RENÄSSANSEN.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Grekerna.
Advertisements

Historien om Antiken i Grekland.
Religion i Mesopotamien
Bilder romarriket.
De tidiga civilisationerna
Renässansen Under senmedeltiden utvecklades i hamnstäderna en kulturrörelse som senare kom att kallas för Renässansen Själva ordet renässansen betyder.
Torbjörn Wahlen, Minervaskolan, Ånge –
Antikens Grekland Prov fredag v. 47.
FRÅN ANTIKEN TILL REALISMEN
Grekland bestod av flera små riken/stater
Mellankrigstiden.
Korstågen På 600-talet hade profeten Muhammed skapat en ny religion.
Katolska kyrkan Läs sidorna
Sverige – en stormakt på 1600-talet
Ett nytt Europa.
Franska revolution 1 juli 1789 var det mycket oroligt i Paris.
Romantiken 1760 – 1840.
Tidig kristendom i Rom.
Om Medeltiden Medeltiden är en period i Europas historia mellan antiken och renässansen från ungefär 500-talet till 1500-talet.
Antiken är en tidsperiod i Europa som började ca. 800 f
Antikens Grekland Frågan lyder: Vad vet du om Antikens Grekland?
Historien om Grekland.
Litteraturhistoria åk 7
LITTERATURHISTORIA Sammanfattning 1.
Renässansen
Kristendomens Historia
Romarrikets uppgång Hur kunde Rom bli så mäktigt? Vad tror ni behövdes? Skriv till jag säger stopp.
Kristendomen Del 2 Cecilia Larsson vt 2014.
Det Antika Grekland.
Medeltiden C:a 500 – 1500 e.Kr..
..den epok som följer Medeltiden
LITTERATURORIENTERING GREKISKA TEATERN
Renässansen ca Renässansen kännetecknas av ett nyväckt intresse för Antiken och dess kultur. Själva ordet betyder återfödelse. Medeltidens tung.
Renässansen.
Litteraturhistoria ca 700 f. Kr. – 300 f. Kr.
Homeros Sägs ha skrivit eposen Iliaden och Odysséen
”Västerlandets vagga”
Medeltiden C:a 400 – 1500 eKr Jonas Ekervärn Historia Arlandagymnasiet.
ANTIKA GREKLAND.
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Livet i antikens Grekland
Några av antikens filosofer
Asarna = världsträdet, Yggdrasil. Världen skapades av kött och blod.
ANTIKEN NÄR? Ca 800 f.kr- 500 e.kr VAD? Gamla Grekland och Romarrikets historia VARFÖR? Demokrati Vetenskap Filosofi Teater Litteratur Byggnadskonst.
Ett kort möte med renässansen och 1600-tal.
Renässansen ca Renässansen kännetecknas av ett nyväckt intresse för Antiken och dess kultur Medeltidens slummer är borta, ond bråd död, mystik.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Historisk tidslinje 5000 f. Kr. – 2001 e. Kr..
Litteraturhistoria 9a.
Renässansen WILLIAM SHAKESPEARE MACBETHMYTEN LEONARDO DA VINCI
Litteraturens historia
Livet i Romarriket Levande historia 7: s ,
LITTERATURHISTORIA.
Cecilia Jonsson Smedshagsskolan
DRAMATIK Begrepp och terminologi. En av de tre klassiska genrerna EPIK LYRIK DRAMATIK NOVELL ROMAN EPISK DIKT DIKTER SKÅDESPEL.
Laokoon-gruppen DEN GREKISKA KONSTEN. Litteratur Mytologin förenade alla greker Det mest kända eposet: – Iliaden och Odysséen De mytiska gudarna påminner.
Renässansen ca Renässans=pånyttfödelse Den grekiska antiken återkommer Startade på 1300-talet i Italien 200 år senare i Norden.
RENÄSSANSEN Ca: Botticelli, The Birth of Venus, 1486.
Litteraturhistoria.
”Alla vägar bär till Rom” ”Rom byggdes inte på en dag”
ANTIKA GREKLAND.
Hur levde man under medeltiden
STADSSTAT Vid en klippa Försvarsborgar och tempel.
Medeltiden Läxförhör 1 Vad ska vi kunna?
Asarna = världsträdet, Yggdrasil. Världen skapades av kött och blod.
Renässansen, den Nya tiden
Kristendomen.
Världens största religion
Medeltiden –den mörka tiden?
Asarna = världsträdet, Yggdrasil. Världen skapades av kött och blod.
Presentationens avskrift:

