Entreprenörskap i gymnasieskolan Presentation 10 år Lärare, samordnare, fo-centrum företagsamt lärande – poänggivande kurser, uppdragsutbildning Avhandling Vända och vrida på några centrala aspelter gudrun.svedberg@educ.umu.se

Företagsamt/entreprenöriellt lärande Förhållningssätt, processer, aktiviteter, handlingar och miljöer som stödjer och utvecklar elevernas entreprenöriella kompetenser. Står vi inför ett paradigmskifte – en del strävar tillbaka mot det som varit – andra vill ta stora steg , förändra skapa nytt Stimulerar – samtidigt som eleverna utvecklar kunskaper inpm olika områden – motsäger inte ämneskunskaper Kompetenser som utvecklas genom träning, handling i entreprenörsfrämjande miljöer De kompetenser som kännetecknar entreprenörer krävs av alla människor (personliga resurser allt viktigare)

Två fall Projektskolan P- programmet Uppdragsskolan U-programmet Endast två fall. Ej generalisera. 200 program- förutbestämt vad jag skulle undersöka. 2-vad som visat sig, djupare Ej generalisera – betydelse först när någon lyssnar eller läser och kan jämföra med sina tankar, erfarenheter Pendla mellan teoretisk nivå och exempel från min studie Ej talat om vilka program Skolan är komplex – tre fokus, illustrerar detta med tre bilder

Ett kulturellt-institutionellt fokus Bakgrunden i fokus, ser människor, suddigt. Skolan är en historiskt och politiskt reglerad institution som erbjudit kontinuitet över tid. Upprätthållit strukturer och aktiviteter som normerar och reglerar samvaron – uppfattats som stabil och välbekant. Decentralisering och mål och resultatstyrning – lokala lösningar. Stabilitet och föränderlighet när det gäller strukturer

Ett situerat fokus Både människor och bakgrund framträder tydligt. Relationen mellan människorna och situationen/kontexten.Undervisningens upplägg och arbetsformer. Gemenskaper och aktiviteter som elever och lärare både deltar i och bidrar till.

Ett interpersonellt fokus Eleverna i fokus och bakgrunden är suddig, men urskiljbar. Kommunikation, interaktion mellan eleverna – villkor som ges och former för samarbetslärande Visa hur jag analyserat detta

Entreprenörskap/företagsamhet i skolan Likställer - Företagsam den vardagliga motsvarigheten till entreprenöriell (Johannesson & Madsén, 1997) Vidgar - En dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter samt omformar idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter. Denna process kan kopplas till olika sammanhang, där det ekonomiska endast är ett av flera, och sociala och kulturella sammanhang är andra exempel (Nutek, 2006) Tudelar - En snäv definition sammankopplar entreprenörskap med ”business” och att starta företag och en bred definition handlar om att förändra skolans pedagogik mot vad som benämns entreprenöriellt lärande (OECD, 1989) Omdefinierar - Entreprenörskapets drivkrafter handlar om skapande och kreativitet (Hjorth, 2003) Tudela - Inre och yttre företagsamhet Frigöra begreppet från enbart ekonomiska associationer. Hjorth lägger över de ekonomiska konnotationer som entreprenörskap bär på till managementkulturen. En ekonomisk rationalitet har gjort att management blivit det mest rationella och lönande sättet att förhålla sig till tillvaron. Management står för effektiv förvaltning av existerande resurser. Entreprenörskap handlar om kreativa aktioner för att skapa nya eller förändra hur existerande resurser skapas. Uppbyggandet av den industriella ekonomin. Lärande som transformerande och skapande process.

Politiska initiativ på överstatlig nivå OECD- rapport 1989 (Towards an enterprising culture – a challenge for education and training). Snäv ansats - utbildning om entreprenörskap. Bred ansats – utbildning genom entreprenörskap, personlighetsutveckling. Europeiska rådet i Lissabon, 2000 (Lissabonstrategin). Entreprenörskap ses om en grundläggande färdighet, kopplad till skola och livslångt lärande Varifrån kommer detta – hur hänger det ihop? OECD – samarbetsorgan för industriländer, inga beslutsbefogenheter. utrednings- och utvecklingsorgan. EU, överenskommelser, rekommendationer, ekonomiska instrument. Top-down-initiativ. Andra exempel, förutom entre som förts fram på överstatlig nivå och fått genomslag på nationell ät livslångt lärande och hållbar utveckling.

Politiska initiativ på nationell nivå Den nya gymnasieskolan? I propositionen 1995/96:222, Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, framskrivs attitydernas avgörande roll för företagsamhet och entreprenörskap och enligt propositionen måste grunden för entreprenörskap läggas i skolan. Nuteks nationella program, Treårig satsning på entreprenörskap för ungdomar, syftar framför allt till att öka kunskapen om och intresset för entreprenörskap i utbildningssystemet. Elever ska ges möjlighet att utveckla färdigheter som kreativitet och handlingskraft. Aha, företagsamt lärande. Utbildningsradion Den nya gymnasieskolan?

Stabila och föränderliga skolstrukturer Program specialutformat program/ej kursutformning Läraren handledare/processpedagog Skoldagens indelning lektioner/arbetspass (tid?) Lokaler klassrum/arbetsplatser (möblering?) Arbetsformer projekt/uppdrag Samarbete med närsamhälle/arbetsliv mentorskap/redovisa för närsamhället Lärares/elevers ansvar obl. genomgång/förfrågan om lektion rast/paus frånvaro Verktyg för att tänka om detta – reifikation och deltagande

Gränsöverskridande utåt / inom skolan (praxisgemenskaper) Förändrade avvägningar mellan reifikation och deltagande Samarbetslärande (organiserat ömsesidigt beroende och aktivt samspel vid kooperativt, kollaborativt och komparativt lärande) Risker (trivialisering, free riders, konsensussträvan som leder till enstämmighet) Skolan bildar sin praxisgemenskap Mellan ämnen, kurser

Företagsamhet/entreprenörskap i skolan Att förändra undervisningsformer och lärprocesser Att uppmuntra elevers kreativitet och initiativ Att förändra attityder Att utveckla samarbetet mellan skola och närsamhälle/arbetsliv Att undervisningen innefattar övningsföretagande