 Sammanfattning
Kort sammanfattning Mellankrigstiden.
Folkmord i vår tid.
V AD ÄR DET FÖR SAKER SOM VÅRA POLITIKER BEHÖVER BRY SIG OM …
Andra världskriget – den första delen (Byggd på presentation av Therese Nilsson, S:t Mikaels-skolan, Mora )
Orsaker till Andra Världskriget.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Finland blir självständigt
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomiska kretsloppet
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Kina ett U-land? Enorm ekonomisk utveckling, risk att man ser ner på Kina som en kommunistisk diktatur. Stora problem... Men samtidigt måste vi inse att.
Gulfkriget.
Negativ ränta Till Hans Tson Söderströms Festschrift SNS, Stockholm 20 februari 2015 Thorvaldur Gylfason.
Konjunkturer.
Marknadsekonomins grunder Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Makt som låg i ett fåtal händer. Folket uteslutna från politiska processer. Riksdagen representerade 10% av befolkningen. Folket ville ha mer makt!
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
BNP (BruttoNationalProdukt):
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
Privatisering eller offentligt ägande? Privatisering tar sin utgångspunkt i New Public Management (NPM), och är (var) en reaktion på svårigheten att finansiera.
Samhällekonomi.
RYSKA REVOLUTIONEN Sovjet mellan 1917 och 1939.
Ryska revolutionen & Sovjetunionens bildande
Utkik Historia: s , Frihetstiden
Industriella Revolutionen
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Mellankrigstiden.
Konjunkturen i Stockholms län kv Mars 2017
RYSKA REVOLUTIONEN.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Det andra världskriget
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Ryska revolutionen 1917.

Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Den ryska revolutionen
Produktion, handel och transport
Presentationens avskrift:

Ryssland under Jeltsin 1991-1999

Litteratur: Hedlund, Stefan. Russia’s “Market” Economy. A Bad Case of Predatory Capitalism. London: UCL Press, 1999; Hoffman, David, E. The Oligarchs: Wealth and Power in the New Russia. Oxford & New York, 2002 (den mest intressanta boken, kräver dock komplettering i form av djupare teoretisk behandling av problemet); Ledeneva, Alena. How Russia Really Works: The Informal Practices that Shaped Post-Soviet Politics and Business. Ithaca and London: Cornell University Press, 2006; Sakwa, Richard. Russian Politics and Society. 4th ed. London & N.Y,: Routledge, 2008

Sovjetunionen Avsaknad av demokrati; nomenklatura vid makten Negativa drag: Avsaknad av demokrati; nomenklatura vid makten Dålig distributionspolitik, varubrist och utbredd missnöje med situationen Positiva drag: Välfungerande socialt system; stabilitet

Sovjetunionens finansiella system Bestod av två delar: 1. Den första omfattade produktionssektorn 2. Den andra var avsedd för konsumtionsmarknad Penningmängden reglerades strikt och måste motsvara den totala varumängden på konsumtionsmarknaden MV=PQ, där M är mängden pengar, V är omloppshastigheten, P är prisnivån och Q är produktionsvolymen

Gorbatjovs reformer, perestrojka 1985-1991 Misslyckad ekonomisk politik: - ”Kooperativföretag” tilläts - Det finansiella systemet kraschade - total varubrist; enorma köer December 1991 – Sovjetunionen upplöstes Ryska Federationen bildades

Jeltsins ekonomiska politik ”Chockterapi” 1. Liberalisering av priser: regeringen påstod att priserna inte skulle åka dramatiskt; beslutet fattades i Jeltsin omgivning Istället: Ledde till inflation 1992: 2 500 %; 1993: 840 %; 1994: 130 % Besparingar försvann. Detta undergrävde ryska medborgares förtroende till statens ekonomiska politik och finansiella institutioner ”Dollarisering” av den ryska ekonomin

2. Privatisering Kuponger (s k vouchers) – var avsedda att legitimera politiken: trycktes 1992 I praktiken – överföring av statlig egendom till privata ägare. Skedde på olika sätt

3. Strikt budget- och finanspolitik Utgifter till sociala ändamål samt statliga subventioner till företag minskade dramatiskt: arbetslöshet uppstod 4. Kontrollen över utrikeshandel och finanstransaktioner med utlandet lättades avsevärt: ryska företag klarade inte konkurrensen med importen; kapitalflykt Illegal kapitalflykt under 1990-talet: $ 20-30 miljarder per år

Chockterapins ekonomiska resultat: BNP tillväxt, % Industri-produktion, % år till år 1990 - 3,0 -0,1 1991 - 5,0 -8,0 1992 -14,5 -18,0 1993 -8,7 -14,1 1994 -12,7 -20,9 1995 -4,1 -3,3 1996 -3,6 -4,0 1997 1,4 1,9 1998 -5,3 -5,5 1999 6,4 8,1 2000 10,0 9,3 Dämpade efterfrågan: sovjetiska massproduktions-företag gick i konkurs. Ekonomisk nedgång (källa: Sakwa, R. Russian Politics and Society, s. 299)

Demonstration mot prisliberaliseringen. Kemerovo, 1992-02-06 Sociala konsekvenser av ”chockterapin” var förödande, speciellt för äldre och offentligt anställda Demonstration mot prisliberaliseringen. Kemerovo, 1992-02-06

Jegor Gajdar – premiärminister 1992 Anatolij Tjubajs – Jeltsins ”privatiseringsminister” (till vänster på bilden)

Den politiska utvecklingen Oppositionen till Jeltsins regering samlades kring parlamentet – Högsta sovjet. Gajdar avskedades i december 1992 men politiken bestod. September 1993 - President Jeltsins antikonstitutionella kupp Författning 1993 – presidenten fick stora maktbefogenheter