RENÄSSANSEN

Ca 1500 – 1700 (Slutet av 1400-talet – slutet av 1600-talet)

= PÅNYTTFÖDELSE Antika kulturen återupptäcktes. Boktryckarkonsten Jaget blev viktigt! Man undersökte sin omvärld. Människan var nyfiken! Man levde ut sina intressen – målade, skrev, forskade, musicerade. Boktryckarkonsten 1440 , tysken Johann Gutenberg Man började trycka på landets eget språk och inte bara på latin. + Litteraturen nådde ut till många fler människor, läskunnigheten ökade, nya yrken uppstod. - Medeltidens muntliga tradition dog ut. Kommer av franska språkets ord för ”pånyttfödelse” och det var under 1800-talet som man bestämde sig för att kalla denna period så. Man syftade på att det var då den antika kulturen återupptäcktes. Man uppmuntrade under renässansen människans fria tänkande och studier. Detta gjorde man även under Antiken, men under medeltiden ville man inte opponera sig mot överheten = staten eller kyrkan. Jaget blev viktigt! Man undersökte sin omvärld. Människan var nyfiken! Man levde ut sina intressen – målade, skrev, forskade, musicerade.   Litteratur och drama inspireras av antika idéer. Detta gör att kyrkans inflytande över de stycken som spelades på teatrar minskade och pjäserna kom också att handla om moraliska frågor där inte religionen var det enda svaret. Utan boktryckarkonsten skulle det inte finnas någon renässans alls. 1440 kom tysken Johann Gutenberg på den lysande idén att man kunde placera bokstavstyper (lösa metallbokstäver) i en ram, färga dem och sedan trycka hela sidor med text. Tidigare var man tvungen att skriva alla böckerna för hand och när man ville ha ett exemplar till var man tvungen att kopiera boken, för hand. Det var ofta munkar i klostren som kunde skriva och de kopierade förstås mest religiös litteratur. Man började trycka på landets eget språk och inte bara på latin. På så vis nådde litteraturen ut till många fler människor – kyrkan förlorade en del av sitt inflytande, men – läskunnigheten ökade – nya yrken uppstod. Vilka? (tryckare, förläggare, bokhandlare och papperstillverkare) Nackdelen var att medeltidens muntliga tradition dog ut. Konsten att berätta historier med tal, sånger och skådespel ersattes av det skrivna ordet.

Under renässansen verkade flera författare. Shakespeare (England), Cervantes (Spanien), Rabelais (Frankrike) och Machiavelli (Italien). Det gemensamma för dessa är att de är intresserade av att ta reda på och beskriva vad som får människor att handla som de gör. Varför hatar människor varandra, varför krigar grupper mot varandra, vad är kärlek, vad är makt? Under renässansen verkade flera författare. Shakespeare (England), Cervantes (Spanien), Rabelais (Frankrike) och Machiavelli (Italien). Det gemensamma för dessa är att de är intresserade av att ta reda på och beskriva vad som får människor att handla som de gör. Varför hatar människor varandra, varför krigar grupper mot varandra, vad är kärlek, vad är makt?

Andra upptäckter: Kopernikus – visade att jorden inte alls var universums medelpunkt. Colombus – upptäckte nya kontinenter. Människans inre organ utforskades genom obduktioner. Krutet och kompassen uppfanns. Banker grundades. Den katolska kyrkan ifrågasattes – den som tidigare betraktats som fullkomligt ofelbar.

Humanister… …kallades de som mest förespråkade att man skulle ta tillvara på antikens konst och litteratur. Ordet lever kvar idag. De som studerar eller har studerat humaniora. Humaniora är de ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som etnologi, filosofi, historia, idéhistoria, estetik, konstvetenskap, retorik, språk ochlitteraturvetenskap.

”Don Quijote” Den första moderna romanen av Cervantes. En spansk adelsman som förläst sig på riddarromaner. En parodi på folkböckerna som var böcker som skrevs av fattiga studenter som behövde pengar. Den första moderna romanen ”Don Quijote”- handlar om en spansk adelsman som förläst sig på riddarromaner. Till slut tror han själv att han är en riddare och ger sig, tillsammans med en av sina bönder – utnämnd till väpnare – och en gammal häst, ut på äventyr för att vinna ära och berömmelse. Denna bok skrev Cervantes som en parodi på folkböckerna som var böcker som skrevs av fattiga studenter som behövde pengar. Höll sällan någon högre klass.

