SNS Konjunkturrådsrapport 2011 Anders Vredin (ordf.) Runar Brännlund Lars Ljungqvist Per Strömberg Arvid Wallgren
Kap 2: Mer eget kapital och mindre risk • Finansbubblan må ha orsakats av makroekonomiska obalanser… • …men kraschens omfattning berodde på finanssektorns skuldsättning Tabell: Bankernas egna kapital i procent av totala tillgångar Northern rock Lehman Brothers CitigroupHandels -banken Swedbank 20063,23,86,43,74, ,53,35,24,04, ,67,33,54,8
Incitament för hög skuldsättning i finanssektorn I kriser garanterar staten bankernas skulder ex post Innebär en implicit subvention ex ante billigare lån Särskild lockelse att utnyttja billiga lån för riskfyllda investeringar under högkonjunkturer
Policyimplikationer Ökat kapital, särskilt under högkonjunkturer Plus stärkt tillsyn från politiskt oberoende myndighet Minska kostnaden av bankernas obestånd Konkursinstitut som tillåter långivarna att göra förluster Andra regleringar sekundära eller skadliga Målkonflikter
Vad är kostnaden av ökade kapitalkrav?
Kap 3: Reformer för högre sysselsättning Långtidssjukskrivna utöver 0,5% Förtidspensionärer utöver 3,5% Arbetsmarknadsprogram Öppen arbetslöshet
Reformförslag Sänkta inträdeströsklar för ungdom och invandrare Lägre minimilön Sänkta arbetsgivaravgifter sänkt arbetskraftskostnad fler arbetstillfällen Omstartsjobb efter 67 års ålder Lägsta möjliga skattekilar i slutet av förvärvslivet undvik dödviktskostnader när arbetsutbudselasticiteten är som störst
Sociolog och psykolog säger ”… lättare att uppleva självtillit, stolthet och delaktighet genom ett arbete jämfört med att vara sysselsatt i ett projekt som i mer generella termer syftar till aktivering.” (SOU 2007:2) Nationalekonom ser Incitament Outnyttjad resurs Välfärdsjobb Alla behövs Incitament stärks Reformförslag
Välfärdsjobb Sänkta inträdeströsklar för ungdom och invandrare Omstartsjobb efter 67 års ålder Personer över 65 år relativt till (procent)
Kap 4: En effektivare klimatpolitik Utsläpp av växthusgaser
Klimatproblemet och ekonomin Ton CO2 per $ BNP
Klimatpolitiska strategier Global samordning: stora utsläppsreduktioner, låg kostnad Nationell politik: stora kostnader, små (t o m negativa) effekter på globala utsläpp Med fokus på globala utsläppsreduktioner snarare än nationella reduktioner kan Sverige bli “koldioxidneutralt” till låga kostnader
Reformförslag Renodla Slopa subventioner till ”miljöbilar” och etanol Slopa subventioner till lokala investeringsprogram Järnvägar är inget klimatpolitiskt instrument Frikoppla klimatpolitik från energipolitik Effektivisera Sträva efter marginalkostnadsutjämning såväl nationellt som globalt Sök globala och flexibla lösningar Effektivisera energiskattesystemet Modernisera ”Gå före” ger inte konkurrensfördelar Utsläppsminskningar har inte större värde i Sverige än i andra länder Utveckla innovationsincitamenten.