Geovetenskap

Naturvetenskap

Intro En stjärnas stilla död

En stjärnas explosiva död Intro En stjärnas explosiva död

Universum förorenas med grundämnen Intro Universum förorenas med grundämnen

Intro Solsystemet bildas

Intro Jorden bildas

Intro Jorden får en skorpa

Solsystemets härjningstid Intro Solsystemets härjningstid

Intro Jorden

Vetenskapen om planeten jorden Geovetenskap Vetenskapen om planeten jorden Jordklotets inre Geologi = Vetenskapen om jordklotets inre. Jorden Pedologi = Vetenskapen om jord (eng: soil). Vattnet Hydrologi = Vetenskapen om vattnets rörelse, distribution och kvalitet. Oceanologi = Vetenskapen om havet. Limnologi = Vetenskapen om inlandsvattnen. Glaciologi = Vetenskapen om is. Atmosfären Meteorologi = Vetenskapen om atmosfären. Klimatologi = Vetenskapen om klimatet. Hela jorden Geodesi = Vetenskapen om mätning av jordklotet.

Geovetenskapens viktigaste teori Teorin om plattektonik Teorin om plattektonik förklarar hur jordens yttersta skal ser ut och förändras med tiden.

Geologi Kontinentaldrift Kambrium Ordovicium Silur Devon Karbon Perm Trias Jura Krita Paleogen Neogen Kvartär

Geologi Jordens skikt

Geologi Litosfärplattor

Transformerande gräns Geologi Plattgränser Transformerande gräns Divergerande gräns Konvergerande gräns

Geologi Mineral och bergarter Mineral Bergart Fältspat Mineral = Ett ämne som normalt är kristallint och som bildats genom geologiska processer. Bergart = Större massa bestående av ett eller flera mineral. Kvarts Glimmer Granit Mineral Bergart

Geologi Ämnesdidaktik - Ta med en sten. (http://www.geologinsdag.nu/web/page.aspx?refid=191). - Geologiskt material i klassrummet. (http://www.geologinsdag.nu/web/page.aspx?refid=192). - Ha en stenutställning.

Pedologi Jord Jordmån Jordart Bergart Jord = Nedbruten bergart blandat med annat, så pass löst att man kan gräva i det. Jord Jordmån = Det översta lagret jord som påverkats av klimatet, växterna och/eller människan. Jordmån Jordart = Jord som ej påverkats av klimatet, växterna och/eller människan. Jordart Bergart

Pedologi Ämnesdidaktik Undersöka jordprover Alla barnen samlar tre sorters jord i tre plastmuggar. Barnen undersöker proven genom att skaka och lyssna, känna, lukta och titta. Barnen ritar av proven. Barnen blöter jordproverna och undersöker dem. Barnen formar små skulpturer av jorden. Barnen låter jorden och jordskulpturerna torka och undersöker den. Barnen lägger tillbaks jorden i naturen.

Hydro-, oceano-, limno- och glaciologi Vattnets fördelning Saltvatten (97 %) Allt vatten på jorden Grundvatten (30,1 %) Sötvatten (3 %) Annat (0,9 %) Polaris och glaciärer (68,7 %) Ytvatten (0,3 %) Sjöar (87 %) Vattendrag (2 %) Våtmarker (11 %)

Hydro-, oceano-, limno- och glaciologi

Hydro-, oceano-, limno- och glaciologi Ämnesdidaktik Undersöka vattnets kretslopp (hydrologi) Barnen får hämta vatten utifrån. Var kommer vattnet ifrån? Barnen får frysa vattnet till is i frysen. Var händer detta i naturen? Barnen ställer ut vattnet. Det smälter. Var händer detta i naturen? Barnen får hälla ut hälften av vattnet på marken. Var händer detta i naturen? Var tar det vägen? Resten av vattnet får avdunsta. Var hände detta i naturen? Var tar det vägen? Undersöka havet (oceanologi) Besöka Östersjön…? Titta på kartor och rita av. Se på film. Berätta för barnen.

