Sociala och politiska rörelser i Latinamerika

Översikt- Sociala rörelser i Latinamerika Motstånd mot fascism massrörelser Chile (Allende) Argentina, Peru Gerilla rörelser elit/militär Cuba -folkrörelse El Salvador Del 1 (1960-1990) Del 2 (1990-) Motstånd mot nyliberalism Ursprungs-folkrörelser Bonde- rörelser Ex då rörelser enats Bolivia APPO (Oaxaca, Mexiko) EZLN (Chiapas, Mexiko) Kvinno- Arbetar-rörelsen

Del 1. Rörelser 1960-1990 Motstånd mot fascism Massrörelser Chile (Allende) Argentina Gerilla rörelser elit/militär Cuba -folkrörelse El Salvador

Motstånd mot fascism Fascistisk våg under 60-80 talet i hela Latinamerika (Chile, Argentina, Kuba,) Uppstod en mängd motståndsrörelser Tog sig i princip 2 olika uttryck 1. Massrörelser (ofta inriktade på att ta den politiska makten) 2. Gerillarörelser

Massrörelser

Massrörelser Chile I kampen mot högerdiktaturen enades vänsterrörelser och socialisten Allende kom till makten 1970 Störtades av Pinochet i militärkupp 1973 Argentina Fria val 1973, vänsterkandidat Peron Svek och spliitring. Militärkupp Motståndsrörelse splittrad gerillakrig och oenighet

Gerillarörelser

Gerillarörelser Kuba Militärdiktatur med Batista fram till 1959 Militärt utbildad gerilla med Castro med stöd från Sovjet störtade Batista med hjälp av folkets stöd El Salvador Olika militärdikaturer vid makten 1980 attackerades en vänsterdemonstration På landsbygden tog befolkningen gemensamt till vapen och befriade områden

Motstånd mot nyliberalism Del 2. Sociala rörelser 1990- Motstånd mot nyliberalism Ursprungs-folkrörelser Bonde- rörelser Ex. då rörelser enats Bolivia APPO (Oaxaca, Mexiko) EZLN (Chiapas, Mexiko) Kvinno- Arbetar-rörelsen

Motstånd mot nyliberalism Många fascistiska regimer föll under 70-80. Demokratiska regeringar tog vid efter nöden och påtryckningar från USA/finansintressen ledde till en allt mer nyliberal politik. Nyliberalism, strukturanpassningsprogram, privatiseringar, frihandel, prisdumpningar, avregleringar Social katastrof på landsbygden och urbanisering. Diskriminering mot redan utsatta grupper ökar; ursprungsfolk, svarta och kvinnor (maqiladoras)

Ursprungfolksrörelser

Ursprungsfolksrörelser Tog sin början under 90-talet, 500 år efter Columbus Huvudsakliga krav: Autonomi/rätt till självbestämmande, kulturella rättigheter Motståndspraktiker: lokal organisering för ökat självbestämmande, autonomi, marscher Rörelsen starkast i centralamerika och Anderna, där också de förkoloniala imperierna var som starkast detta är ofta kopplat till kultur/tradition men ökat med flera möjligheter till nätverkande med andra liknande rörelser

Bonderörelser

Bonderörelser Länge varit central aktör, radikaliserades under 80-talet Driver frågor som motstånd mot frihandel, jordprivatisering, orättvis jordfördelning Motståndspraktiker: kooperativ, jordockupationer, blockader Rörelsen stark i hela Latinamerika och mindre i mer industrialiserade länder (ex. Chile, Argentina, Venezuela)

Kvinnorörelser

Kvinnorörelser Uppkom under 70-talet men vuxit sig starka under 90-talet. Driver frågor som rätt till abort, rättigheter på arbetsmarknaden, diskriminering Motståndspraktiker: basfack (ofta ”olagliga”), civil olydnad (ex abortkliniker) Finns överallt, starkast i industrialiserade länder Kvinnor fick ofta sämsta jobben i ex frihandelszoner, maqiladoras etc

Arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen Varit starkast under industrialiseringen, dock ofta inkorporerats i staten. Radikaliserades återigen i kampen mot privatiseringar 1980- Driver frågor som kamp mot privatiseringar, flexibel arbetsmarknad, prekarisering Motståndspraktiker: ockupationer (nytt fenomen), basfack, strejker Starkast i industriländer (ex. Argentina, Brasilien, Venezuela, Mexiko, Belize, Chile)

Enande situationer Dessa rörelser har funnit gemensamma faktorer/situationer som förenat dem och deras krav. Åtskilliga ex, både på mikro- och makronivå. Motståndspraktiker kopplade till specifika rörelser sammansmälte ofta i dessa situationer ex APPO, Bolivia, Zapatistupproret

APPO Paraplyorganisation för olika sociala rörelser i Oaxaca, Mexiko Bildades ur en lärarstrejk som en protest mot delstatsguvenören Växte och kom att bli en enande faktor för en mängd olika boenderörelser, fackföreningar, ursprungsfolksrörelser, kvinnoorganisationer, lokala medier och studentgrupper Hård repression och våldsamma konfrontationer Rörelsern lyckades dock etablera egna samhällstrukturer och övertog viktiga medier och statliga institutioner Upproret slogs våldsamt ner av militärpolis i slutet av 2006 men rörelsen lever fortfarande kvar

Bolivia I början av 2000-talet enades rörelser i protest mot korruption och den offensiva nyliberala politiken Gruvarbetare, ursprungsfolksrörelser och kokaodlare Gemensamma intressen i kamp om landets naturresurser Rörelsen störtade presidenter, men fick aldrig genom sina krav Under partiet MAS och Morales fick rörelserna gemensam röst och lyckades vinna valet 2006

Zapatisterna Bakgrund "Vi är resultatet av 500 års kamp” Rasism mot ursprungsfolken Rikaste staten- fattigaste folket. Nyliberala reformer, NAFTA Stora klassklyftor Korrupt parti vid makten

Zapatisterna ”After all, that had been the EZLN fundamental origin: a group of ´illuminati´ who came from the city in order to ´liberate´ the exploited…but we looked, when confronted with the reality of the indegenous communities, more like burnt out bulbs than ´illuminati.´” subc. Marcos Klassisk till Ny social rörelse

Sammanfattning och situationen idag Idag finns något förenklat tre drag inom motståndsrörelser i Latinamerika 1.Rörelser som strävar efter ta makten över staten 2.Rörelser som konstruerar egna alternativ/autonoma samhällen 3. Rörelser som social aktör: påverkande och opinionsbildning 2=konstruktivt motstånd?

Colombia Hård repression, få möjligheter till organisering Speciella förhållanden Illegal befolkning > illegal organisering Oorganiserat motstånd?