Barnet i rättsprocessen Rådmannen Agneta Karlsson

Grundläggande principer Fyra grundprinciper i konventionen; att varje barn, utan undantag, har rätt att få del av sina rättigheter; att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn; att inte bara deras överlevnad utan också utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga, samt att deras åsikter ska få komma fram och visas respekt. Artikel 2 - Barn har fullt och lika människovärde Artikel 3 – Barnets bästa ska komma i främsta rummet Artikel 6 – Barnets rätt till överlevnad och utveckling Artikel 12 – Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. De fyra grundprinciperna är konventionens själva budskap. Dessa utgör grundläggande och allmänna principerna och ska utgöra ramverket för arbetet för barn. Art 2 Fullt och lika människovärde och det gäller även mellan barn – alla barn har lika värde Art 3 Kommer in närmare på den artikeln senare Art 6 Rätten till liv och utveckling – Har direkt bäring på såväl utbildnings- som hälsopolitiken. Art 12 Återkommer till denna artikel senare, artikeln återspeglas i andra artiklar tex art 9 som vi också ska titta lite närmare på. HAPARANDA TINGSRÄTT

Artikel 3 Artikel 3:1 - Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata social välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Artikel 3:2 – Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Artikel 3:3 – Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter, fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. Barnets intresse kan inte alltid väga tyngre än alla andras intressen men konventionens författare var oroade över att just barnaspekten skulle köras över när olika intressen kolliderade i samhället därför vill man ändå ha någon slags garanti i skrivningen – främsta rummet. Sen är den verkliga utmaningen hur man rent konkret ska ta till sig artikeln. I Sverige har vi ju skrivit in texten i lagstiftning på olika sätt. Det är viktigt att principen om barnets bästa integreras i all beslutfattande såväl på riks som på kommunal nivå. Barnets bästa sätts först och denna text har en överordnad relation till barnets vilja. Barnets bästa är en sammanvägning av barnets behov och uppfattning, föräldrarnas förmåga och uppfattning, andra faktorer i familj och miljö samt uttalanden från sakkunniga och referenser. Barnets vilja utgör således en del av beslutsunderlaget för att bedöma vad som är barnets bästa. Om man vill läsa mer om detta kan man läsa Barnets om subjekt och aktör – en rättslig studie om barn i familjehem av T Mattsson. HAPARANDA TINGSRÄTT

Artikel 12 Artikel 12:1 – Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Artikel 12:2 – För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Det är viktigt att barn får chans att göra sig hörda. Det följer av tanken om barns fulla och lika människovärde. De ska helt enkelt ges möjlighet att få påverka sin egen situation, få chans att vara delaktiga och ha inflytande. Artikeln är i sig försiktigt formulerad men innehåller ett budskap om att barns åsikter är viktiga. I vårdnadsmål gör sig denna artikel gällande när det gäller hur och när vi ska ge barnen möjlighet att höras vad gäller deras åsikter i tvisten och vilken betydelse deras åsikter ska ges. HAPARANDA TINGSRÄTT

Artikel 9 Artikel 9:1 - Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, tex vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets vistelseort. Artikel 9:3 – Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då det strider mot barnets bästa. Principen i artikel 12 speglar tolkningen i artikel 9. Artikel 9 handlar om situationer när det kan bli aktuellt att skilja ett barn från föräldrarna. Alla berörda parter ska ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter, dvs också barnet när han eller hon är kapabel att göra det. I artikeln sägs inget om hur man ska väga parternas synpunkter mot varandra, men i och med att beslut ska fattas utifrån vad som är barnets bästa är det en rimlig tolkning att just barnets uppfattning ges en väsentlig betydelse. HAPARANDA TINGSRÄTT