Läs häftet från Carlson 2002 stryk över/under viktig fakta fyll i viktiga årtal i tidslinjen

Antiken Under 400-talet f Kr blev Aten i Grekland en kulturell och ekonomisk storstad. Där uppstod den teaterkonst som sedan utvecklades till den moderna västerländska teatern. Under 400-talet fKr blev Aten i Grekland en kulturell och ekonomisk storstad. Där uppstod den teaterkonst som sedan utvecklades till den moderna västerländska teatern.

Dionysosfesten – flera dagar Körer och solister sjöng sånger till gudarnas ära. Solist (körledaren) och kör – teaterkonsten utvecklades. Teatrarna var stora, utan tak och rymde flera tusen personer. Från början ingick teatern i en stor religiös fest till Dionysos ära (fruktbarhets- och vingud). Festen pågick i flera dagar och körer och solister sjöng sånger till gudarnas ära. Det utvecklades till att solisten (körledaren) låtsades vara en person som samtalade med kören – då utvecklades teaterkonsten. Teatrarna var stora, utan tak och rymde flera tusen personer.

Tragedier = sorgliga pjäser Komedier = roliga och burleska pjäser där man drev med aktuella händelser och personer. (Lysistrate av Aristofanes =mycket känd). Under tre dagar spelades 3 tragedier/dag. Festens fjärde dag uppfördes komedier. Alla roller på teatrarna spelades av män. De bar masker (för att visa känslor), peruker och dräkter. Tragedierna var sorgliga pjäser och komedierna var roliga och burleska där man drev med aktuella händelser och personer.  En av de mest kända komedierna är Lysistrate, skriven av Aristofanes. Den handlar om hur kvinnorna i Aten ska tvinga männen att sluta kriga genom att vägra att ha samlag med dem tills det blir fred. Under tre dagar spelades 3 tragedier/dag. Festens fjärde dag uppfördes komedier. Alla roller på teatrarna spelades av män. De bar masker (för att visa känslor), peruker och dräkter.

Tragedin Tragedin skapades av Aiskylos. Han kom på att man kunde ha två sångare – skådespelare – som kunde föra en dialog med varandra. Hybris = övermod. Den som led av detta bröt mot ordningen och blev straffad av gudarna. Man trodde på ödet. Det var redan förutbestämt vad som skulle hända med tragedins hjälte. Tragedin skapades av Aiskylos. Han kom på att man kunde ha två sångare – skådespelare – som kunde föra en dialog med varandra. Det gjorde det lättare att återberätta en handling på ett mer dramatiskt sätt. Kören stod alltid på scenen för att hjälpa till att föra handlingen framåt och berätta vad som händer. I tragedin förekom hybris – övermod. Den som led av detta bröt mot ordningen och blev straffad av gudarna. Man trodde på ödet. Det var redan förutbestämt vad som skulle hända med tragedins hjälte.

Romarna tog över – Grekland föll När tiden närmade sig 00-talet. Romarna var krigare och livsnjutare och gjorde den grekiska kulturen till sin. = grekiska kulturen bevarades med sin dramatik, litteratur, poesi och vetenskap. Grekerna blev slavar, men även lärare. Latin och grekiska. Grekland hörde till det romerska riket till 500 eKr då man räknar att antikens tid är över och medeltiden övertog. När tiden närmade sig 00-talet gick det grekiska herraväldet under och det romerska riket tog över. Romarna var krigare och livsnjutare och gjorde den grekiska kulturen till sin. Därför bevarades den grekiska kulturen med sin dramatik, litteratur, poesi och vetenskap. Grekerna blev slavar men även de romerska barnens lärare. Romarnas språk var latin, men lärda romare måste även kunna tala grekiska. Grekland hörde till det romerska riket till 500 eKr då man räknar att antikens tid är över och medeltiden övertog.

