Kriser Marie Carlander, Cybergymnasiet Göteborg, Göteborg – www.lektion.se

Vad är en kris? Individen… drabbas av en smärtsam händelse upplever att ett viktigt behov är starkt hotat har en självbild som håller på att förstöras kan känna stark ångest, och/eller lida av smärtor och andra somatiska (kroppsliga) reaktioner behöver hjälp

Traumatiska kriser Trauma = skada Traumatiska kriser uppstår av yttre faktorer, ex: Förlust: död, skilsmässa, separation, kraschad vänskap, amputering av kroppsdel Allvarliga/obehagliga besked: sjukdom, död, få sparken Naturkatastrofer: tsunamin 2004, vulkanutbrott, jordbävning Olyckor: Gottrörakraschen 1991, Estonia 1994, Backabranden 1998 Våld/hot: misshandel, rån Konflikter: krig, terror, WTC 2001 Kränkt självkänsla: otrohet, bli av med jobbet, inte kunna få barn, social skam, frihetsberövande Kombinationer av flera olika faktorer

Utvecklingskriser (livskriser) En utvecklingskris uppstår när en individ möter en händelse som kan anses höra till en viss fas i livet, men som ändå upplevs påfrestande och svår att hantera. Har ni några förslag på möjliga livskriser?

Exempel på utvecklingskriser Börja skolan Puberteten (ex. fysisk utveckling) Sluta skolan Flytta hemifrån Äktenskap Skaffa barn Medelåldern Pensionen Ålderdomen OBS! Ovanstående behöver inte leda till kris

Jämförelse Traumatiska kriser Utvecklingskriser Oväntad knock-out Vanligtvis svåra besvär Mer långvariga Sannolikt att professionell hjälp krävs Viktigt att få hjälp vid behov för att kunna gå vidare Mindre oväntade Vanligtvis måttliga besvär Mindre långvariga Inte lika sannolikt att professionell hjälp krävs, men det är långt ifrån omöjligt Viktigt att få hjälp vid behov för att kunna gå vidare

Krisens olika faser OBS Krisens olika faser OBS! Alla går igenom dessa faser, men alla drabbas inte av alla punkter

Chockfasen Varar vanligtvis några timmar eller dygn Förmågan att tänka är störd Handlingar sker närmast automatiskt Avtrubbade affekter (ex. apati) Okontrollerat starka känslor (ex. gråt, skrik, skratt) Regression Förnekande

Reaktionsfasen Varar vanligtvis i dagar eller veckor Innebörden av det som har hänt sjunker in i medvetandet Påtagligt lidande i form av stor sorg, och eventuellt också känsla av vrede och skuld Somatiska (kroppsliga) symtom Sömn- och ätstörningar Svårigheter med vardagliga sysslor Dra sig undan familj och vänner (konsekvenser?) Svårt att sköta skola/jobb (konsekvenser?) Risk för missbruk

Bearbetningsfasen Läkningsperiod Varar vanligtvis i månader eller år, beroende på grad av trauma samt individens psykologiska och sociala förutsättningar Individen reflekterar och bearbetar upplevelser och känslor Individen börjar se realistiskt på förlusten (vanligt att i början idealisera den/det man har förlorat) Allt längre mellanrum mellan ”smärtattackerna” Sömn- och ätstörningar vanliga Repetition av traumat genom mardrömmar Ångest, nedstämdhet och somatiska symtom vanligt

Nyorienteringsfasen Avslutas i vissa fall aldrig Utan att glömma det som har hänt anpassar sig individen till rådande situation Den omgivande verkligheten kan åter tas in (innan dess ”tunnelseende”) Individen blir kapabel att glädjas åt nuet och se framåt Såret på själen ”ärras” Sorgen blir ett smärtsamt minne som inte längre dominerar

Bemötande ”Stor respekt för sorgen.” ”Smittas av olyckan.” Andra människors närvaro och stöd är viktigt, även om ingen kan eliminera smärtan.

Existentiella frågor Varför hände det? Varför hände det just mig? Den som drabbas av en kris försöker ofta finna/skapa mening i det som har hänt för att minska känslan av att det är slumpen som styr. Detta meningssökande är ett sätt för individen att återfå kontrollen.