Innerst inne var man rädd ”Innerst inne var man rädd” - Barn och föräldrars röster om att ha umgänge tillsammans med kontaktperson; Rädda Barnen och Socialstyrelsen, Inger Ekbom och Åsa Landberg Gått igenom 56 domar där domstol dömt till umgänge med närvaro av kontaktperson – berör 79 barn i åldrarna 1 – 15 år (medianålder 7 år). Barnen syns inte i domarna. Detaljer redovisas om föräldrarna och deras personliga förhållanden men det motsvaras inte när det gäller barnen. Ingen bild av barnets inställning till umgänge. Domarna redogör för hur föräldrarna ser på varandra men lite om hur de uppfattar barnet eller hur barnet uppfattar sina föräldrar. Där barnets inställning är tydlig blir det ofta oklart varför domstolen inte tar hänsyn till den. För att klargöra något om hur lite barnen många gånger syns i domstolens domar tar jag här upp ett samarbetsprojekt som gjorts av Rädda Barnen och Socialstyrelsen som i och för sig riktade in sig på domar med umgänge med kontaktperson. Jag tycker att detta ändå har intresse just från barnperspektivet. Det är ett relativt litet underlag men den kan ändå öppna upp våra ögon något, tycker jag. Barnen syns inte i domarna. HAPARANDA TINGSRÄTT

Hur kommer barnets röst fram i vårdnadsprocessen? Många inblandade – alla måste ta ansvar för att sätta barnet i fokus. Barnets behov Barnets rätt till insyn Barnets egen vilja Barnets rätt till skydd Hur kommer detta fram i den sociala utredningen? – Socialstyrelsen ”Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten” Tidsperspektivet Det måste bli tydligt för alla i denna kedja att barnet synliggörs. Det måste tydligt redovisas både i de sociala utredningarna som i domarna hur barnets behov ser ut och vad barnets egen vilja är. Socialstyrelsen har i sin vägledning ”Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten” som utkom i juni 2012 försökt ge vägledning inom detta område. Det framgår i denna handledning att det är viktigt att prata med barnen och dokumentera deras beskrivningar, uppfattningar och vilja men också att redovisa och beakta barnets bästa i alla beslut. Rekommendationerna är att träffa barnen hos båda föräldrarna och även enskilt. Syftet är att ta reda på hur barnet mår, barnets utveckling och mognad och samspel med och anknytningen till föräldrar, syskon och nya partner. Ge barnet möjlighet att berätta eller på annat sätt åskådliggöra sin situation. Man ska inte pressa barnet att lämna synpunkter eller ta ställning. HAPARANDA TINGSRÄTT

Hur kommer barnets röst fram i vårdnadsprocessen? I domstolen är det föräldrarna som hörs och syns. Hur är det hos socialförvaltningen? Vem hörs? Vem syns? Barnet? Hur ska vi undvika att föräldrarna blir barnets talesperson? Hur ska vi ändra fokus? HAPARANDA TINGSRÄTT

Kan vi arbeta på ett annat sätt? Konflikt och försoning - referensmaterial och pp-bilder från Britt Björneke (Södertörns tingsrätt) och Linn Pantzare (Nacka tingsrätt) samt från Ylva Myhrberg (Norrtälje tingsrätt) Film på Youtube - Konflikt og Forsoning Tronheim tingerett ; 4 delar om ca 5 – 10 min styck Södertörns tingsrätt Nacka tingsrätt Norrtälje tingsrätt Hört om likartat arbetssätt i Gällivare tingsrätt HAPARANDA TINGSRÄTT

”Barnkammare” – Norrtälje tingsrätt Mjukt möblerat rum Inga datorer, lagböcker, telefoner Symboler för barnen – nallar, barnböcker – ändra fokus, känna att barnet är närvarande! ”Rummet ska skapa en miljö där man kommer bort från känslan att det pågår en rättegång, en tvist som man ska vinna eller förlora.” Ylva Myhrberg, familjerättsansvarig domare vid Norrtälje tingsrätt. Tydligt i filmen från Trondheims tingsrätt att datorer och telefoner inte fanns med. HAPARANDA TINGSRÄTT

Konflikt och försoning – vad är det? Ett projekt efter Trondheimsmodellen Samverkan mellan domstol och sakkunniga Processen måste få ta tid Föräldraansvar Barnperspektiv Konflikt og Forsoning Tronheim tingerett – film på YouTube Syftet är att för barnets/barnens bästa uppnå varaktiga lösningar på konflikter i fråga om vårdnad, boende och umgänge. Modellen kommer ursprungligen från Kalifornien men har anpassats till norska förhållanden av forskar knutna till Oslo universitet. En barnpsykolog bjuds in till tingsrätten för att stärka barnperspektivet vid den muntliga förberedelsen. Metoden är utarbetad för att vara flexibel och för att lyfta fram barnet vid tingsrättsförhandlingarna. Den sakkunnige ger stöd och råd och föräldrarna ges möjlighet at med stöd pröva olika lösningar. I Sverige har barnpsykologen ersatts med en familjerättssekreterare. NACKA TINGSRÄTT