Resultat: uppkomsten av ”oligarkisk kapitalism” Egendomen och företag koncentrerades i händer av ett fåtal personer – ”oligarker” Boris Berezovskij – TV-1, bilindustri, oljeindustri

Michail Chodorkovskij– oljeindustri, bank Menatep Vladimir Gusinskij – mediaimperium NTV, Mostbank Michail Chodorkovskij– oljeindustri, bank Menatep

Den ”oligarkiska kapitalismens” höjdpunkt Odemokratiska presidentval 1996 Början av 1996 – opinionsundersökningar visade att endast 2-3 % av väljarna var beredda att rösta på Jeltsin. Kommunistledaren Gennadij Ziuganov utmanade Jeltsin under presidentvalet 1996

”De sju stora” bankirerna ingrep i politiken – ”Davosalliansen” bildades i februari 1996 till stöd för Jeltsin. Syftet var att rädda privatiseringens resultat Mötet mellan president Jeltsin och de sju bankirerna i Kreml, mars 1996

Skapade centrum för Jeltsins valkampanj– frontal attack och smutskastning av Ziuganov och Kommunistpartiet i media kombinerades med en positiv framställning av Jeltsin och hans presidentskap – ”Rösta med hjärtat” – kampanjen

Jeltsin vann valet i juli 1996 efter andra omgången, trots att han fick en hjärtattack mitt under valrörelsen

Resultat: ”Oligarkisk kapitalism” bestod även efter 1996, oligarkerna ökade sina egendomar. Vissa oligarker ingick i regeringen 1997-1998 – sociala klyftorna fördjupades Kontrasten mellan Moskva och resten av landet Lönerna betalades inte, det finansiella systemet var i obalans, pengar saknades i ekonomin, 73 % av stora företag gjorde sina transaktioner via ”barter”

Informella praktiker i Rysslands postsovjetiska ekonomi Definition: regular sets of players’ strategies that infringe on, manipulate, or exploit formal rules and that make use of informal norms and personal obligations for pursuing goals outside the personal domain Dubbelbokföring Svart byteshandel Alternativa påtryckningar (alternative enforcement): anlitandet av kriminella gäng under 1990-talet samt manipulering med lagar, domstolar och rättssystem under 2000-talet; administrativa sanktioner

Krisen 1998 Orsaker: - Kollapsen av ekonomin efter Sovjetunionens fall –den fundamentala orsaken. Ett stort antal företag avstannade. Statens skatteinsamling minskade - Kapitalflykt från Ryssland – kontrollen upphörde - Staten fick låna pengar för att täcka sina utgifter – GKOs (kortfristiga statsobligationer). Den ryska staten satte sig i skuld - Rubeln var övervärderad – icke kompetent finans- och valutapolitik - Minskade oljepriser på världsmarknaden på den tiden

Krisens förlopp Augusti 1998 – regeringen vägrade att betala sina skulder i GKOs Rubeln föll kraftigt – befolkningens besparingar minskade dramatiskt. Juli 1998: 6,3 rubel mot $1; December 1998: 20,65 rubel mot 1$. Den framväxande ”medelklassen” försvann Varubrist uppstod – levnadsstandarden minskade med 40 % Den politiska krisen uppstod som följd. Decentralisering. Rysslands upplösning i ett antal självständiga administrativa enheter var aktuell

Den positiva sidan av krisen Den inhemska industrin återhämtade tack vare den låga rubelkursen Ekonomisk tillväxt började redan 1999 – BNP ökade med 6,4 % mot -5,3 % minskning 1998

Den politiska utvecklingen under 1999 Jeltsin var diskrediterad totalt Den politiska krisen fördjupades: mellan mars 1998 och augusti 1999 bytte Jeltsin sina premiärministrar 6 gånger Jeltsin med premiärminister Jevgenij Primakov, 1999

Krisen i Tjetjenien fördjupades Terrorattack i Moskva och en rad andra städer i september 1999. Bostadshus i Moskva sprängdes med hundratals döda som följd

Oligarken Berezovskij sökte Jeltsins ”tronarvinge” – Putin tillsattes som premiärministern i augusti 1999 och den 31 december blev han tillförordnad president Mars 2000 – Putin valdes till president efter första omgången

Vad betydde Boris Jeltsins epok. Frågan 1 Vad betydde Boris Jeltsins epok? Frågan 1. Hur förhåller du dig idag till Boris Jeltsin?, i % Svar/År: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mycket positivt / snarare positivt 9 10 7 Neutralt 32 31 34 35 33 Snarare negativt / mycket negativt 55 56 54 Har ingen åsikt 4 3 2 Källa: http://www.levada.ru/press/2006013000.html (2006-01-30)

Fråga 2. Vilket påstående håller du med? Svarsalternativ/år: 2000 2001 2002 2003 2004 Man ska garantera Jeltsins immunitet och säkerhet som Rysslands första president 39 36 30 33 31 Jeltsin måste dömas för de olagliga handlingar och missbruk han begått vid makten 49 50 Har ingen åsikt 12 14 20 17 21 Källa: http://www.levada.ru/press/2006013000.html (2006-01-30)

Fråga 3. Sett i historiskt perspektiv, gav Jeltsinepoken mest positiva eller negativa resultat? Svarsalternativ/år: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mest positiva 16 17 14 13 Mest negativa 67 66 69 71 70 Har ingen åsikt 18 15 Källa: http://www.levada.ru/press/2006013000.html (2006-01-30)