Cannabis i vår vardag

Vilken roll har drogen i den unges liv? Förälskelse? Självreglering? Ett sätt att fördriva tid? …………..?

Årskurs 2 gym. 2009: av 22,6% som testade fortsatte 11,4%, dvs. ca 50% 2012: av 26,3% som testade fortsatte 12,2%, dvs. ca 48%

Provat narkotika 5 gånger eller mer i procent Västra Götaland 2004 Gymn. 2: De som provat 5 gånger eller mer delat med alla som provat narkotika: 496 / 1162 = 42,7 procent har provat 5 gånger eller mer 2007 Gymn 2: 39,6 procent har provat 5 gånger eller mer 2010 Gymn. 2: 44,3 procent har provat 5 gånger eller mer

Är det ett problem? Sydsvenskan rapporterar från kloaken Utslaget på persondoser visar vår provtagning att 13 866 invånare i Malmö och Lund var knarkpåverkade natten mellan lördag och söndag den sista helgen i april 2013. Det är var tjugonde invånare mellan 15 och 65 års ålder i de två kommunerna.

I det kollektiva urinprovet vi tog på Sjölundaverket i Malmö och Källbyverket i Lund är cannabis vanligast: 10 700 doser i Malmö, 1 370 i Lund.

I en elevenkät i gymnasiet årskurs 2 i Malmö (2012) har man identifierat följande riskfaktorer som kan leda till ett cannabisanvändande: De som använder alkohol har en 5.1 ggr högre risk att använda cannabis De som använder tobak har en 5,0 ggr högre risk De som har ADHD har en 2,6 ggr högre risk De som skolkar har en 2,4 ggr högre risk

Vuxna (16−84 år) 2010/2011 nationellt Cirka 12% har prövat cannabis någon gång (män 15%, kvinnor 9%) Detta motsvarar ca 900 000 personer i åldersintervallet Ca 2% har använt cannabis senaste året (150 000) Ca 1% har använt cannabis senaste månaden (75 000) Relativt stabilt läge sedan 2004, men högre nivå jämfört med 1980- och 1990-talet Källa: Statens folkhälsoinstitut 9

Andelen vuxna (16–84 år) som använt cannabis senaste året. 2010/2011. % Ålder Källa: Statens folkhälsoinstitut 10

Vem kan man lita på i cannabisdebatten?

Forskning publicerad i vetenskapliga tidskrifter Korrekta källor Forskning publicerad i vetenskapliga tidskrifter Officiell statistik

Osäkra källor Allt annat T.ex: egna erfarenheter, Internet, TV-program, dokumentärfilmer, äldre forskning, debattinlägg, tidningsartiklar

och hur man kan bemöta dem Argument som personer som röker cannabis ofta använder för att rättfärdiga sitt rökande och hur man kan bemöta dem

Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag stämplad av samhället som kriminell. Det är alltså hur samhället ser på en person som röker cannabis som är ett problem och därför borde det vara lagligt. Det är ett naturpreparat. 15

Man dör inte av att röka cannabis. Jag blir lugn/glad/kreativ/…av cannabis. Röker man bara var sjätte vecka så är det inte farligt eftersom det på den tiden hinner gå ur kroppen. Det finns så många andra problem i världen som är värre än att jag röker cannabis. Jag kan sluta röka när jag vill men jag vill inte just nu. Jag kommer inte att bli beroende. 16

Cannabisförbudet inskränker individens frihet. Det är ju legalt i Holland, där får man röka cannabis utan att det ses som ett problem. Alla röker cannabis Jag fungerar bättre när jag är lagom stenad. Jag har en brist som måste kompenseras med cannabis Jag känner många som blir negativt påverkade av cannabis men jag påverkas inte så. Cannabisförbudet inskränker individens frihet. 17

Cannabis är ingen inkörsport till tyngre droger. Vi har cannabisreceptorer därför är det meningen att man ska röka cannabis. Det är min kropp så jag bestämmer själv vad jag gör med den. Cannabis är inte alls farligt. Jag känner många cannabisrökare som fungerar alldeles utmärkt, med jobb, familj och villa. 18

Cannabis är en medicin. I egen sak. Du upplever att du får hjälp av cannabis så som en medicin. Är det stressrelaterat och smärtrelaterat? Det lindrar för stunden men dock bara kort, därefter förvärras upplevelsen av symtomen. Det innebär att då måste man börja om med rökandet som sen i sin tur lindrar men efter en kort period släpper effekten och upplevs symtomen igen. Cannabis tar inte bort grunden till symtomen utan bara lindrar för stunden.