Konflikt och försoning under processen Medling Sakkunnig med barnperspektiv - familjerättsekreterare Från konfliktupptrappning till fokus på barnets behov Stöd till föräldrarna och barnet/barnen under proessen Varaktig samförståndslösning NACKA TINGSRÄTT

Steg 2-3 kan upprepas en gång Flödesschema Tingsrätten (TR) Alt. 1a Stämningsansökan och svaromål inkommer till TR Screening Kontakt tas med familjerätten 4b. TR begär in utredning från familjerätten 4a. Parterna enas, dom 2. Parter och familjerätten på sammanträde på TR Familjerätten får uppdrag Parterna når samförståndslösning Nytt sammanträde bokas 3. Parter och familjerätten på sammanträde på TR Familjerätten och parterna redogör för vad som förevarit 6. Överens-kommelse om insats kan finnas med i dom/protokoll 5. Huvud- förhandling Domare och familjerätten har kontakt med varandra Steg 2-3 kan upprepas en gång Familjerätten utför sitt uppdrag, t.ex. träffar barnet, besöker barnet i hemmen, har enskilda samtal med föräldrarna Alt. 1b Familjerätten tar kontakt med TR Familjerätten tar del av registerutdrag Familjerätten gör en utredning Familjerätten och TR dokumente-rar utifrån respektive ansvars-område och enligt gällande lag Överenskommelse om att ta emot insats kan finnas med i domen/ protokollet eller efter att beslut om insats har fattats Socialtjänsten familjerätten NACKA TINGSRÄTT

Screening Lämpligt Inte lämpligt - Tidigare tvist - Missbruk - Tidigare aktuell i social- - Våld utredningar - Psykiatrisk diagnos - Flera byten av ombud - Barnet/-en och en förälder - Förhindrande av umgänge behöver skydd - Barnet dras in i konflikten NACKA TINGSRÄTT

Sammanträde Ombuden en undanskymd roll Information om modellen Barnets behov i fokus Föräldraansvaret betonas Enskilda samtal med parterna Inventering av stödåtgärder Familjesekreterarens närvaro ersätter snabbyttrandet. TR begär istället in registeruppgifter enligt 6 kap 19 FB. NACKA TINGSRÄTT

De olika aktörernas roller Domaren och familjerättssekreteraren har att agera i enlighet med sina respektive regelverk (FB och RB <=> SoL). Viktigt att aktörerna respekterar varandras roller Domarens och familjerättssekreterarens olika roller bör tydliggöras för parterna Viktigt att upprätthålla parternas förtroende för domstolen och domstolens objektivitet NACKA TINGSRÄTT

Domarens roll Leda förhandlingen Verka för att frågorna blir klarlagda (6 kap. 19 § FB jfr 42 kap. 6 och 8 §§ RB) Genom frågor och påpekanden försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar, s.k. materiell processledning (42 kap. 8 § 2 st. RB) Verka för en samförståndslösning Ta ställning till parternas (interimistiska) yrkanden och meddela ev. beslut Planera målets fortsatta handläggning NACKA TINGSRÄTT

Familjerättssekreterarens roll Saknas formellt stöd för denna roll i RB och FB Ska bidra med expertis rörande barnets bästa, hur barnet påverkas i konflikter av detta slag etc. (jfr bestämmelserna om sakkunnig i 40 kap. RB) Ska bidra till att samförståndslösningar kan uppnås, t.ex. genom att klarlägga de insatser som socialtjänsten kan bidra med i det enskilda fallet NACKA TINGSRÄTT

Konflikt och försoning Metodens styrka är: Familjerättssekreteraren håller barnet i fokus och stärker barnperspektivet. Att gå från konfliktupptrappning till ett gemensamt fokus på hur barnet ska få sina behov tillgodosedda. Samverkan sker mellan tingsrätt och kommunernas familjerätts-sektioner. Utvärderingar i Norge har visat att i jämförelse med innan man införde modellen så nås oftare samförståndslösningar, färre mål går till huvudförhandling och i större utsträckning än tidigare återkommer inte målen till tingsrätten. HAPARANDA TINGSRÄTT