Språket i dikter - termer och begrepp

DIKTER, LYRIK, POESI eller VERS Dikter med andra ord Genren kan kallas DIKTER, LYRIK, POESI eller VERS  Motsatsen är PROSA, d.v.s. berättelser

Ordet lyrik Kommer från det grekiska ordet LYRIKO’S, som betyder skicklig i att spela lyra, ett gammalt stränginstrument. Lyriken jämförs också ofta med musiken – textens rytm och ordens klang (hur dikten låter) är en viktig del av dikten.

Författaren  Den som skriver dikter kallas LYRIKER, DIKTARE, POET eller SKALD (det sista är dock gammalmodigt)‏

Diktens beståndsdelar Vissa dikter har ett namn, om inte omtalar man dem med diktens första rad. En rad i en dikt kan kallas för RAD eller VERSRAD. När versrader står ihop kallas det för STROF. Kalla inte en strof för vers!

Du har tappat ditt ord ← NAMN/TITEL Du har tappat ditt ord och din papperslapp, ← VERSRAD du barfotabarn i livet. Så sitter du åter på handlarns trapp ← FÖRSTA STROFEN och gråter så övergivet. Vad var det för ord – var det långt eller kort, var det väl eller illa skrivet? Tänk efter nu – förrn vi föser dig bort, ← ANDRA STROFEN Nils Ferlin ←FÖRFATTAREN

Bunden vers Har en REGELBUNDEN rytm, RIMMAR ofta, har ofta ett bestämt antal strofer, ett bestämt antal rader i en strof och ett bestämt antal betonade och obetonade stavelser på en rad. Nästan inga moderna poeter skriver bunden vers.

Du har tappat ditt ord Du har tappat ditt ord och din papperslapp, A 4 RADER du barfotabarn i livet. B RIM: ABAB Så sitter du åter på handlarns trapp A och gråter så övergivet. B Vad var det för ord – var det långt eller kort, C 4 RADER var det väl eller illa skrivet? B RIM: CBCB Tänk efter nu – förrn vi föser dig bort, C du barfotabarn i livet. B Understrykningar = betonade stavelser Antalet stavelser (betonade och obetonade) = antalet vokaler För att beskriva hur dikten rimmar i en analys räcker det med att säga att varannan rad rimmar.

Haiku (orimmad bunden vers)‏ Andra november 5 Tunga moln över hamnen 7 Solen försov sig 5 Helena Solstrand Haikun har alltid 17 stavelser fördelade på tre rader: 5+7+5.

Obunden vers Kan se ut hur som helst, följer inga förutbestämda regler. Det som skiljer obunden vers från prosa är (förutom oftast längden) användningen av:  språkrytmen  språkliga bilder  ordklanger Texter som ligger på gränsen mellan prosa och lyrik kallas PROSALYRIK.

Alla dikter har en rytm! Också obunden (fri) vers har en rytm – den är bara inte regelbunden. Skriv inte ”Dikten har en bra rytm”. (Bra är för vagt. Hur kan man definiera en ”bra” rytm?)‏ Ordet TEMPO kan vara bra att använda när man funderar på hur dikten låter. Känns dikten långsam eller snabb, hackig eller flytande? Kan detta kopplas ihop med diktens innehåll på något sätt?

Språkrytmen Berättar något om innehållet. Vad betonas? Hur förändras rytmen?

Exempel på språkrytm Nej jag ska inte ska inte ska inte svara i telefon Jag vet att det inte är du När jag ändå svarar är det lik förbannat inte du Karin Lentz

Språkliga bilder = bildspråk Ett sätt att genom en bild beskriva något abstrakt, ofta en känsla. Bilderna väcker associationer som säger läsaren något om det abstrakta som poeten velat beskriva.

Hur används ordet bildspråk? Ordet bildspråk används som ett samlingsnamn för olika typer av bilder. Man kan skriva t.ex. ”Dikten innehåller mycket bildspråk som beskriver kärleken”. Skriv inte t.ex. ”På rad två finns ett bildspråk”.

Bildspråkets uppbyggnad SAKLED = det abstrakta som skall beskrivas BILDLED = bilden som beskriver detta Exempel: Min kärlek är en ros. Ofta sägs sakledet inte klart ut. Exempel: Elden i mitt hjärta. (= kärleken)‏

Vanliga typer av bildspråk Liknelse = något liknas vid en bild, ordet ”som” eller ”liksom” ingår Exempel: Månen är som en apelsin. Metafor = något liknas vid en bild, men jämförelseorden ”som” eller ”liksom” saknas. Exempel: Himlens apelsin (=månen). Personifikation/besjälning= döda ting eller abstrakta begrepp beskrivs som levande eller mänskliga. Exempel: ”trädets fingrar” (=grenarna)‏

Symboler En symbol är en bild som representerar något annat (en idé, ett begrepp). Medan en metafor eller liknelse t.ex. ofta bara finns på ett ställe i en text (som en detalj) kan symbolen vara något återkommande, genomgående i texten. Vi känner alla till symboler som t.ex. duvan (fred) eller korset, ankaret och hjärtat (tro hopp och kärlek). Författare försöker ofta hitta på egna symboler.

Utrdrag ur en dikt som bygger på en symbol Av ständig oro för stort och smått jag blev allt mera en igelkott. /.../ Ja, konstig är jag till övermått och en besynnerlig igelkott. Ty dessa spjut som jag sträcker ut har genomborrat mig själv förut. Nils Ferlin Igelkotten kan tolkas som en symbol för en känslig människa.

Några andra analystermer Kontrast: Många författare skapar effekt genom att använda motsatspar i sina dikter (liv – död, svart – vitt, långsam – snabb...). Paradox: En jämförelse som verkar orimlig, som motsäger sig själv, men som egentligen uttrycker en sanning. T.ex. ”Det är inte så,/ att döden börjar efter livet./ När livet upphör/upphör också döden.” (Gösta Ågren) Parallellism: Samma tanke upprepas med lite varierande ord.

Ordklanger Poeten skapar medvetet olika klanger genom ljuden i språket. Många konsonanter gör t.ex. språket hårdare, olika vokaler gör klangen antingen mjuk eller vass. Allitteration = Ord som står nära varandra börjar på samma ljud, ger betoning och effekt. Exempel: ”vind och vita vågor” Assonans = ord som nästan rimmar med varandra (låter liknande)‏ Exempel: bollen - trolla

En dikt som bygger helt på ordklanger. svirr svarr guppande tät lidelse flammande stramande blått glammande AMMANDE surr – A hjul går gungar golv tapp tapp – APP tapp Elmer Diktonius En dikt som bygger helt på ordklanger.

Diktens grafiska utseende Hur raderna i dikten är uppställda och var poeten tar nya rad har betydelse. Det sista ordet på en rad anses få extra mycket tyngd, d.v.s. bli extra viktigt.

Evolution Stenen Elden Metmasken Tre trappsteg till Rockefeller Nils Ferlin Vem var Rockefeller?

Om diktanalys till studentskrivningarna Läs i Språkets värld s. 98-125. Jämför också med s. 231-233 som handlar om retoriska stilmedel i samband med argumentationsanalys. Som du märker är det många begrepp som kan användas vid analys av olika slags texter! Läs i Bokskogen s. 136-207, 302-327, 353- 365.