Utredning på Embla Center Emblamodellen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vi vänder oss till kvinnor från 18 år som har Missbruks-/beroendeproblematik och någon eller några av följande problemområden: Svåra ångeststörning Personlighetsstörning.
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
22q11 deletionssyndrom hos vuxna - kognitiva och psykiska symtom Kunskapscentrum för ovanliga genetiska sjukdomar Informationsdag om 22q11 Rolf Luft.
Unga vuxna med självskadebeteende; effekter av Dialektisk beteendeterapi vid SU/Mölndal och SÄS/Borås psykiatri.
Else Waaler Leg.psykolog, Neuropsykiatriska enheten för vuxna,
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
Asperger syndrome and schizophrenia Psychiatric and social cognitive aspects Tove Lugnegård 2012.
Viktiga utgångspunkter
Parkinson och demens Jens Berggren Leg. Psykolog
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Leg psykolog/leg psykoterapeut
bristande uppmärksamhet hyperaktivitet bristande impulskontroll
Heléne Stern leg psykolog
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? Rätts psykiatri Allmän psykiatri Dubbeldiagnos.
Up modul 7 -Exponering Billy Larsson Leg psykolog Leg psykoterapeut
Beroende och den växande hjärnan
Mentala störningar forts.
Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
Internationella Strokedagen 10/5-2007
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
HaschAvvänjningsProgram
SKOLFRÅNVARO – agera och samverka på kända risk- och framgångsfaktorer
Behandling och självläkning
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Michael Karlsson leg psykolog
Samsjuklighet Pascal Borgström, Marie Hagnell & Erling Thernström
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Sjukgymnastik vid myelom
Hannah Jakobsson, leg. psykolog;
Konsultmottagningen I 66
Neuropsykiatriska utbildningsprojektet
Nationella riktlinjer för sjukskrivning vid depression Christina Spjut Luleå
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Marie Hagnell, Sylvia Mellfeldt Milchert & Erling Therström
Projektet Bakgrund, mål & syfte, målgrupp, tidsramar, processinnehåll, valideringsmaterialets användningsområde.
Alkohol och droger En översikt.
Mental hälsa.
Marie Hultén Demenssköterska i Mora Författare Utbildar/föreläser Baseboll.
Om oss: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra medlemmar Vi driver på utvecklingen.
kan man dra av Dunedinstudien?
Kognition och teknik Beata Terzis
Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Barn med ADHD kan uppfattas som: högljudda, störande, besvärliga eller bråkiga Pratar mycket Rastlös.
PTSD och samsjuklighet hos kvinnor med beroende på Embla center Anna Rantzow.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Psykisk ohälsa. Exempel på olika psykiska sjukdomstillstånd Psykos Vanföreställningar Dålig Verklighets- uppfattning Personlighetsstörning Affektiv störning.
Välkomna! presentation av Embla Center, Li Persson, socionom, föreståndare Embla Center ”PTSD och samsjuklighet”. Anna Rantzow, leg.
Autism spektrum Autism Aspergers syndrom. Ett spektrum!! IQ 70 asperger ”högfungerande autism” 80% av barn med autism autism.
Samsjuklighet Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt Beroendeperspektiv Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår psykisk störning (psyk sjukdom eller.
Att diskutera cannabis med unga Östersund 30 januari 2014 Pelle Olsson.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Kliniska Riktlinjer för Ångestsyndrom och Tvångssyndrom
Ångestsyndrom Carin Österholm
Depression hos barn och ungdomar
Psykiskt funktionsnedsättning
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Föreningen kognitivt stöd
Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården
Läkarintyg för sjukpenning
Eller varför biter treåringen ?
Presentationens avskrift:

Utredning på Embla Center Emblamodellen Cecilia Kjuus Leg psykolog/psykoterapeut Handledare KBT INM Limhamn Cecilia.Kjuus@inmalmo.se ----- Mötesanteckningar (2013-09-27 10.05) -----

En översikt En komplex grupp att utreda! Hög psykiatrisk samsjuklighet Hur påverkas hjärnan av långvarigt alkoholmissbruk? Hur påverkas hjärnan av långvarigt drogmissbruk? Könsskillnader Slutsatser ”Emblamodellen” Vinsterna med utredning och diagnos

En komplex grupp att utreda Många samverkande faktorer; Biologiska sårbarheter (t.ex ADHD, kognitiv nedsättning) Sociala faktorer Psykiatrisk problematik Skador på hjärnan till följd av överkonsumtion Andra somatiska skador till följd av missbruk Skador på hjärnan som förvärvats genom den livsstil som ofta följer med missbruket Mindre forskning på kvinnor med missbruk

Hög grad av psykiatrisk samsjuklighet hos personer med missbruk: - Egentlig depression - Bipolär sjukdom - Ångestsjukdom; GAD Panikångest Social fobi PTSD - Schizofreni - Antisocial personlighetsstörning - ADHD Autismspektrumdiagnos Mental retardation Inlärningssvårigheter Psykiatrisk problematik finns oftare hos kvinnliga än manliga missbrukare Sårbarhetsmodell - biologisk sårbarhet skapar grogrund för psykiatrisk problematik

Hur påverkar neuropsykologiska diagnoser missbruket? ADHD Lägre debutålder Allvarligare missbruksförlopp Fler behandlingstillfällen Alla typer av droger förekommer Steget kortare från missbruk till beroende Intensivare missbruksstil Högre grad av återfall i missbruk Uppförandestörning i barndomen predicerar starkt

Undersökning gjord på Maria ungdom 2004 ….visar att unga missbrukare i genomsnitt uppfyller kriterierna för 3 psykiatriska diagnoser. Dessa diagnoser föregår ofta missbruket. Ju tyngre beroendeproblematik desto vanligare är det med psykiatrisk samsjuklighet. Denna utreds dock sällan.