Cannabis är en medicin. När det gäller begreppet medicin som läkemedel så måste ett antal villkor uppfyllas för att det ska bli ett läkemedel. Det gör inte cannabis som helhet, däremot används substanser ingående i cannabis som medicin för extremt överviktiga och svårighet att hålla balansen vid multipel skleros. Dessa substanser fungerar enbart när kroppen signalerar alarm.

Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Kroppsligt Cannabis påverkan på andningsorganen: De viktigaste kända långsiktiga skadeverkningarna inom andningssystemet är kronisk bronkit och cellförändringar i luftvägarna. Cannabis och hjärt-kärlsystemet Cannabis och fertilitet Cannabis effekter på immunsystemet

Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Psykiskt: Under senare år har ett antal studier visat att hjärnan automatiskt kompenserar för de specifika områden som cannabinoiderna påverkar. När områden som är specifikt designade för att utföra en tankeoperation inte längre fungerar optimalt, så söker sig processen alternativa vägar. Effekten blir en felprogramering som har en viss tröghet när man slutar använda cannabis och ska återställa de ursprungliga funktionerna.

Cannabis är en ”lätt” drog

Detta vet vi om cannabisskador Intellektuella funktioner försämras Ökad risk för allvarliga psykiska sjukdomar Beroendeframkallande Fosterskador Lungskador Vissa typer av cancer Inkörsport till andra droger Ökad risk för trafikolyckor

Senaste nytt Cannabisrökares hjärnor reagerar svagare vid glädje, rädsla, sorg, skam, ilska. Unga hjärnor skadas mer. Cannabis hämmar utvecklingen till vuxenhjärna. Hjärnan är färdigutvecklad vid 23-25 år Cannabisrökares hjärnor åldras tidigare. Intellektuella skador kvarstår efter drogfrihet

Förbudet fungerar inte.

Varför narkotikaförbud? 1. Narkotika är skadligt a) för brukaren/missbrukaren b) för familj/vänner/arbetskamrater c) för samhället 2. Förbudet minskar användningen Ju mindre bruk desto mindre missbruk 3. Legalisering ökar användningen

Drogen fyller ut ojämnheterna Den som inte kan leva med sig själv under tonåren får det svårare att rätta till ojämnheterna på egen hand om man använder droger

Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet sexuella känslor självförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla av att kunna tänka fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa personliga problem en hjälp att somna 29

Bland ungdomar med missbruk- eller beroendediagnos rapporterar 50 – 90 procent samsjuklighet i psykiatrisk problematik (Bender et al. 2006, Couwenberg et al 2006, Armstrong & Costello 2002). 30

I en studie av svenska ungdomar med missbruksproblem/riskbruk framkom att: 90 procent av flickorna respektive 82 procent av pojkarna någon gång i livet hade uppfyllt kriterierna för en psykiatrisk diagnos (Tengström 2006).

Psykologiska riskfaktorer ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen svårighet med ”social anpassning”, dvs utanförskap låg självkänsla, dålig impulskontroll instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra bristande tillit till sig själv och andra frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning 32 © Claudia Fahlke © Claudia Fahlke

Utveckling Marijuana har genom åren fått en högre halt THC Hasch ligger stabilt Skunk, ett sätt att odla Marijuana som framhäver dofter = marijuanarus kombinerat med lösningsmedelsrus Spice torkade kryddor från Asien = lätt lösningsmedelsrus Från 2004 tillsatser av forskningssubstanser som är syntetiska cannabinoider. 2011- övergång till enbart syntetiska cannabinoider 2012 förändring av det procentuella förhållandet mellan CBD och THC.

- finns till stort antal i hjärnan syntetiskt cannabis THC kroppseget cannabis binder till cannabisreceptorer CB1 - finns till stort antal i hjärnan CB2 -ffa i immunsystemet Bromsad aktivitet i nervcellen ____________________ Maria Ellgren

Cannabisrusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv 35

Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg. 36

Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika. 37

Via 11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC, som förblir aktivt till viss del) 38 38

Fas 3: är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". 39 39

När denna nivå har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt kvalitativt utnyttja sina tankeprocesser.

