Avfall eller produkt? Det är den ursprungliga ägaren av jord och stenmassorna som avgör om han ska göra sig av med massorna (kvittblivning) eller om det.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
Advertisements

PROJEKT Schakt- massor Miljöjurist, Dr. Margaretha Svenning.
IHR 2005 Hur mycket kan du?. Inledning Här kan du kontrollera hur mycket du kan om det internationella hälsoreglementet, IHR Du får bedöma tio påståenden,
Emma Colleen Moberg, Naturvårdsverket
Miljökonsulter. Som förstår uppdraget.
LSO på skadeplatsen.
Nedbrytning av plast i Naturen
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
Hög konsumtion = mycket avfall!
Allmänna hänsynsregler
Kort om miljön och vår konsumtion
Miljö och Hälsa Översikt om viktig lagstiftning för företag
Med rätt teknik kan vi rädda miljön
Förändring och kunskapsunderlag Krister Olsson Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Sektionen för avfall och kemikalier
Ändamålsenliga planbestämmelser
Hantering av brännbart avfall
Kulturmiljöfrågor i PBL
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Varuinformationsblad
Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland
Tillståndsprocessen enligt miljöbalken
Magnus Edström Vattenhandläggare Miljöenheten/Länsstyrelsen
Gränsöverskridande transporter av avfall
Karakterisering av avfall till deponi
Definition av avfall & när avfall upphör att vara avfall
Strandskydd och miljöpolitik
F.d. Värnamotvätten Efterbehandling av förorenade områden – möte m. workshop om klorerade lösningsmedel den 6-7 september 2012 i Stockholm (Pär Nilsson.
Avfall på villovägar Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning.
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Masshantering i samband med ett större infrastrukturprojekt – exempel från Uppsala kommun Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala.
Förslag till mall för skyddsföreskrifter
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Avfall och återvinning
Vem ansvarar för miljön?
Nedlagda kommunala deponier
Riksantikvarieämbetets arbete med kunskapsunderlag Krister Olsson Kristin Lindgren Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Offentlighet och sekretess
Miljömålen och förorenade områden
Tillsyn efterbehandling en introduktion till tillsyn över efterbehandling av förorenade områden.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
1 EVENTUELL VINJETT Miljökontoret Södertälje Ibland går det undan! När det gäller exploateringar är tidsaspekten ofta mycket viktig.
MIFO fas 1-inventering ”Företagets Namn” Bilden på fastigheten är hämtad från lantmäteriets 50-tals karta. Ev kan man här lägga in en bild kopplad till.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Kraven på provtagnings plan finns i 20§ NFS 2004:10
Avfall och återvinning
Exempel från MKB 2012 Sökande: ”Emil Svenssons trä och skrot”.
Mälarlänsutbildningen 28 sept
Samarbeten  Samarbetsgrupp – Uppsala, Örebro, Stockholm  Gör riskkartorna, texterna och tabellerna samordnat  Nätverk mellan de 5 samordnande länsstyrelserna.
IED-Statusrapporter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
Förvaringsfallet igen, hur angriper vi problemet?
Tillsammans gör vi det hållbara möjligt Miljöenheten 30 st medarbetare Enhetschef och tre verksamhetsledare Tillståndsgivning Tillsyn Tillsynsvägledning.
Avfallsförebyggande program
Förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer
Jan Darpö, UU Miljöbalken 1 kap. Tillämpningsområde Alla verksamheter och åtgärder Skydda människan och miljön Hushållning Inte bagateller.
Byggprocesen –lagar sdfgd. Byggprocesen –lagar sdfgd.
Deponier, utfyllnadsområden, förorenade områden Vad är vad och spelar det någon roll ? - Pågående arbete i juristsamverkans- gruppen - Avses bli PM på.
Gäller miljöbalken alltid?. De nationella miljökvalitetsmålen.
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Hantering av brännbart avfall
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Masshantering I samband med tillsyn av infrastrukturprojekt
EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN ENLIGT ABP-FÖRORDNINGEN
Återanvändning av avfall
Återanvändning av avfall
PROJEKT Schakt- massor Miljöjurist, Dr. Margaretha Svenning.
Miljösamverkan östra Skaraborg
Presentationens avskrift:

Avfall eller produkt? Det är den ursprungliga ägaren av jord och stenmassorna som avgör om han ska göra sig av med massorna (kvittblivning) eller om det är en produkt Kort definition av inert avfall (deponiförordningen) Avfall som inte genomgår någon väsentlig fysikalisk, kemisk eller biologisk förändring. Lakvattnet ska ha obetydlig påverkan på yt- och grundvattenkvalitén

Inert deponi Krav att transporttiden för lakvattnet genom geologiska barriären inte får vara kortare än 1 år. Förhindra tillträde Ytvattnets volym och sammansättning provtas uppströms och nedströms varje kvartal Grundvatten nivån ska mätas och grundvattensammansättningen provtas var sjätte månad i inflödesområde och utflödesområde Mottagningskriterierna (checklist för tillsyn finns) Ekonomisk säkerhet

Nedskräpning / mellanlagring / deponering Beakta om det är en anläggning Massornas volym på en bestämd plats Förhållanden i övrigt (iordningställd yta, vägbom, belysning) Okontrollerad tippning (som inte är en anläggning) bör kunna betraktas som nedskräpning enligt 30 § 15 kap MB Tillsynen över anläggningar för deponier (Lst eller Kn) Tillsyn över nedskräpning (Kn)

Vägbygge Massor i massbalansen för vägbygge är inte avfall Överskottsmassor kan om de används bli fråga om återvinning t.ex. parkeringsplatser, bullervallar Övriga massor kan vara avfall eller produkt (syfte)

