© Maria Appelqvist 2005 Mottagningens integration? FRÅN ASYLMOTTAGNING TILL BOSÄTTNING

© Maria Appelqvist 2005 STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER •Finns det hinder i det svenska flyktingmottagandet? •Hur ser dom ut? •Vad handlar det om? •På vilket sätt kan utvecklingspartnerskap (exempelvis EQUAL finansierade projekt) skapa ett mervärde i mottagandet?

© Maria Appelqvist 2005 NÄR BÖRJAR MOTTAGANDET? •Asylmottagande •Avvisning alt Permanent uppehållstillstånd •Introduktionsperiod •Integrationspolitik •Centrala överenskommelsen, 2001 •Lokala överenskommelser

© Maria Appelqvist 2005 Kärt barn har många namn: en utdragen process •Avvisning •Verkställning •Repatriering •Återvändande •Återsändande •Frivilligt återvändande •Nöjdförklaring •Re-integration

© Maria Appelqvist 2005 Integration? ”Överenskommelsen utgör en plattform för ett samordnat förändringsarbete och syftar till att stärka samverkan mellan berörda myndigheter. Allt för att asylsökande, flyktingar och andra invandrare skall kunna tillvarata och utveckla sina resurser samtidigt som myndigheterna genom ett samordnat arbete blir effektivare.”

© Maria Appelqvist 2005 Den Centrala Överenskommelsen •Syfte: utveckla introduktionen för samtliga nyanlända invandrare. Detta inkluderar även asylsökande personer. Nå ett ökat effektivitetsarbete på introduktionens område. •De berörda myndigheterna är: Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket, Svenska Kommunförbundet, Statens skolverk och (sedan 2003 även) Myndigheten för skolutveckling.

© Maria Appelqvist 2005 Vad handlar det om? •Utveckla individernas resurser, även asylsökande personers resurser •Myndigheterna skall genom samordningen bli effektivare •Utgör en komponent i en förändrad mottagningspolitik

© Maria Appelqvist 2005 Förändrad mottagningspolitik STÄLLER NYA KRAV: •Myndigheterna skall samverka mot ett gemensamt mål, introduktion av nyanlända. •Denna samverkan innefattar även asylsökande personer. •Handlar om att se sin myndighets delaktighet och ansvar i ett bredare sammanhang.

© Maria Appelqvist 2005 Samverkan synliggör HINDER FORMELLA HINDER •Myndigheternas eget regelverk •Svensk lagstiftning •Asylpolitiken: - asylprocessen - väntetiden - organiserad verksamhet INFORMELLA HINDER • •Myndigheternas institutionella logik. Här handlar det om organisatorisk och kulturell miljö som verkar inom ramen för myndighetens uppdrag.

© Maria Appelqvist 2005 Hur kan man studera implicita hinder? Det dolda, underliggande? •Tre års arbete av att följa EQUAL partnerskapsarbete under Tema Asyl i olika sammanhang, utmynnar i 17 temaspecifika intervjuer med nyckelaktörer •Antropologisk men även sociologisk synvinkel •Reflekterande forskningsansats: kunskap är en socialt konstruerad produkt

© Maria Appelqvist 2005 Teori: ett sätt att prata om den sociala verkligheten •Tiden från asylmottagning till bosättning ses som en period benämnd flyktingintroduktion •Handlar om att ta samverkanstanken på allvar och betrakta denna flyktingintroduktion som ett organisatoriskt fält

© Maria Appelqvist 2005 Varför organisatoriskt fält? ETT SÄTT ATT STUDERA INSTITUTION OCH LIKRIKTIGHET •Tvingande: politik och regleringar •Imiterande: om man inte vet hur man skall göra kopierar man andra – ett svar på organisatorisk osäkerhet •Normativ: likriktningskrafter som utvecklas inom professioner (migrationsbyråkrater)

© Maria Appelqvist 2005 Vad består fältet utav? •Myndigheter i samverkan: maktbas •Regulativa mekanismer: lagstiftning och politik •Aktörer i samverkan: institutionell logik, dvs kulturella och organisatoriska hinder •Asylsökande som målgrupp: fokus för verksamheten

© Maria Appelqvist 2005 Asyltiden skall vara förberedande för de som befinner sig i normalprocessen [D]e kunskaper och erfarenheter de asylsökande får, måste vara möjliga att bygga vidare på för dem som får tillstånd att stanna. Det gäller att ta vara på tiden och undvika att gång på gång ”börja om från början” och det innebär också att de asylsökandes aktiviteter kontinuerligt skall dokumenteras. Betyg från sfi och intyg om deltagande i andra aktiviteter, liksom betyg/intyg från praktikplatser/arbetsgivare bör samlas i en individuell portfölj och utgöra underlag för en eventuell kommande handlingsplan. Det är angeläget att snabbt etablera en inriktning på arbete och egen försörjning och att hela tiden hålla det i sikte och undvika att det uppstår långa tider utan mål och innehåll. (SOU 2003:75, s 55)

© Maria Appelqvist 2005 Migrationsverket ”Vi håller inte på med integration här, vi håller på med att sända hem!”

© Maria Appelqvist 2005 Kommuner Det finns ett ”besvärande stort glapp mellan retorik och praktik […] Man talar om människor som resurser, men i praktiken vet jag inte om människor är så villiga att ta emot flyktingar.”

© Maria Appelqvist 2005 Landstingen ”Flyktingbarnen får inte den uppföljning på BVC som de skall ha. Och varför får de inte det? Ja, det kan man ju undra då. ”

© Maria Appelqvist 2005 Arbetsförmedlingen ”Den mentala biten hos Migrationsverket varierar på olika platser, vilket lägger förutsättningarna för hur de lokala arbetsförmedlarna kan jobba.”

© Maria Appelqvist 2005 Frivilligorganisationer och näringslivet Etisk logik: människan som subjekt Roll i förändring inom fältet flyktingintroduktion?

© Maria Appelqvist 2005 Ett fält strävar mot likriktighet •Ökad interaktion mellan organisationerna i fältet (kan sägas existera). •Framväxten av ett dominerande interorganisatorisk struktur (är tveksamt). •Ökat informationsflöde och kamp om begrepp (existerar i högsta grad). •Utvecklandet av en ömsesidig medvetenhet om att man är involverade i gemensamma projekt och arbetar mot samma mål (börjar göra sig gällande).

© Maria Appelqvist 2005 Är man beredd? ATT •Se •Erkänna •Förstå •Bemöta •Förändra

© Maria Appelqvist 2005 Vill ni veta mer? Skriv upp ditt namn och adress på listan som går runt för att ta del av min rapport