Automatic Identification System

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om det blir “för många” AIS mål då??. ....sätter dig och andra på kartan!! AIS.
Advertisements

Att tänka på då man har en muntlig presentation med ppt
Välkommen till sluta röka för gott! SLUTA RÖKA Dokumenterat hög effekt i kliniska tester DEMO.
Olika presentationer av AIS mål.
ECDIS Faktorer som påverkar precisionen hos ditt ECDIS  Sensorerna (GPS, Kompass, Radar, Logg)  Originalkortet (papperskortet)  Insamlingsfel.
Varför är det viktigt att mäta?
Längd och massa s
X-mas algebra Är du redo? Klicka!!.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Domarassistenten.com - en introduktion för domare
Om att nå fram med sina budskap Susanna Uppling Gullers Grupp
Hur går det till att rapportera in betyg idag?
Vi vill sända denna lilla saga som en extra tanke till julen
Viktiga utgångspunkter
Föreläsning 7, Kapitel 7 Designa klasser Kursbok: “Objects First with Java - A Practical Introduction using BlueJ”, David J. Barnes & Michael Kölling.
Högtidstal Retorik.
Skolval – HT 13 • ”Flyer” - mitten av december till ”måsteväljare” • Annons i Nacka Värmdö posten – vecka 2 • Skolvalsperiod i år 10 – 31 januari.
Till Vem & Hur fördelas bonus för Ecton-boxen (folkboxen) •När du köper en box från din egen BC eller representant position är du din sponsors kund. (du.
Docent Peter Parnes Luleå tekniska universitet Medieteknik 17 februari, 2005 teknik medie Mänsklig kommunikation.
Hur bör samhället organiseras
“Kick-off” Mitt-RTK 2005 Vidar Tangen
Mobiltelefonins utveckling
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
Nytt golv av finaste furu
Fotbollsövningar Pojkar 03
Passion, Samhörighet och Kärlek
Resonans, eko, ultraljud, infraljud, ljudets hastighet
Objektorienterad tänkande
Introduktion till IT och e-Tjänster Delkurs 3 1 Datorer i Nätverk En introduktion till ’Hård Infrastruktur’ DEL 2.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Silberschatz, Galvin and Gagne ©2009 Operating System Concepts – 8 th Edition, Kapitel 13: I/O-system.
Välkommen till Ledardagen!
Ver 1.0 Välkommen till bridgelärarutbildning Allmänpedagogik Bosön Kursledare Bengt Nygren.
Leda känslomässigt krävande arbete i äldreomsorgen
Bakgrund! Piteå kommun skall lägga om strukturen i det befintliga nätverket. Det kommer att gå från tre system som löper paralellt med varandra till ett.
Tabeller.
Jonny Karlsson PROCESSPROGRAMMERING Föreläsning 8 ( ) Innehåll: Trådprogrammering i Java - Avbrott (”interrupts”) - Metoden join() -
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Mobilens utveckling Det började med att den italienska uppfinnaren Guglielmo Marconi lyckades föra över röster via radio. Efter det tog det inte länge.
JaktVakt.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Online all the time, anywhere with anything Ytterligare ett alternativ är att gå via Inställningar för bibliotek. © NetIntegrate Sweden AB 1.Gå till bibliotek.
PROCESSPROGRAMMERING Föreläsning ‏ Innehåll: Högnivå objekt för trådprogrammering: - Trådgrupper (”Thread pools”)‏ - Exekverare (Executor.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
PEPPOL – en infrastruktur för effektivare e-kommunikation.
Utbildning Elektroniska blanketter 29-31
Logikprogrammering 21/10 Binära träd
6558/G558 DATAKOMMUNIKATION Kapitel 3: Nätverk, ruttning.
Spelmodell 11-manna Vaksala SK P00
Medveten nävaro Du kan öka din förmåga att göra det bästa av varje situation. Du minskar ditt automatiserade sätt att reagera och ökar din valfrihet och.
1177 – ett av Sveriges viktigaste nummer Nina Håkansson Enheten för vårdkommunikation, Region Skåne Lund
F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 2: Variabler och datatyper Variabler Bindning Typkontroll Några viktiga datatyper.
Grupp 4 presenterar projekt i TNE067 Systemutveckling Analog modulering.
Nätverks-RTK – var står tekniken idag?
Lennart Edblom & Frank Drewes, Inst. f. datavetenskap 1 Föreläsning 2: Variabler och datatyper Variabler Bindning Typkontroll Några viktiga datatyper.
Varumärket yrkeshögskolan – vårt gemensamma åtagande
Vad är en KATA? katatogrow.com.
Posterseminarium Inför Exjobbs-redovisningarna
Exempel på skriftligt omdöme
Mina Aktiviteter Administration av kurser och aktiviteter.
Examen i skärgårdsnavigation Modellösningar
Information om tävlingsdatabas tdb.ridsport.se. Ett centralt anmälningssystem för arrangörer och deltagare – Alla officiella tävlingar måste anmälas via.
Ping™ 6. Översikt Ping™ 6 1.Vad kan jag använda min Ping™ 6 till? Ping™ 6 till? 2.Teknisk specifikation 3.Tillämpningsområden –Larm vid stöld och tillgrepp.
Inloggning, startsida i Co-Driver samt utloggning Panel-PC
Finlands Navigationsförbund Suomen Navigaatioliitto Modellösningar till examen i kustnavigation Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt,
Python.
Kontinuitetsanalys Workshop 3 av 4 – Riskbedömning
Roligt lärande! Varför? Vad ? Hur?.
Helena Stigson, Folksam
Presentationens avskrift:

Automatic Identification System Vad är AIS?? AIS står för Automatic Identification System

AIS togs fram som ett antikollisionssystem AIS hjälper dig att upptäcka andra på ett lättolkat sätt AIS visar dig exakt var andra befinner sig och hur deras framfart är

Vår AIS visar exakt vart målet är och vilken kurs och fart det har! Vid en stjärnklar natt är det inte svårt att upptäcka lanteror. Det svåra är att skapa sig en uppfattning om avstånd till målet och hastighet som målet har. Vår AIS visar exakt vart målet är och vilken kurs och fart det har!

Likaså I skymmning. Vi ser föremålet…… .......men det svåra är att skapa sig en uppfattning om avstånd till målet och vilken hastighet målet har. Vår AIS visar exakt vart målet är och vilken kurs och fart det har!

Ibland kan vissa situationer göra det svårt att upptäcka lanternor Vår AIS visar exakt vart målet är och vilken kurs och fart det har!

Vår AIS visar exakt vart målet är och vilken kurs och fart det har! I dimma kan det i princip vara omöjligt att se andra båtar och därmed få en uppfattning om avstånd till målet och vilken kurs målet har Vår AIS visar exakt vart målet är och vilken kurs och fart det har!

När det blir trångt kan vår radar få det svårt. Vår AIS visar alltid exakt information oberoende farledssituation!!

Med AIS kan du “se”, och bli “sedd”, bakom uddar och öar Vår AIS visar exakt vad som finns “bakom krönet”!!

I kraftigt regn kan vår radar få det svårt. Vår AIS visar exakt vart målet är och vilken kurs och fart det har - oberoende väderlek!

Vi får en verklighetstrogen navigation som visar exakt vart andra är och hur de “ser ut”.

Vilka olika AIS system finns? (Automatic Identification System)

Olika typer av AIS KLASS A Sänder OCH tar emot information Måste användas av alla fartyg över 300 bruttoton på int. Trafik Måste användas av alla passagerarfartyg (lokala regler kan förekomma) Måste användas av alla tankers Får användas av ALLA (oberoende hur liten båten är)

Olika typer av AIS KLASS B Sänder OCH tar emot information Kostnadseffektiv säkerhet Finns med inbyggd VHF antennsplitter och FM filter Eller utan inbyggd VHF antennsplitter

Olika typer av AIS MOTTAGARE Tar ENDAST emot information. Kostnadseffektiv säkerhet Finns med inbyggd VHF antennsplitter Eller utan inbyggd VHF antennsplitter

AIS Basstationer

AIS AtoN Aids to Navigation För att kunna identifiera ett farledsmärke eller angöring oberoende av väder. Referenspunkt för radar Indikerar om ett sjömärke är på position Indikerar om ett ljus är på eller av

Väder information Runt om Sveriges kust finns 60 st väderstationer som skickar ut väderinformation i realtid – hela tiden. Informationen är gratis och tas emot av alla AIS mottagare och transpondrar. Notera dock att alla plottrar presenterar inte denna typ av information!!

(Automatic Identification System) Hur fungerar AIS? (Automatic Identification System)

Cellulärt Koncept Fartyget är en radiocell som skickar sin information automatiskt genom att varje AIS kan synkronisera sin kommunikation automatiskt med hjälp av den exakta tiden i GPS.