Kognitiva funktioner Verbal förmåga (språklig förmåga) Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser) Psykomotilitet (flexibilitet i tanken) Minnesprocessen Korttids/arbetsminne Långtidsminne- semantiskt, episodiskt 41

Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en helhet) Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet) Gestaltminne (helhetsminne) Kvalitativ försämring Välfungerande

Beståndsdelar i att inte kunna strukturera verkligheten gör att man: får svårt med nyanser får svårt att reflektera ser verkligheten genom ett filter svårt med abstrakt tänkande kan inte kritiskt granska blir känslomässigt avskärmad blir fånge i sitt eget mönster får svårt att vara flexibel

Ett cannabismönster skapas Ett cannabismönster är ett filter som uppstår när man rökt under lång tid och kvalitén på tankeförmågan försämras så att ett nytt mönster för att hantera verkligheten uppstår. Individen har fortfarande den naturliga förmågan att utforska verkligheten men försämrad förmåga att strukturera, processa, granska och minnas informationen som kommer in. Det gör att en ny selektiv förklaringsmodell av verkligheten växer fram som verkar logisk för individen som röker cannabis.

Forts. Cannabismönster Att inte kunna sätta samman delar till en helhet gör att den nya förklaringsmodellen är selektiv och anpassad för att försvara sitt val av att fortsätta röka cannabis. Cannabismönstret skapar nya värderingar och föreställningar som bildar ett fundament för ny självkännedom. Det är anpassat efter den kognitiva funktionsnedsättningen som cannabis ger.

Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006). 46

Onödiga kopplingar försvinner. Signalering mellan hjärnans olika delar blir effektivare. Det som inte används försvinner Det är bra om ungdomar exponeras för nya intryck och att de stimuleras att upptäcka. Det viktiga är hur vägen till en fullt utvecklad hjärna sett ut.

I huvudsak består problematiken på en neuropsykologisk nivå av en Padula (2007) Cannabis hindrar den neurologiska omstruktureringen av tonårshjärnan till en vuxenhjärna. I huvudsak består problematiken på en neuropsykologisk nivå av en underutvecklad exekutiv funktion som minskar förmågan till inre vilja och förorsakar därmed en svårighet att stå emot emotionella och stressrelaterade impulsgenombrott och därför måste individen förlita sig på yttre kontroll. 48

i det akuta ruset och i den framväxande kroniska påverkan. Cannabisrökning påverkar arbetsminnet och försämrar övervakningsfunktionen i det akuta ruset och i den framväxande kroniska påverkan. Det blir oprecist och långsamt. Det blir svårare att identifiera och processa viktig information, dels det som ska lagras i minnet för självkännedom (episodiskt minne) dels det som ska hämtas ut ur minnet så att det styr uppmärksamhets strålen Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004) Gruber et al., Drug and alcohol dependence, (2009) 49 49

Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. = Intern kontroll viljestyrd Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll 50

Cannabis minskar möjligheten till att tolka sociala hotsignaler Chan et al (2008). Cannabis minskar möjligheten till att skapa bestående kvalitativa minnen. (Yücel et al 2008) 51

Cannabis och inlärning Inlärning som kopplas till associationer, försvåras. Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen. Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas. Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad. Förmågan att återberätta en kort historia försämras och uppblandas med nytt material Cannabis tycks accelerera den interna klockan i förhållande till den verkliga klocktiden. Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis ruset. 52 52

Endocannabinoidsystemet Cannabinoider Endocannabinoider = Cannabisreceptorerna (CB1 och CB2) aktiveras av båda Ständigt nya överraskningar 53 53

Endocannabinoiderna är involverade i: motoriskt beteende kognitiva funktioner smärtupplevelse aptit och mat intag drog- och alkoholberoende hormonutsöndring reproduktion Immunrespons gatrointestinal och cardiovascular funktion. 54 54

Endocannabinoiderna Anandamid 2-AG 2-AGE AEA NADA OAE Oleamid PEA RVD-Hpα   Hp

Anandamid (N-arachidonoyl ethanolamine) 1992 psykomotorisk kontroll, minne, sömn subjektiv perception tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på låg Anandamid produktion. 56 56

Mol Neurobiol. 2007 Aug;36(1):92-101. Epub 2007 Aug 17 Mol Neurobiol. 2007 Aug;36(1):92-101. Epub 2007 Aug 17. Endocannabinoiderna släcker ut negativa system. Lutz B. Kan man använda det endocaanabinoida systemet för att släcka ut kognitiva och emotionella symtom vid PTSD. Trezza V, Campolongo P Endocannabinoidernas inblandning I ångest, minnen som skapar rädsla och att vänja sig. Ruehle S, Rey AA, Remmers F, Lutz B. J Psychopharmacol. 2012 Jan;26(1):23-39.

