Norrbacka språkutvecklingsgrupp Träff 1 2012-08-14 Norrbacka språkutvecklingsgrupp

Språket i Lgr 11 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Lgr 11, kap 1 Varför detta fokus på språk? Hur ser en undervisning ut som ger eleverna rika möjligheter att samtala, läsa och skriva, kommunicera och få tilltro till sin språkliga förmåga? Denna första del gäller alltså hela verksamheten, det vill säga grundskola, grundsärskola, sameskola och specialskola, såväl som förskoleklass och fritidshem. Det innebär att alla verksamheter och alla skolans ämnen har som uppdrag att planera och genomföra undervisning som ger eleverna dessa möjligheter.

Språket i Lgr 11 ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.” ”Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk-och kommunikationsutveckling.” Lgr 11, kap 2.2

Språket i Lgr 11 Språket i kursplanerna Samlade läroplanen Fysik Kemi använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället Kemi Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter Hem- och konsumentkunskap Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning Svenska, sva formulera sig och kommunicera i tal och skrift Biologi använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Slöjd analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp Musik analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang Teknik använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Vad står det i Lgr 11 Varje elev ska använda det sv. Språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleverna får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. Alla lärare! Samlade läroplanen Språket lyfts fram – SPRÅK I ALLA ÄMNEN. Här syns övergripande mål som blir ämnesspecifika. I kunskapskraven konkretiseras detta. (Göra experiment hemma kylskåpet – var kall och varm luft i stället för att läsa texten - läsa texten i grupp – samtala om –vad förstår vi –vad förstår vi inte. Ett stort ordförråd är viktigt för alla elever för att nå framgång i skolan, men för andraspråkseleverna är det inte bara viktigt, uta nen förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ämnesundervisningen. I de olika ämnenas kunskapskrav hittar vi språkfärdigeter som: samtala, reflektera, beskriva, förklara. Religionskunskap resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller Idrott och hälsa Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser. Bild Matematik använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Samhällskunskap uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv Historia använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används 4 4

Kort reflektion Lgr 11 är skriven med utgångspunkt i det faktum att språket spelar en central roll i arbetet med att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt det är möjligt. Fundera över följande citat från Få syn på språket, s 4-5: ”Oavsett var i utbildningssystemet en lärare/pedagog arbetar så har hon eller han därmed alltid ett uppdrag att bidra till att ge eleverna/barnen förutsättningar för att utveckla sitt språk så långt det är möjligt.” Kortskriv i några minuter om dina tankar kring detta citat utifrån din yrkesroll och koppla till just din undervisning och dina elever.

Den nedåtgående spiralen Maaike Hajer ger ett exempel från en fysiklektion i åk 9. Läraren har undervisat sin klass med 25 andraspråkselever under sex lektioner om ämnet Värmetransport. Avslutningsvis ställer han tio skriftliga frågor för att bedöma deras kunskaper och förståelse. Mönstret i elevernas svar är följande: Fråga 1: Vilka tre former av värmetransport finns det? Svar: Konvektion, strålning, ledning Fråga 2: Vad är skillnaden mellan värmeledning och strålning? Svar: Vid värmeledning krävs ett medium för värmen att fraktas igenom. Vid strålning överförs värmen utan hjälp av något medium. Fråga 3: Ge ett exempel för varje form av värmetransport. Svar: ................ (inget svar) Flera klassrumsstudier av ämnesundervisningen i flerspråkiga klasser visar på att lärare som är medvetna om att eleverna har otillräckliga kunskaper i andraspråket, inriktar sig på att förenkla sitt språk och språket i läromedlen (Hajer, 1996; Dicker, 1995; Short, 2000). Man tenderar att plocka bort det som är svårt och väljer något som är enkelt att undervisa om. Förenklingen kan också yttra sig på så sätt att läraren som har lagt märke till att eleverna har svårt att formulera sig tydligt, sänker kraven och låter eleverna ”slippa” att tala och skriva om ämnets innehåll. Detta leder till att innehållet och språkinlärningsmiljön begränsas på ett allvarligt sätt. Eleverna skriver alltså definitioner av de centrala ämnesbegreppen (fråga1,2), men utan att kunna ge ett enda exempel från vardagslivet (fråga 3), t.ex. ”teskeden som värms av teet”. De verkar ha lärt sig definitionerna utantill. På lektionerna har de inte varit tvungna att fundera över begreppens innebörd.   Det har främst varit läraren som talat, och då använt ett relativt enkelt språk, som skilt sig från språket som de möter i läroboken. Texten har på så sätt förblivit otillgänglig och lärarspråket har varit det enda inflödet för klassen. Läraren har inte bjudit in till förhandlande och eleverna har inte funnit det mödan värt att be om förtydliganden under lektionerna – de berättar att ”det var inte nödvändigt eftersom det räckte att lära sig definitioner utantill för att få godkänt på provet”. http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.84012.1333707461!/menu/standard/file/2003_3_Hajer.pdf