Exempel på hjälp att få Nära anhöriga Kurator Psykolog Psykiatriker Kristerapeut (speciellt utbildad för sådana former av samtal, får inte ha för bråttom, men måste ändå kunna sätta ord på det svåra som händer) Krisgrupper (ex. debriefing: snabb krishantering i grupp vid stora olyckor (Vad har hänt? Hur har det känts?) Kan få motsatt effekt. BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) Jourhavande medmänniska Jourhavande kompis Jourhavande präst Röda Korsets telefonjour Nationella Hjälplinjen BRIS (Barnens Rätt I Samhället) Rädda Barnens föräldratelefon

I värsta fall… Men vanligtvis… …håller den drabbade sina känslor tillbaka på grund av (omedveten) förnekelse av betydelsen av det som har hänt, eller av rädsla för att krascha. Detta är ett hinder för att arbeta sig igenom krisens olika faser. (Läs om Erich Lindemanns studie av sorgereaktioner på s. 114.) En kris är inte detsamma som en psykisk sjukdom, men om den inte blir hanterad och löst på ett bra sätt kan den leda till en sådan. Men vanligtvis… …leder kriser till självkännedom och livskunskap!

Överdeterminerade kriser Överdeterminerad kris när krisreaktionen blir värre än väntat. Uppstår på grund av tidigare obearbetad kris, och river upp gamla sår. Utöver den direkta anledningen till krisen (ex. risk att behöva lämna sitt hem) finns det andra faktorer (ex. en turbulent barndom med många flyttar) som påverkar (determinerar) krisförloppet.

överdeterminerad kris Kris-matematik hinder + aktuella känslor obearbetad kris återkommande känslor = överdeterminerad kris (maktlöshet/känsla av övergivenhet/känsla av att vara oälskad/känsla av att bli bortvald/osv…)

Posttraumatiskt stressyndrom Traumatisk stress uppkommer när individen utsätts för något som genererar affekterna skräck, rädsla eller hjälplöshet. Händelsen rubbar individens grundläggande antaganden om en förutsägbar värld och dennes eget värde. Individen förlorar med andra ord en trygghetsskapande illusion.

Posttraumatiskt stressyndrom Posttraumatisk stress förkortas ”PTSD” och kan drabba individer som har varit med om livshotande upplevelser eller allvarlig kränkning av integritet. Exempel på sådant är krig, tortyr, rån, sexuella övergrepp, svåra olyckor, naturkatastrofer, svåra förlossningar, etc. PTSD är ett syndrom som består av flera olika symtom. Alltså: symtom + symtom + symtom + … = PTSD Vanligtvis tar det några veckor innan symtomen visar sig, ibland flera år. Symtomen kan uppstå i samband med nya påfrestningar eller när individen minst anar det.

Posttraumatiskt stressyndrom Vanliga symtom är att… …individen återupplever den traumatiska situationen genom minnen, mardrömmar, flash-backs eller något den ser, hör, känner lukten av o.s.v. …individen blir känslomässigt avtrubbad (likgiltig) inför allting. …individen försöker undvika allt som påminner om traumat (isolerar sig). …tillfällig minnesförlust. …individen blir överspänd och känner sig ständigt stressad, vilket kan leda till sömnstörningar, vredesutbrott, misstänksamhet, koncentrationssvårigheter, att vara lättskrämd m.m.

Posttraumatiskt stressyndrom Vad gäller behandling, för att bota eller lindra PTSD, är kognitiv beteendeterapi mycket vanligt. I KBT närmar sig den hjälp- sökande, tillsammans med en terapeut, de traumatiserande upplevelserna. Målet är att personen dels ska våga minnas det som har hänt, dels våga utsätta sig för omständigheter som förknippas med traumat. Forskningsresultat indikerar att snabb behandling ger bättre resultat än om tiden mellan traumat och behandlingen dröjer. För cirka 40 % av dem som utvecklat PTSD en månad efter traumat har inga besvär ett år senare.

Källor Levander, M. (2010) www.lartecken.se/psykologi (2011) www.ne.se (Nationalencyklopedin, 2011) www.vardguiden.se (Vårdguiden, 2011)