Frida Franzén M.Sc. Environmental Science

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
13 jan feb apr jul jul nov feb okt nov dec 2006 Vad har EU för befogenhet/behörighet?
Advertisements

HALLAND Hallands landskaps vapen ska föreställa ett silverlejon.
Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
Innovativ användning av IKT i skolor i olika europeiska länder Ulf Fredriksson, Stockholms universitet Gunilla Jedeskog, Linköpings universitet 1.
Äldre i välfärden.
Är världen på rätt spår? Situationen idag: Enligt EFA Global Monitoring Report 2002 Presentation vid mötet En jämställd skola för alla? Sida, 4 april 2003.
© Thorvald Freiholtz Torskspecial Torskbestånd Fångst per båt A:s vinst Antal båtar A R Fiskaren A fiskar torsk. Varje gång han går ut med sin båt så fångar.
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Liberaliseringar bäst för låginkomsttagarna Johnny Munkhammar Kebnekaisegruppen
Energiportalens perspektiv och vision …vad har vi skapat, och varför? Lund, 15 februari 2006 Lars J. Nilsson Lunds tekniska högskola.
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Svensk förvaltning av ål
Allmänningens dilemma
Ekonomiska och politiska utmaningar i samband med rättighetsbaserad förvaltning Staffan Waldo.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Svavelgödsling.
Magnus Henrekson Mikael Stenkula
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Rekreationsvärden för sportfiske i västra Sverige
Marknadsanalys MKB Sammanfattning
Kostnads-nyttoanalys inom CAFE – metod och preliminära resultat
EUs Regionalfond och därefter
Vardagspolitik är global
Energi Ylva Anger, Energiingenjör Teknisk förvaltning Fastighet.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
Värdering av förbättringar i kustmiljön. Bygger på studien Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L. & Bostedt, G. (2011). Benefit Transfer for Environmental.
Kostnads-Nyttoanalys Ett verktyg för att göra samhällsekonomiska bedömningar av miljöförändringar Prioriteringar mellan vattenkraft och vildlax i Umeälven/Vindelälven.
Syfte Att belysa den framtida befolkningsutvecklingen och vilka finansiella konsekvenser det medför vid den kvalitet och omfattning av kommunal service.
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
2 Studien visar att…  Sverige ska minska kväveutsläppen – men inte lika mycket som andra länder.  Det går att få större effekt på Östersjön till samma.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Tidsvärdets utveckling över tiden
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Västra Götaland.
Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska.
Resultat av utvärderingen Sammanfattning Slutsatser och diskussion
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2009 April 2009 Project #:
Fokus III & UP-System AES-konferens i Katrineholm 7 maj 2009 Jörgen Sjödin & Lars Ingelstam.
Lars Ramstierna
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
TIMBRO 20 september 2011 TIMBRO Timbro Economic Freedom of the World Index – Sverige.
Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Eva Samakovlis.
Sammanställd av Eva Fabry på uppdrag av Svenska Riksförbundet Nationell Resurscentrum för Kvinnor (NRC) ( ) NUTEK:s stöd till Resurscentra år.
Klimatet och tillväxten Fredrik Larsson Ekonomifakta.
En utvecklingsmodell för (ingenjörs)utbildning Roger Renström.
Näringslivsträff EU-programmet Interreg Sverige-Norge Ett medel för den regionala utvecklingen!
Skriftlig individuell uppgift Interaktionsdesign i digitala medier (A.1) HT-2012, 7,5 hp Lärare: Daniel Nylén.
Ger Växelverkan Vetenskapen Värde?
Miljöfiske- stora miljövinster från små fiskar
Øresund Sara Virkelyst Project Manager Øresund University/Øresund Science Region.
Uganda 1970.
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Förväntningar på Stockholmsregionens ekonomiska tillväxt April 2004 Fastighetsägarna.
SDG Lotta Hedström.
The Kvarken Multimodal link
Conrad Stralka.
Välkommen ! Collaborative Financial Readiness of Social Enterprises in Sweden Särskilt utvalda Ca 25 deltagare Unik möjlighet.
Detta är havsplanering
Detta är havsplanering
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Övervakningskommittén
Ulrika Persson-Fischier,
Presentationens avskrift:

Frida Franzén M.Sc. Environmental Science

Samhällsekonomiska konsekvenser av minskade kustbestånd av torsk i Skagerrak - Kostnader och nyttor förenade med en återhämtning av torskbestånden i Skagerrak

Varför detta ämne? Forum Skagerrak EU-finansierat INTERREG II C + län/amt/fylken Fyra problemområden för Skagerraks miljö: Oljeutsläpp Marin nedskräpning Eutrofiering Minskat kustfiske

Varför torsk? En av de viktigaste målarter för yrkesfiske och fritidsfiske i Skagerrakregionen Mycket data finns såsom beståndsutveckling och ekonomiska värderingsstudier Torsken kan illustrera många andra bottenlevande fiskarters nedgång