Ovidius 43 f Kr – 17 e Kr Ovidius levde i Rom och skrev bl a om kärlek. Kärlekstips Olycklig kärlek (Pyramus och Thisbe) Ovidius levde i Rom och skrev bl a om kärlek. I diktens första del redogör han för stadens bästa jaktmarker när det gäller att hitta en kvinna att älska och sätten att fånga henne. I andra delen undervisar han i konsten att behålla den älskade och i den tredje vänder han sig direkt till kvinnorna och lär dem hur man vinner mannens kärlek. Han skrev även om olycklig kärlek i Pyramus och Thisbe. Pyramus är en tragisk hjälte i grekisk mytologi, och en av huvudpersonerna i romaren Ovidius dikt Pyramus och Thisbe i Metamorphoses. Pyramus och Thisbe är ett legendarisk babyloniskt kärlekspar vars historia återberättades av Ovidius. Pyramus älskar Thisbe men hennes föräldrar förbjuder dem att träffas. De bryter mot förbudet och kommunicerar genom en spricka i väggen. De bestämmer en tid för möte under ett träd, men när Thisbe kommer dit är inte Pyramus där. Hon får syn på ett lejon, blodigt efter att nyss ha förtärt sitt rov, och flyr sin väg. Under flykten tappar hon sin slöja, vilken rivs sönder och blodas ner av lejonet. Kort efter kommer Pyramus, som vid åsynen av den blodiga slöjan tror att Thisbe blivit söndersliten, och i förtvivlan tar han livet av sig med sitt svärd. Då Thisbe hittar Pyramus tar hon livet av sig med samma svärd. Denna saga behandlades med förkärlek i medeltidens dramatik. I Sverige behandlades ämnet på 1600-talet avMagnus Olai Asteropherus i dramat En lustig comedia vid namn Tisbe. Mest bekant är sagan genom William Shakespeares En midsommarnattsdröm, där den parodieras. Motivet finns även med i Romeo och Julia, men då i allvarlig form.

Jesus föds Jesus läror spreds genom lärjungarna över hela medelhavsområdet. Stor i Roms slumområden. Efter hårt motstånd från det romerska kejsardömet segrade till sist kristendomen och den katolska kyrkan blev mäktig. Under denna tid föddes även Jesus och hans läror spreds genom lärjungarna över hela medelhavsområdet. Särskilt i Roms slumområden vann kristendomen stor genklang. Kristendomen predikade ju inte bara belöning i himlen för de rättfärdiga utan också alla människors lika värde och att man ska vara snäll mot de fattiga och svaga. Efter hårt motstånd från det romerska kejsardömet segrade till sist kristendomen och den katolska kyrkan blev mäktig.

Medeltiden = riddare Riddaren skulle försvara en furste och hans välde och utbildades i krigskonst. Riddarkulturen avspeglades i litteraturen. Hövisk poesi = kärleken mellan en riddare och hans tillbedda kvinna. Medeltiden är motsatsernas tid: Att inget ha – frosseri Kyskhet – svärmisk kärlek Liv – död Döden var ett vanligt motiv i konsten. Kyrkan ville att människorna ständigt skulle tänka på att man kunde dö för att de skulle leva ett allvarligt och ordentligt liv. På medeltiden uppstod riddarväsendet. Riddaren skulle försvara en furste och hans välde och utbildades i krigskonst. Det skapades en hel riddarkultur som avspeglas i litteraturen. Man skrev hövisk poesi = kärleken mellan en riddare och hans tillbedda kvinna. Medeltiden är motsatsernas tid: Att inget ha – frosseri Kyskhet – svärmisk kärlek Liv – död Döden var ett vanligt motiv i konsten. Kyrkan ville att människorna ständigt skulle tänka på att man kunde dö för att de skulle leva ett allvarligt och ordentligt liv.

Keltiska riddarsagor Kung Arthur och hans riddare runt runda bordet. Tristan och Isolde Bland kelterna på de brittiska öarna berättades en mängd sagor. En som ni kanske har hört talas om är om den modige Kung Arthur och hans riddare runt runda bordet. Sagan börjar med att Arthur blir kung genom att han lyckas dra ett förtrollat svärd ur en sten (han får hjälp av trollkarlen Merlin). Han gifter sig sen med en kvinna som i sin tur är förälskad i en annan man. Detta är en lång saga som även handlar om deras sökande efter den heliga Graal = bägaren som Jesus drack ur under sista måltiden och som man sen använde till att samla upp hans blod med under korsfästelsen. Man trodde att Graal hade gudomlig kraft, att den kunde uträtta underverk och skänka evigt liv. En annan keltisk riddarsaga från denna tid är den romantiska och tragiska historien om Tristan och Isolde. Ett av historiens berömda kärlekspar som många författare behandlat. (Vi läser imorgon.) Den stora, lidelsefulla passionen har varit ett omtyckt tema i litteratur och konst ända fram till våra dagar. Även i filmer, TV-serier och i moderna romaner möter vi den stora kärleken, oftast mellan unga och vackra människor.