Psykiatri i primärvården

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PRIVATSAMTAL EXPERTSAMTAL
Advertisements

Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Unga vuxna med självskadebeteende; effekter av Dialektisk beteendeterapi vid SU/Mölndal och SÄS/Borås psykiatri.
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
Alla har inneboende.
Självmord - Vem tänker på det?
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Mentala störningar forts.
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Kriser.
Att samtala med ungdomar om tobak
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
JME Johan Möller Education
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
- samhällsfaktorer, faktorer i närmiljö, kultur, etnicitet, kön.
Inåtvända symptom barn & unga
”Jag kan känna igen symtom på PTSD”
BIPOLÄR SJUKDOM Del I – Om sjukdomen
Har personlighetsdiagnostiken någon klinisk betydelse?
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Vara brottsoffer eller vittne
Hantera en kronisk sjukdom
Suicidprevention ur ett samhällsperspektiv
Akutpsykiatri ST läkarkonferens Nynäshamn Andreas Carlborg
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
”Lär dig säga jag och nej”
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Vad är bipolär sjukdom ? Symptom Diagnostik Behandling
80. RETTS - Nedstämdhet R45.2 RETTS© 2012 Röda prover Orange prover
Disposition Form och innehåll Psykoedukation nervsystemet
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
En ångestreaktion har fyra delar.
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
FRIVILLIG SEXUELL EXPONERING PÅ INTERNET BLAND UNGA Pernilla Nigård Doktorand vid Malmö högskola Föreläsning för Ungdomsstyrelsen September 2010.
Lite skolhistorik?.
Men vad är ’fri vilja’ för något?
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Existentiella frågor i dödens närhet
Mental hälsa.
Barn och stress.
Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef
Lugnande läkemedel Bensodiazepiner Oktober 2015 Anna Petersson.
SLPSLP Screening - Linking - Planning. INSPIRATIONSKÄLLA TILL DET PROCESSINRIKTADE NÄTVERKSTÄNKANDET SOCIALANTROPOLOGERNA BARNS (1954) BOLL (1957.
PTSD och samsjuklighet hos kvinnor med beroende på Embla center Anna Rantzow.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Ludvig Hallberg ST-Läkare Vuxenpsykiatri, PhD
Ångestsyndrom Carin Österholm
Depression hos barn och ungdomar
MÖTET med KBT struktur
ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
Exempel från verkligheten
Suicidrisk-bedömning
Presentationens avskrift:

Psykiatri i primärvården Christina Wånge Överläkare Psykiatriska kliniken SÄS

Till eftertanke Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta, så kan jag inte heller hjälpa någon. Sören Kirkegaard

Förstämningssyndrom F30 – F39 Depressiva syndrom - egentlig depression, dystymi Bipolära syndrom – bipolär I-IV

Egentlig depression Nedstämdhet större delen av dagen Minskat intresse eller minskad glädje för alla aktiviteter Viktförändring Sömnstörning Psykomotorisk agitation eller hämning Energibrist Skuldkänslor, värdelöshetskänslor Koncentrationsproblem Tankar på döden

Bipolärt syndrom I Kännetecknas förutom av depressioner av maniska episoder De maniska episoderna orsakar påtagliga problem såväl i arbete som privat och ska ha en varaktighet på minst en vecka Psykotiska symtom kan förekomma

Bipolärt syndrom II Återkommande depressiva episoder Hypomana episoder om ett par dagar som inte medför sociala konsekvenser

Bipolärt syndrom II 1/2 Återkommande svåra depressionsinsjuknande Stämningslägessvängningar där durationen är kortare än fyra dygn Diagnostiseras ofta felaktigt som emotionell instabilitet

Bipolärt syndrom III Patient med depression som regerar med mani/hypomani vid insättande av antidepressiv medicinering

Bipolärt syndrom IV Patient som under livet haft ett hypertymt temperament Insjuknar i djup svår depression

Mixed state Maniska och depressiva episoder som uppfyller kriterierna för mani respektive depression Kort duration - dagliga svängningar Dysfori och irritabilitet Rastlöshet och ofta flytande ångest eller panik Extrem trötthet Outhärdlig sexuell upphetsning Svårbehandlad insomnia Histerionisk framtoning samtidigt som depressivt upplevande Tvångsmässigt suicidala impulser och handlingar

Ångestsyndrom F40 – F43 Paniksyndrom Agorafobi Specifika fobier Generaliserad ångest Social fobi Tvångssyndrom Post traumatiskt stressyndrom

Paniksyndrom Återkommande oväntade panikattacker Attacken ska vara åtföljd av minst ett av följande: ihållande ängslan för ytterligare attacker, oro för attackens betydelse eller följderna av den, beteendeförändring Förekommer med eller utan agorafobi

Generaliserat ångestsyndrom Överdriven rädsla, oro inför ett antal aktiviteter och händelser Svårigheter att kontrollera oron Besvären förknippas med minst tre av följande symtom: rastlöshet – spänning, uttröttbarhet, koncentrationsproblem, irritabilitet, muskelspänning, sömnstörning