Bakgrund Kraftigt minskande torskbestånd i hela världen, ex nordkanadensiska torskkollapsen 1992 Storskaliga flottor, oftast genom subventioner i syftet att bygga upp konkurrenskraftigt fiske Överkapacitet Många fiskbestånd i Skagerrak under biologiskt säkra gränser

Problembild Minskande fiskbestånd Minskande lönsamhet för fiskare och samhälle ”Grundproblemet”: Tragedy of the commons Otydligt ägande Inga incitament för långsiktigt sparande av resursen

Hotade sociala, kulturella och ekonomiska värden Förlust för yrkesfisket Förlust för fritidsfisket Förluster för fiskerelaterad turism Kulturella och sociala förluster (trad. bosättn.) Förluster för beredningsindustrin och andra relaterade industrier = förlust för samhället

Möjliga åtgärder TAC – Total Allowable Catch Grundproblemet kvarstår ”först till kvarn” ITQ – Individual Transferable Quotas Trålgränser Förbud mot vissa typer av fisken Fiskestopp Marina reservat Utveckling av fiskeredskap

Teori och metod Kostnads-nyttoanalys för ett visst project/policy Är projektet samhällsekonomiskt lönsamt? Hur skatta nyttan av miljöförbättringar? Värderingsmetoder t ex CV (Contingent Valuation) WTP – Willingness To Pay Vad är projektet i detta fall?

Exemplet Sveriges Västkust Genom ”Torskprojektet” har vi fått mycket kunskap om torskbeståndens utveckling Spillror kvar av de svenska kustbestånden, fåtal procent vuxen torsk jämfört med 1970-talet Rekrytering av ungtorsk är god varför miljöfaktorer inte ensamt kan förklara nedgången (Nordsjötorskrekryter) Det har funnits lokala bestånd längs Västkusten Tillgången på vuxen torsk i Öresund är god

Karta Skagerrak 1. Skagerrak 2. Kattegatt 3. Öresund 4. Nordsjön A. Västra Götalands län B. Hallands län

Öresund som referensområde Trålningsförbud sedan 1930-talet God tillgång på torsk i samtliga åldrar Yrkesfisket i Öresund landar ca 2300 ton torsk varje år, dubbelt så mycket som hela kvoten för Kattegatt, även fritidsfisket är stort De vitala torskbestånden i Öresund indikerar på att det genom teknisk reglering i ett begränsat område går att arbeta för ett bestånd

Åtgärder för att öka torskbestånden Hårt fisketryck största orsaken, därför rimligt att lätta på fisketrycket Detta kan göras på många olika sätt men det kommer här illustreras genom kostnaderna för: Torskstopp i Skagerrak och Kattegatt - Kattegatt inkluderat på grund av eventuellt utbyte av rekryter

Kostnader Biologiska effekter och ekonomiska konsekvenser av ett unilateralt torskstopp för år 2003 (FiV 2002) Kostnader som inkomstbortfall MSEK mellan 530 – 700 (FiV 2002) MSEK 300 – 395 (Nord 2003) 10 % av Sveriges torsk fiskas i Kattegatt och Skagerrak, därför kostnaden ca MSEK 30-70

Nyttor Värderingsstudier Resultat: medel WTP från 230-1300 SEK/pers Eggert & Olsson 2004, Olsson 2004, Nord 2003 WTP (betalningsvilja) för projekt som syftar till att återfå torsken till 1970-talets nivå Resultat: medel WTP från 230-1300 SEK/pers Aggregerat värde från MSEK 254-1430

Kostnader och nyttor Låg skattning Hög skattning Nyttan (WTP för de två länen som engångsbel.) MSEK 254 MSEK 1430 Kostnad (1-årigt torskstopp) MSEK 30 MSEK 70

Hur långt torskstopp innan kostnaderna övergår nyttan? NYTTOR LÅG HÖG MSEK 254 / MSEK 30 = 8,5 år MSEK 1430 / MSEK 30 47,6 år MSEK 254 / MSEK 70 3,6 år MSEK 1430 / MSEK 70 20,4 år K O S LÅG T N A D E HÖG R

Sammanfattning Studien visar att torsken har ett stort samhällsekonomiskt värde Svårt att se Skagerrak som ett isolerat område Om kostnaderna i den ekonomiska analysen skulle bestå av vinstförluster skulle nyttan räcka i 33 – 600 år!

Norges kusttorsk - diskussion I norska Skagerrak finns lokala bestånd Minskning har noterats i både den norska kusttorskens rekrytering och vuxna individer Med utvecklingen längs den svenska Skagerrakkusten som påminnelse: Hotade värden om norska kusttorsken skulle kollapsa?

Titta gärna in på: www.enveco.se www.forumskagerrak.com Bild på slide 2 : Thomas Carlén – torskfiske från klippor på Västkusten Karta på slide 11 : Gateway to the European Union 2006 http://europa.eu.int/abc/maps/members/sweden_sv.htm bearbetad av Frida Franzén