Myten om maskinen Teknikutvecklingens globala förutsättningar

Kan ’maskinen’ vara ett studieobjekt för kulturvetare? • Vad har vi lärt oss om ’materiell kultur’? • ’Artefakter’ innefattar symbolsystem och sociala relationer – och de har ’agency’ • Visst, bland föremålen i ett etnografiskt museum, men i varuhusen? • Vardagsföremålen runt omkring oss verkar självklara, oskyldiga och passiva

’Defamiliarisering’ av det ’materiella’ • M. Sahlins 1976, Culture and Practical Reason • S. Gudeman 1986, Economics as Culture: Models and Metaphors of Livelihood • G. Marcus & M. Fischer 1986, Anthropology as Cultural Critique: An Experimental Moment in the Human Sciences • B. Latour 1993, We Have Never Been Modern

Fetischism som dissociation • ’Förmodern’ animism: föreställning om naturen som subjekt (inbjuder till hänsyn) • ’Modern’ objektivism: föreställning om naturen som objekt (möjliggör rovdrift) • ’Cartesiansk’ dualism (subjekt kontra objekt) övergav animism, men kom att uppmuntra nya former av fetischism: föreställningar om varor och maskiner som oskyldiga föremål

Cartesiansk dualism som ideologi • När ojämnt utbyte och kapitalackumulation omvandlats i föremål, blir de moraliskt neutrala • Vad upplever vi när vi idag ser fotbojor som använts på slavplantagerna? • Vore det möjligt att uppleva maskiner på liknande sätt?

Fem illusioner bakom ekologisk moderniserring 1. ’Teknologi’/’ekonomi’/’ekologi’ som oreflekterade, avgränsbara kategorier 2. Marknadspriser som reciprocitet 3. Maskinfetischism 4. Ojämlikheter i rummet som stadier i tiden 5. ’Hållbar utveckling’ genom konsensus (samförstånd)

1. Teknologi/ekonomi/ekologi Kulturanalys av vårt vardagsspråk: - ’Teknologi’ som magi (tingens till synes autonoma kapacitet) - ’Ekonomi’ som ideologi (föreställningar om reciprocitet, d.v.s. jämbördigt utbyte) - ’Ekologi’ som kommunikation/relationer (flöden av såväl energi/materia som tecken – inklusive pengar)

2. Marknadspriser som reciprocitet • Är frivilliga marknadstransaktioner per definition jämbördiga och rättvisa? • M. Godelier: ojämnt utbyte brukar framställas som reciprokt (jämbördigt) utbyte • Men det finns mätbara materiella ojämnheter i nettoflöden av biofysiska resurser • Använd alternativa måttstockar, t.ex. energi, materia, markåtgång, arbetsåtgång, m.m.

Ojämnt utbyte osynliggjort Physical trade balance of the EU in 1999 Source: Giljum und Hubacek 2001

Colombias fysiska handelsbalans

Maskinen som omfördelning av tid och rum Modern teknik är en strategi för att vinna tid och rum för vissa samhällsgrupper, på bekostnad av tid och rum som förbrukas på annat håll (ett konkret exempel: järnvägen) ’Time-space compression’ (D. Harvey) fordrar time-space appropriation (jmfr. K. Pomeranz beräkningar av Englands ’miljöavlastning’)

Den Industriella revolutionen som ’time-space appropriation’ VaraVolym för £1000 år 1850 Investerad arbetstid (timmar) Åtgången markareal (hektar) Råbomull11.84 ton32,619 h58.6 ha Bomulls- tyg 3.41 ton4,092 h< 1 ha

Fetischism Mystifiering av ojämna samhälleliga utbytesrelationer genom att vissa typer av materiella föremål – t.ex. pengar – tillskrivs autonom (självständig) kraft eller produktivitet.

3. Maskinfetischism Föreställningen att (ojämna) utbytesstrukturer (’ekonomi’) är ovidkommande för hur maskiner fungerar (’teknologi’), m.a.o. att en grupps eller befolknings teknologiska kapacitet är oberoende av gruppens position i ett globalt system av resursflöden.

Den globala ’teknomassan’ och BNP

4. Ojämlikheter i rummet uppfattade som stadier i tiden • Tillhör dragdjur och vedbränsle det förflutna? • Är fossila bränslen ’billiga’ nu eller här? • En rumsligt avgränsad kapitaltillväxt framställs som en skillnad i utvecklingsstadium – och som den framtid som alla nationer strävar efter • ’Framsteg’ definieras i termer av tillväxt

Industrialism som en illusorisk frigörelse från jordytans begränsningar • Maskinen är beroende av energi från arealer i det förflutna (fossila bränslen) och av arealer på annat håll (ekologiska fotavtryck, Borgströms ’spökarealer’) • Med hot om ’oljetoppen’ och global uppvärmning kan vi förvänta oss en intensifierad jakt efter arealer på annat håll (jmfr. agrobränslen från Sydamerika och Afrika)

Implikationer för ekonomisk teori? • 1700-talets fysiokrater: Jord den enda produktionsfaktor som ger en nettoprodukt • 1800-talets Ricardo och Marx: Arbete... • 1900-talets nationalekonomi: Kapital... (jmfr. maskinfetischism, utvecklingsteori) • 2000-talets biobränsleförespråkare: tillbaka till Jord?

Energi kan oftast omräknas i ’Jord’ • Mänsklig arbetskraft = hektar livsmedel (och övrigt ’ekologiskt fotavtryck’) • Dragdjurs muskelkraft = hektar djurfoder • Fossila bränslen = forntida hektar biomassa (kan via energivärdet omräknas i biobränslen) • Agrobränslen = hektar energigrödor (t.ex. sockerrör)

Nya sätt att räkna? • Övergick man till fossila bränslen för att det därmed gick åt mindre jordbruksmark (till livsmedel och djurfoder) i England? • Hur många ’virtuella’ hektar jordbruksmark motsvarar världshandeln i fossila bränslen (t.ex. omräknad i etanol), t.ex. USA:s import? • Vilka konsekvenser får det om energibehov och behov av jordbruksmark åter sammanfaller (som med agrobränslen)?

5. Hållbar utveckling genom samförstånd? • För att accepteras bör vägen till hållbarhet inte framstå som alltför obekväm eller provocerande • Makt, intressemotsättningar och ojämn fördelning framställs sällan som problem att beforska

Idén om alltings utbytbarhet • I ett samhälle med ’allmänsyftespengar’ blir följden att ju mer människor är beredda att betala för en viss produkt, desto snabbare sker förbrukningen av de resurser som krävs för att framställa den • Den accelererande resursförbrukningen belönas med ökande mängder resurser att förbruka

Vore det teoretiskt möjligt att bygga hållbara socio-ekologiska relationer? • Förändra själva idén om pengar? • Bryta den logik som belönar resursförbrukning med mera resurser att förbruka? • Skapa ett ekonomiskt system i vilket människor och maskiner – mat och bränslen – inte är utbytbara värden? • Lokal försörjning och global kommunikation som separata marknader med skilda valutor?