Hydro-, oceano-, limno- och glaciologi Ämnesdidaktik Undersöka inlandsvatten (limnologi) Besök närliggande sjö, vattendrag eller våtmark. Låt barnen undersöka vattnet med alla sinnen (vågor, temperatur, strömmar). Diskutera med barnen var vattnet kommer ifrån och tar vägen. Bygg barkbåtar som får åka längs en bäck. Undersöka is (glaciologi) Bygg och lek i snön. Diskutera med barnen var snön kommer ifrån och vad som kommer att hända med den.

Atmosfärens beståndsdelar Meteorologi Atmosfärens beståndsdelar Kvävgas (N2) – 78,08 % Syrgas (O2) – 20,95 % Argon (Ar) – 0,93 % Koldioxid (CO2) – 0,038 % Övrigt – 0,002 %

Meteorologi Atmosfärens lager

(Solens upp- och nedgång) Meteorologi Väder = Det aktuella tillståndet i atmosfären. Väder Temperatur Nederbörd Typ av nederbörd Luftfuktighet Molnighet Typ av moln Vindstyrka Vindriktning Åska Sikt Lufttryck Föroreningshalt (Solens upp- och nedgång) (Snödjup)

Meteorologi Ämnesdidaktik Undersök atmosfären Rita av moln. Vad föreställer de? Mäta temperatur. Vem kan hitta den kallaste respektive varmaste platsen? Mäta snödjup. Vem kan hitta den djupaste snön? Lek väderpresentatör. Dela in barnen i smågrupper som tillsammans får undersöka vädret, och sedan ge en (fantasifull eller realistisk) väderprognos för morgondagen. Vem får rätt?

Klimatologi Klimat = Statistik över vädret. Klimatzoner

Klimatologi Ämnesdidaktik Undersöka klimatet Barnen får mäta temperaturen varje dag/vecka under ett år. Läraren sammanställer på ett bra sätt (bildserie). Barnen får se eller höra om andra platsers klimat och tillsammans med läraren diskutera skillnader med Sverige. Ta gärna hjälp av barn med olika kultur. Barnen får rita av samma plats en gång i månaden för att se årstidsväxlingarna.

Geodesi

Geodesi Ämnesdidaktik Rita karta Barnen får gömma en skatt i förskolan eller utegården och rita en skattkarta. Barnen får rita av redan existerande kartor.

1. Dalglaciärer breder ut sig Istiden 110 000 – 10 000 år sedan 1. Dalglaciärer breder ut sig 2. Inlandsis 3. Smältning

Istiden Spår av istiden U-dalar Rullstensåsar Landhöjning Före detta stränder

Sammanfattning Jorden och resten av solsystemet bildades för 4,5 miljarder år sedan ur en nebulosa. Litosfären består av olika mineral. En bergart består av ett eller flera mineral. För ca 4 miljarder år sedan hade jorden hav och ett stabilt skal. Ovanpå litosfären ligger jord. Jord består av nedbruten (vittrad och/eller eroderad) bergart blandad med annat. Geovetenskap är vetenskapen om planeten jorden. Av jordens vatten är 97 % salt och 3 % sött. Av sötvattnet finns endast 0,3 % i sjöar, åar och våtmarker. Geovetenskap kan delas in i discipliner, inom vilka olika delar av jorden studeras. En vattenmolekyl cirkulerar i ett kretslopp mellan hav, atmosfär, regn grundvatten m m. Den viktigaste geovetenskapliga teorin är teorin om plattektonik. Den förklarar jordytans utseende och förändring: Gaserna runt jordklotet kallas atmosfären. Atmosfären har olika lager med olika temperaturegenskaper. - Jordens skal, litosfären, är indelad i plattor. Dessa rör sig i förhållande till varandra. Väder är det aktuella tillståndet i atmosfären. Klimatet är statistiken över vädret. - Detta ger upphov till kontinentaldrift, jordbävningar, vulkaner och bergskedjor. Istiden har i stor utsträckning format Sveriges geovetenskapliga egenskaper.

Ämneskunskap och ämnesdidaktik Fler tips Ämneskunskap och ämnesdidaktik www.sigtuna.se/skafferiet/tips