Spice innehåller inga kompensatoriska substanser Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser Spice innehåller inga kompensatoriska substanser Används av ca 0,4 % av de som inte röker cannabis Används av ca 11 % av regelbundna cannabisrökare Spiceanvändarna använder oftare flera olika substanser

Ruset hos Spice Akut påverkan Dessa effekter är inte väldokumenterade, men det är tillsammans med den kunskapen som finns om hur dessa substanser är menade att fungera inte så svårt att räkna ut att stora doser kommer att förorsaka negativa effekter som inte marijuanan skapar.

Akuta skadeverkningar och CB1 agonister Högt blodtryck Hög puls Bröstsmärtor Hjärtinfarkt Medvetslöshet Kramper Agitation/uro Ångest Panikanfall Akut psykos och förvirring vid tidigare stabil psykisk sjukdom Känslan av att inte få luft

Ruset hos Spice Kronisk påverkan Personlighetsförändringar Ökad cancerrisk munhåleskador Spice kan kopplas till psykos, hjärnskor och njurskada

Kroniska skadeverkningar så här långt Abstinenssymtom som uppstår efter en lång tids bruk är: Huvudvärk Ångest Nervositet Sömnstörningar Nedsatt koncentration Illamående Depression och rastlöshet Irritabilitet Svettas Starkt sug Mardrömmar Kramper Hjärtbank Kräkningar

JWH-018 eller de andra är alla imitationer eller analoger till THC Har samma effekt som THC Binder ca 24 gånger starkare till receptorn. Kan rökas och ätas. Förorsakar ångest och panikanfall, oro och rastlöshet. Ger ibland hallucinogena upplevelser (ej illusion). Erfarna cannabisanvändare anser effekten skrämmande. 63 63 63

HU-210 är också en potent smärtlindrare med många effekter som liknar naturligt THC. Andra HU cannabinoider är HU-211, HU-239, HU-243, HU-308, HU-320, HU-331, HU-336, HU-345 Andra syntetiska forskningssubstanser som har förbjudits eller som kommer att bli det inom en snar framtid är JWH-015, JWH-018, JWH-073, JWH-081, JWH-133, JWH-200, JWH-250, JWH-398, CP 47,497.

Från magiska molekyler AMG-1 AMG-3 AMG-36 AMG-41 BAY 38-7271 BAY 59-3074 BML-190 CP 47,497 (identifierad i några rökmixar i Spice-serien.) CP 50,556-1 (Levonantradol) CP 55,244 CP 55,940 CP-945,598 (Otenabant) DMHP (Dimethylheptylpyran) HU-210 (identifierad i några rökmixar i Spice-serien.) HU-308 Ibipinabant JTE-907 JWH-015 JWH-018 (identifierad i några rökmixar i Spice-serien.) JWH-030 JWH-051 JWH-073 JWH-081 JWH-133 JWH-147 JWH-171 JWH-200 JWH-250 JWH-307 JWH-359 MK-9470 Methanandamide NESS-0327 Nabilone Nabitan Från magiska molekyler Nonabine O-1057 O-1125 O-1238 O-2545 O-2694 O-806 O-823 Parahexyl Pravadoline Sativex Surinabant THC-O-acetate THC-O-phosphate VCHSR WIN 55,212-2 = 60 st

Syntetiska cannabinoider som Rättskemi i Linköping kan upptäcka JWH- 007, 015, 018, 019, 020, 073, 073 (metyl), 086, 098, 122, 147, 200, 203, 210, 260, 251, 398. AD 001 AM 694, 1220, 1241, 2201, 2231 MAM 2201 RCS 4, 4 (åtto), 8 5F UR 144 ger en njurpåverkan WIN 55, 212 29 st kan man spåra