Social fobi Uttalad och bestående rädsla för exponering i sociala sammanhang Exponering för situationen ger ångest Rädslan är överdriven och orimlig Undvikande eller uthärdande med svår ångest Stör fungerandet eller är plågsamt Varaktighet minst sex månader för personer under 18 år

Tvångssyndrom Om tvångstankar: återkommande tankar, fantasier eller impulser som är meningslösa men ger ångest Pat försöker motverka tankarna med andra tankar Pat förstår att det är egna tankar dvs inte något utifrån kommande - psykotiskt

Tvångssyndrom Om tvångshandlingar: upprepade konkreta eller mentala handlingar som måste utföras Utförs för att hindra eller reducera lidande eller förhindra en fruktad konsekvens

Posttraumatiskt stressyndrom Förutsätter en traumatisk händelse Återupplevande i minnesbilder eller tankar Återkommande mardrömmar Känslor av verkligt återupplevande Intensivt obehag inför inre eller yttre signaler som liknar aspekt av traumat Fysiologiska reaktioner på signalerna Undvikande av stimuli som associeras med traumat Amnesi för delar av händelsen Minskat intresse för livet och medmänniskor Begränsade affekter Känsla att sakna framtid

PTSD - forts Symtom på överspändhet som indikeras av minst två av följande: Svårt att somna eller orolig sömn Irritabilitet eller vredesutbrott Koncentrationssvårigheter Överdriven vaksamhet Lättskrämdhet Störningen har varat mer än en månad Orsakar betydande lidande eller funktionsförlust

När skall psykiatrin konsulteras? Diagnostiska oklarheter, samsjuklighet Aktiva suicidtankar Psykotiska symtom Hypomani/mani i anamnesen Biverkningar trots låg dos Barn – till BUP

Att våga tala om det svåra O nej, sorgens ord dödar ingen. Det är ordlösheten som dödar. Talande lever vi, stumma dör vi. Lyssna då till min röst, en arm låga som lyser på grottans väggar. - Ingen är här, ingenting är att frukta så länge ordet finns och lågan lyser. Olof Lagercrantz

Lite statistik Antal suicid i Sverige 2004 = 1387 Könskvot män/kvinnor cirka 2,5 Antal suicidförsök i Sverige ca 15000 Suicidförsök vanligast ffa bland yngre kvinnor Såväl suicid som suicidförsök har ökat i åldersgruppen 15-24 år

Bidragande orsaker Alkohol Drogmissbruk Psykisk sjukdom Förekomst av suicidala medel i samhället Självmord bland nära anhöriga

Utlösande händelser Separation Arbetslöshet Missbruk och dess konsekvenser Fråntagande av vårdnad om barn Rattfylleri Förskingring Konkurs

Suicidal kommunikation Indirekt genom handling Indirekt genom ord Direkt genom handling Direkt genom ord

Självmordsriskbedömning försök skapa en allians lyssna och var närvarande, förmedla respekt förmedla hopp utforska nätverket kring patienten sök kontakt med nätverket försök bedöma risken för självdestruktivitet ta ställning till akuta åtgärder

Rädsla Rationell rädsla Ansvarsrädsla Smärtsamma erfarenheter Dödsrädsla Historiskt betingad rädsla

Fyra enkla samtalsregler Struktur Omsorg Känslor Mening

Svårigheter för kommunikation kring suicidalitet Hos Patienten: Hos Behandlare: Rädsla för avvisande Brist på tid Depressiv misstro Bekymrad över vårdresurser Skam över suicidtankar Osäkerhet på egen kompetens Ex religiösa tabun Rädsla för intagning Erfarenhet av suicid Provoceras av suicid

Statistiska riskfaktorer Manligt kön Ensamstående/ensamboende Separation/dödsfall Annan social kränkning Psykisk sjukdom Psykisk störning med bristande impulskontroll Somatisk sjukdom Alkohol/drogmissbruk Tidigare självmordsförsök Självmord hos nära anhöriga

Medveten suicidbenägenhet-suicidstegen Nedstämdhet, hopplöshet – Hur mår du? Dödstankar – Känns livet meningslöst? Dödsönskan – Har du önskat att du vore död? Suicidtankar – Har du tänkt göra dig själv illa? Suicidimpulser – Har du varit nära att skada dig själv? Suicidavsikter eller planer – När, var, hur? Suicidhandling – När, var, hur?

Aktuell livssituation Relationer Ekonomi Arbete Övrigt, exempelvis nätverk

Åtgärder efter suicid Debriefing – inom 24-72 timmar Retrospektiv genomgång – efter 4-6 veckor Händelseanalys – på organisationsnivå

Sorg Hur skulle det bli min kära om sorgen en dag kom nära om livet gav dej tunga krav och ledsna ting att bära? Nå, inte behöver du svara, jag satt här och tänkte bara. Nils Ferlin