AIS princip (För både Klass A och B) Man använder 2 dedikerade frekvenser på VHF bandet (161.975 MHz och 162.025 MHz) . Dessa två frekvenser är indelade i 2.250 st tidsluckor/frekvens/min (4.500 tidsluckor totalt/min) i vilka man sänder sin information.

SOTDMA Konceptet (Klass A) En Klass A enhet lyssnar 1 minut, efter att den fått ström, innan den börjar att sända i en ledig tidslucka. En Klass A enhet reserverar tidsluckor ”längre fram”, för att vara säker på att få sända sin information.

CSTDMA Konceptet (Klass B) En Klass B enhet lyssnar också 1 minut, efter att den fått ström, innan den börjar att sända. En Klass B enhet får INTE reservera tidsluckor. Trots att en Klass B enhet INTE får reservera tidsluckor är sannolikheten att enheten inte får sända sin information i princip obefintlig tack vare AIS systemets intelligenta uppbyggnad.

Vilken information får vi från AIS? (Automatic Identification System)

Data som skickas ut. - Dynamisk Data - Dynamisk data = Data som i princip alltid “förändrar sig”: MMSI nummer => Klass A och B Position => Klass A och B SOG/COG => Klass A och B Kurs från kompass => Klass A och B ROT (Rate of Turn) => Endast Klass A.

Data som skickas ut. - Statisk Data - Statisk data = Data som i princip aldrig “förändrar “sig. MMSI nummer => Klass A och B Call sign => Klass A och B Namn på fartyget => Klass A och B Längd och bredd/ positionsreferens => Klass A och B IMO nummer => Endast Klass A ETA => Endast Klass A Destination => Endast Klass A Maximalt djupgående => Endast Klass A

Rapporteringstakter? (Klass A / Klass B)

Rapporttakt av Dynamisk data KLASS A Fart (knop) Updateringstakt Ökad takt 0 - 14 10 sek 31/3 sek 14 - 23 6 sek 2 sek 23 + 2 sek 2 sek Till ankar om man 180 sek ändrat status till “Moored” Ökad takt sker när ett fartyg girar mer än 10 grader/s. KLASS B Rapportering var 30 sek Under 2 knop 180 s. Gemensamt för Klass A & B: Statisk data sänds endast var 6:e min!

Vad behöver jag?

Du måste ALLTID ha en VHF antenn!! Vad behöver jag? Du måste ALLTID ha en VHF antenn!!

Vad behöver jag? - VHF-antennen - VHF antennen skall vara avstämd för det marina VHF bandet (156-163 MHz) eller en särskild VHF antenn avstämd för AIS frekvenserna 161,975 och 162,025 MHz. Det räcker alltså med en ”vanlig” VHF antenn som är anpassad för en ”vanlig” VHF radio. Tänk dock på att det finns olika kvalitéer på VHF antenner!!

Behövs endast 1 VHF antenn!! Vad behöver jag? För endast mottagning (AIS mottagare): Behövs endast 1 VHF antenn!!

För mottagning OCH sändning Vad behöver jag? För mottagning OCH sändning (AIS Klass A & B) : Behövs: 1 x VHF antenn 1 x GPS antenn 1 x MMSI-nummer

Måste vara dedikerad för / direkt ansluten till AIS transpondern!! Vad behöver jag? - GPS-antennen - Måste vara dedikerad för / direkt ansluten till AIS transpondern!! Man kan inte, och får inte, använda GPS information som kommer från t.ex. en plotter. Den GPS antenn som används måste vara av s.k. aktiv typ med förstärkare i sig och klara 5VDC. Den skall EJ förväxlas med de GPS antenner som i ”dagligt” tal kallas ”aktiva” och som sänder ut NMEA information!

Vad behöver jag? - MMSI numret - MMSI nummer får man genom att ansöka det hos PTS (Post och Telestyrelsen). MMSI nummer som används till en befintlig VHF-radio med Klass D-DSC funktionalitet kan användas.

- Programmering av AIS enheten - Vad behöver jag? - Programmering av AIS enheten - En AIS transponder måste programmeras innan den kan börja sända sin information (den kan alltid ta emot AIS information). Den informationen man lägger in är: MMSI nummer Anropssignal Båtens namn med endast engelska alfabetets bokstäver samt mellanslag. Dvs. inga å, ä, ö eller tecken typ ”/”, ”_”, ”+”, ”-”, etc. Typ av fartyg (alternativen finns i en s.k. ”drop down”-lista). GPS antennens (den som skall vara ansluten till AIS enheten) placering på båten, i hela meter.

Gå till Del 2 - Hur AIS presenteras -