Tidiga tecken på alkoholrelaterad hjärnskada Försämrat närminne Minnesluckor efter man har druckit alkohol Personlighetsförändring Bl.a. Brister i empati och impulskontroll. Ökad irritabilitet.

Vad händer i hjärnan vid långvarigt alkoholmissbruk? Atrofiering av vitsubstans (hjärnan krymper) -Påverkar bl.a. Frontal loberna, lillhjärnan, limbiska systemet, hippocampus - Påverkar förmåga att fatta beslut - Planera - Reglera känslor och motivation - Minne - Motoriska funktioner bl.a balans Myeliniseringen försämras. Intressant att överinlärd information så som matematik och språk förvånansvärt opåverkat.

Vad händer i hjärnan vid långvarigt alkoholmissbruk? Wernike-Korsakoffs syndrom Alkoholdemens Orsakad av kraftig näringsbrist (B1, tiamin) Ögonmotorik Förvirringstillstånd Problem med inlärning Axial amnesi, förlust av minnen Konfabulering Svårigheter att kontrollera känslor Så mycket som 60% av personer med alkoholberoende konstaterades ha WKS vid obduktion, ingen av patienterna var diagnostiserade vid dödsfallet Vi går vidare och gör en jämförelse med droger och hur de påverkar hjärnan. Vi skall se på några av de vanligaste drogerna

Långvarigt marijuana (Cannabis)missbruk Dess neurotoxiska egenskaper har ifrågasatts. Nedsättningar i minnesfunktioner; Inkodning Lagring Framplockning Personlighetsförändringar Skadorna verkar reversibla – men heterogen bild Beror på när startade, hur länge, hur ofta i vilka doser. Studier på Jamaica, Coasta Rica o i Greekland visade inga nedsättningar. Genomsnitt 34 år och 5 joint/dag. Röka mycket under tonåren tycks ha en permanent negativ effekt på personlighet och kognitiva förmågor Förhöjd risk för schizofreni för de som har den genetiska sårbarheten.

Långvarigt opiatmissbruk Uppmärksamhet Koncentration Inlärning Minne Ofta diffusa och generella nedsättningar Påverkar hjärnans förmåga att nybilda nervceller

Långvarigt kokainmissbruk Minne (framplockning, lagring) Koncentration Nedsatt exekutiv förmåga Personlighetsaspekter Depressiv

Blandmissbruk Ofta allvarligare klinisk bild Större kognitiva och beteendemässiga nedsättningar Återigen heterogen bild. Debutålder, frekvens, duration, sårbarheter, yttre trauman påverkar

Vad säger forskningen kring könsskillnader? Kvinnor mer sårbara för hjärnskador till följd av missbruk än män Mer sårbara för minnesnedsättningar och skador på nervsystemet Senare debut, men processen från missbruk till beroende tycks gå snabbare Orsakerna till dessa skillnader är otillräckligt utforskade Dock – heterogen bild! Skadorna påverkas av debutålder, mängd, hur ofta o länge man missbrukat, generell hälsostatus, individuella medfödda sårbarheter etc

Vad kan vi dra för slutsatser inför neuropsykiatrisk utredning? Komplexa! Utred inte under abstinensfas- vänta 3-6 veckor Kartlägg tydlig tidslinje för missbruket och förekomst och utveckling av olika symtom. Viktigt att i möjligaste mån kartlägga barndom och hur denna person fungerade innan missbruket kom in i bilden samt hur hon fungerar i missbruksfria perioder T.ex. intervjuer med förälder eller annan vuxen kring utveckling och beteende Samla in journalanteckningar Kolla skolbetyg Ofta mycket svårt att fastställa exakta diagnoser som t.ex ADHD. Inte heller det viktigaste med exakt diagnos utan kartläggning av styrkor och svagheter. Missbruksrelaterade skador kan läka helt eller delvis. Tar dock upp till 2år vilket innebär att uppföljande utredning bör rekommenderas. Ofta återfås det som finns kvar av de kognitiva funktionerna inom 3-6 veckor. När det gått längre och det t.ex. skett en förlust av vitsubstans så tar det självklart längre tid. Men situationen är sällan hopplös. Då missbruket och abstinens orsakar många symtom som kan förväxlas med psykisk problematik krävs 3-6 veckors nykterhet för att den kliniska bilden skall bli tydlig

Vinsterna med utredning/diagnos: Ordet diagnos kommer från grekiskan och betyder delad kunskap Har betydelse för prognos och val av insatser Möjlighet att anpassa det som lärs ut efter kognitiv förmåga Utan diagnos – svårt att hävda evidensbaserad vård! Kliniska erfarenheter visar att individen efter väl genomförd utredning har: Lättare tar till sig problemen Lättare hanterar dessa känslomässigt t.ex. skuld och skam Kan formulera mer realistiska mål Blir mer motiverade att genomgå behandling o fullfölja eftervård >Te.x använda bilder, verktyg för att stärka upp minnet o skapa struktur i lärandet.