Frågor att besvara för jord och stenmassor Är det fråga om avfall? Kan man återvinna massorna, finns ett tydligt syfte, kommer avfallet med säkerhet att användas? (Om nej – mellanlagring eller deponering) Finns risk för att massorna är förorenade? - Nej, 12 kap 6 § MB samråd med Lst (Nej: ingen risk NV remissutgåva om kriterier för avfall i anläggningsändamål) Ja: Är det fråga om ringa risk - anmälan 90.140) Ja: Är det fråga om inte endast ringa risk -tillstånd 90.130

Avfall för byggnads- eller anläggningsändamål Gäller inte farligt avfall Anmälningspliktig för sortering, krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning samt mellanlagring om den totala mängden är mer än 10 ton och mindre än 30.000 ton vid något enskilt tillfälle Tillstånd krävs för mellanlagring av annat än farligt avfall om mängden överstiger 30.000 ton vid något enskilt tillfälle (1 år bortskaffning, 3 år återvinning)

Användning av avfall i anläggningsändamål Avser ett återvinningsförfarande där avfall ersätter traditionella anläggningsmaterial Endast den mängd avfall som behövs för konstruktionens funktion Konstruktionen ska fylla en funktion (syfte) Avfallets innehåll av föroreningar och beskaffenheter (ett resonemang om vilken risk innehållet av ämnen kan medföra) Föroreningsrisken av användningen på den specifika platsen (Skyddsvärt område, samhället, industrimark) Utformningen som anläggningen behöver ha

Är följande exempel återvinning av avfall i anläggningsändamål, deponering av avfall eller annat Från ett vägbygge får man schaktmassor där ett företag vill lägga massor i en gammal täkt. 1 meter tjockt lager med schaktmassor med matjord ovanpå och sedan lövskogsplantering. Syfte blir då återställande av täkt. Vid ett bygge på industrimark får man massor och vill använda detta för terrängmodulering. Syftet blir då terrängmodulering.

Avfallsfrågor på Länsstyrelsen Erland Nilsson Ylva Bjurström Sven Bomark Filip Nylén (fr 1 sept) Anna Bohlin (föräldraledig David Lokrantz) Mailgrupp

Förordningen (1998:899)om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring Förbehandling, sortering och mekanisk bearbetning Användning för anläggningsändamål Uppläggning Deponering Riskanläggning för utvinningsavfall Annan återvinning eller bortskaffande

Definitioner 1 § 15 kap MB Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med Avfallsförordningen Farligt avfall: sådant avfall som är markerat med en asterisk* i bilaga 2 till avfallsförordningen eller annat avfall som har en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 3 till denna förordning

Fortsättning definitioner Förordningen om deponering av avfall Icke-farligt avfall: Avfall som inte är farligt avfall enligt avfallsförordningen Inert avfall: Avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar. Inert avfall löses inte upp, brinner inte och reagerar inte fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, inte heller bryts det ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sätt som kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa. Den totala lakbarheten och det totala föroreningsinnehållet i avfallet samt ekotoxiciteten hos lakvattnet ska vara obetydligt och får inte äventyra kvaliteten på yt- eller grundvatten

Avfallsförordningen Bilaga 2 Jord och sten 17 05 04 eller 17 05 03* Egenskaper som gör att avfall klassificeras som farligt står i bilaga 3 Bilaga 4 återvinningsförfaranden t.ex. återvinning av organiska ämnen Bilaga 5 bortskaffningsförfaranden (deponering, förbränning) I 5 § står vad som avses med deponi= upplagsplats för avfall. Följande undantas: Omlastas för transport till annan plats där det ska återvinnas, behandlas eller bortskaffas Mellanlagring om det återvinns, < 3 år Mellanlagring om det bortskaffas < 1 år

Förordningen (2001:512) om deponering av avfall Tillämpas inte på följande punkter som istället hanteras i FMH-bilagan Användning av lämpligt inert avfall för byggnadsändamål i deponier, vid restaurering eller för mark-, väg- eller utfyllnadsarbete Deponering av icke-farligt muddringsslam längs mindre sund, kanaler eller vattenvägar, från vilka det har muddrats, Avfall som omfattas av förordningen (2008:722) om utvinningsavfall (täkter)

Uppläggning 90.270 (B) Uppläggning av muddermassor 1) på ett sätt som kan förorena mark, vattenområden eller grundvatten och där föroreningsrisken inte endast är ringa, eller 2) I större mängd än 1000 ton 90.280 (C) Uppläggning av 1) högst 1000 ton muddermassor på ett sätt som kan förorena mark, vattenområden eller grundvatten och där föroreningsrisken endast är ringa, eller 2) inert avfall som uppkommit i gruv- eller täktverksamhet

Mellanlagring 90.30 Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle utgörs av 1. mer än 10 000 ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål eller 2. mer än 30 000 ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktigt enligt 1. Lagring mindre än 1 år om det bortskaffas och 3 år om det återvinns

Förbehandling, sortering och mekanisk bearbetning m m 90.70 Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte sortering av avfall för byggnads- eller anläggningsändamål 90.100 Anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning av avfall för byggnads- eller anläggningsändamål, eller Om verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.240.

Användning för avfall i anläggningsändamål 90.130 (B) Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområden eller grundvatten, och där föroreningsrisken inte endast är ringa 90.140 (C) Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken är ringa

Avfallshirarkin Avfallsminimering Återanvändning Materialåtervinning Energiutvinning Deponering

Uppgrävda massor som ska återvinnas eller bortskaffas Farligt avfall och mängden är större än 20.000 ton – A-anläggning 90.350 Farligt avfall och mängden är högst 20 000 ton – B-anläggning 90.360 Från den plats där anläggningen finns om anläggningen finns på platsen under högst en 12-månadersperiod och anläggningen inte är en deponi – C anläggning 90.370