Att förstå när döden är nära Carl Johan Fürst

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Brytpunkt Bertil Axelsson.
Advertisements

0HLR Maen Yousef.
Palliativ sedering Bertil Axelsson
Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Känn ditt läkemedel Med sikte på att den egna medicineringen lyckas Föredragshållarens namn.
medan alla andra omkring dig log. Så lev ditt liv med ett leende,
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
Varför gör de inte som vi säger?
Hjärtsvikts-mottagning
© 2013 ANTROP Resan genom äldrevården och äldreomsorgen i Uppsala län Hur kan vi göra den bättre?
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Intervju inför ViV-projektet.
modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal
Syftet med en personlig handlingsplan
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
Avancerad Sjukvård i Hemmet - ASIH dagsläge i SLL
Lära sig leva med cancer
Kriser.
Gastrosektionen medicin SU/Ö vilka är vi?
Bättre liv för våra äldre
Palliativt vårdinnehåll i livets slutskede
Tidig identifiering och behandling av livshotande tillstånd!
Vad menar vi med begreppet behov?
SBAR Modell för bättre kommunikation
Adherence Vad är det?.
Varför gör de inte som vi säger?
Säkrare vård och omsorg
1 Örebro Utbildningsdag UFPo.
Vårmöte 2014 NU-sjukvården NÄL.
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
SBAR för strukturerad kommunikation
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Webbkollen hemma Ålder 65+ Respondenter: 65.
Mening eller fråga TRYCK F5.
Inger James Örebro universitet. Fyra delstudier Hur familj, närstående, vårdpersonal skapar kunskap och förståelse i svåra komplexa situationer då liv.
Vi är olika känsliga för alkohol.
Diagnos och delaktighet
Legoknekt, barnamördare eller hjälte?. Undersökning I Vilket stöd upplever soldaterna från allmänheten?
Ingrid Lindberg, Elin Carlson och Stefan Frisk Medicinkliniken Eksjö
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Affektiva Mottagningen
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
SBAR för strukturerad kommunikation
”Varför tar du dina droppar?”
Sjuka barn – vad behöver barn och föräldrar?
Brytpunkt och vårdkedja för den palliativa patienten
Vi arbetar aktivt med patientsäkerhet i hälso- och sjukvården inom Landstinget i Jönköpings län Bland annat genom satsningen Säker vård – alla gånger.
Cancerrehabiliteringsprocessen
Narkotikaundersökning bland elever på gymnasium i Norrbotten 2012 och 2014.
Palliativ vård De fyra hörnstenarna.
SBU-rapporter.
PALLIATIV VÅRD 1.
Palliativ vård och samordning
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Sjukdomar och besvär.
God man God man enligt 11 kap 4 § föräldrabalken kan förordnas för en person som på grund av sjukdom eller liknande förhållande inte kan bevaka sin rätt,
Primärt omhändertagande av för tidigt födda barn NeoHLR-dagarna, Eskilstuna oktober 2015 Gunnar Sjörs, neonatolog.
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
 a) Elevsvar 1 (E)  ”Vi blev mer bofasta eftersom vi skulle skörda maten som vi sått var vi tvungna att stanna kvar där eller komma tillbaks.”  Kommentar:
Agenda Bakgrunden till NVP Erfarenheter från införandet av LCP
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
VÅRDPLANERING UTIFRÅN PATIENTENS PERSPEKTIV
Uppdragsstyrning – hur hänger det ihop?
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Behandlingsbegränsningar i vården
Presentationens avskrift:

Att förstå när döden är nära Carl Johan Fürst

Att förstå att döden är nära… Hur vet vi att en patient/boende är i livets slutskede? Hur vet vi att en patient är döende? Hur lång tid är det kvar när patienten är döende? Varför är det viktigt?

Diagnostisera döendet När börjar det Hur se man Vem ser vad Har det någon betydelse att se det Viktigt för vem

Vad ser man? Sjunkande medvetandegrad Kapslar in sig Omvärlden ointressant Tappat sina aktiviteter Tröttare Blicken förändras ”Hjärntrött”

Avslutat eller ordentligt minskat sitt intag per os Dricker mycket lite, tar ej tabletter Sjunkande urinmängder Försämrad perifer cirkulation Snipig, vit näsa Förändrar utseende, sjunker in Ändrat andningsmönster Sänkt medvetande

Det är ett gott tecken att dom äntligen förstår!

Övergången mellan olika sjukdomsskeden är sällan helt tydlig Brytpunkt Övergångsskede Döendet Botbar sjukdom Kronisk sjukdom Livets slutskede Död Sorg 7

När är patienten döende? B C

Hur vet vi att en patient är döende?

Är patienten döende? Om svaret på följande 4 frågor är JA Planera för vård av en döende patient Patient – boende – person

Kliniska indikatorer för vård av döende 1. Tecken på att patienten är döende 2. Är patientens försämrade tillstånd förväntat? 3. Har behandlingsbara tillstånd övervägts? 4. Är livsförlängande behandling orimlig?

Tecken på att patienten är döende

Tecken på att patienten är döende Kan inte ta mediciner peroralt Mestadels sängbunden Kan endast dricka små klunkar vätska Sovande större delen av dygnet

2. Är patientens försämrade tillstånd förväntat?

2. Är patientens försämrade tillstånd förväntat? Ja, på grund av svår sjukdom Successiv försämring Ja, enligt medicinsk bedömning

3. Har följande behandlingsbara tillstånd övervägts?

3. Har följande behandlingsbara tillstånd övervägts? Infektion Dehydrering Hypo/hyperglykemi Elektrolytrubbning Förgiftning Skallskada Depression Förvirring …

4. Är livsförlängande behandling orimlig?

4. Är livsförlängande behandling orimlig? Behandling är sannolikt ineffektiv eller för besvärlig Patienten har avsagt sig fortsatt behandling Patienten har tidigare tydligt avsagt sig fortsatt behandling En närstående har på patientens vägnar tagit avstånd från fortsatt behandling

När döden är nära När har personalen och familjen olika uppfattning om döendet och döden? Exempel från din erfarenhet

Sammanfattningsvis: När vi vet att döden är nära Varför är det viktigt att veta? För att det föranleder viktiga åtgärder! Medicinskt Omvårdnad Patient Närstående

… det här var inget bra tecken! … men för mig är det ett viktigt tecken!