Den nedåtgående spiralen Vad är det som sker i denna ämnesundervisning? Om vi tittar på det ur ett andraspråksperspektiv och kopplar dessa observationer till teori så kan vi säga att:   • Lärarna litar på att ett begripligt inflöde räcker för att lära sig ett nytt språk och nya begrepp. • Lärarna ger inte eleverna tillfälle att själva producera nya språkliga element genom att tala och skriva. • Detta i sin tur leder till att det inte heller finns tillfälle att ge eleverna återkoppling på hur de formulerat sig så att de kan förbättra sitt språk och ställa upp nya hypoteser. Den bild av en nedåtgående spiral som karakteriserar detta arbetssätt känner alla igen som arbetar i invandrartäta skolor. Lärarna ser att nivån i ämnesundervisningen riskerar att sjunka och att man borde pröva andra lösningar. Det förefaller som om lärare som fysikläraren ovan har accepterat att elevernas språkbehärskning är begränsad och att de ska ”ro med de åror de har” som vi säger på holländska. De verkar skilja sin roll som ämneslärare från språklärarens och ser inte hur de skulle kunna bidra till elevernas språkutveckling. De kanske inte är medvetna om språkets roll i all kunskapsutveckling. Utifrån en sociokonstruktivistisk teori om inlärning behöver man ju interaktion och aktivt deltagande i processen för att konstruera ny kunskap. http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.84012.1333707461!/menu/standard/file/2003_3_Hajer.pdf

Vad gynnar flerspråkiga elevers lärande i olika skolämnen? läraren betonar läsning och skrivande läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö. Elevcentrerad klassrumsmiljö: Med detta menas dels att elevernas erfarenheter tas tillvara, dels att eleverna ges möjligheter att delta aktivt språkligt i många olika situationer: i helklass, i smågruppsarbete och individuellt. Att läraren agerar modell eller undervisar för att bygga upp innehållsförståelse är heller inget nytt. (Meltzer & Hamann, Greppa språket s 12-13)

Tre viktiga nyckelord Att lära i kontextrika sammanhang genom att knyta an innehållet till vardagslivet och vardagliga ord och uttryck. Här är det viktigt att främja att alla sinnen används: man känner, visualiserar och behöver inte bara läsa och lyssna. Att ge språkligt stöd i form av andraspråksdidaktik för att bygga upp aktiv språkanvändning i ämnessammanhang; från förståelse till muntlig och skriftlig produktion. Ordförklaringar sätts in i semantiska fält. Att organisera en rik klassrumsinteraktion – i helklass, i smågrupper och i individuella samtal mellan lärare och elev. http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.84012.1333707461!/menu/standard/file/2003_3_Hajer.pdf

Diskussionsuppgift Läs och fundera över punkterna på sidan 5 i Skolverkets kommentarmaterial ”Få syn på språket” och vad det innebär för dig, din undervisning, vår skola och våra elevers lärande. Utgå ifrån det färdiga diskussionsmaterialet för träff 1. Fundera först enskilt innan gruppen delger sina tankar för varandra. Sammanfatta gruppens diskussion.

Uppgift till träff 2 Hitta de muntliga kraven i kursplanerna Välj ett ämne och ålder på eleverna. Vilket är syftet med ämnet? Analysera vilka muntliga krav som ställs i kunskapskraven i relation till ämnesinnehållet för de elever du valt ut. Fundera och resonera om vilken språklig respektive kognitiv nivå som krävs beroende på språklig uttrycksform och vilka krav de ställer. Reflektera över vad detta innebär för din verksamhet/undervisning. Sammanfatta dina iakttagelser och ta med dig dina anteckningar till nästa träff.