Åldersstruktur 2006 (jmf m 1994 o 2000)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Inledande information för framtida allmänt vatten och avlopp
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Nya bibliotekslagens betydelse för personer med funktionsnedsättning Niclas Lindberg, generalsekreterare SDK:s jubileumskonferens 2013 Stockholm 29 november.
Genusperspektiv i förskola/skola
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Tillsammans bygger vi det hållbara Karlskrona Tryggt, attraktivt och företagsamt Budget för 2013 samt ramar för 2014 och 2015.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Skoljuridik för lärare
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Exempel utifrån ett antal målområden
Hur kan stat och kommun främja utvecklingen av bostäder för äldre?
Dagens och framtidens seniorer och deras framtidsförväntningar
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
UTREDNING OM CENTRAL AVGIFTSHANTERING. Inledning  Stadens budget 2013: – ”Kommunstyrelsen ska i samråd med utbildningsnämnden utreda hur en central avgiftshantering.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Från analog till digital skola. Bakgrund Från Småskaligt verksamhetsnära IT Via Teknikstyrd stordrifts IT med administrativa industriella förtecken På.
Askersunds kommun
MÅL FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Anpassa verksamheters lokaler till antalet barn och elever.
SKAPANDE SKOLA - på agendan idag: Skapande skola 2011 Erfarenheter hittills, generellt Så ser det ut i Östra Götalands län Gynnsamma förutsättningar Kvalitet.
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever ( per klass)
Elevassistenter och det lärande uppdraget
Tidiga insatser för barn i förskolan
Utmaningar inom utbildningsområdet i Stockholms län Stockholmsregionen ur ett OECD – perspektiv Ett antal problembilder och utmaningar KSL:s roll och uppdrag.
Grundskola Föräldrar 2013 Grundskoleenkät - Föräldrar Enhet:Gillberga skola.
Novus Opinion Allmänheten om vinster i välfärden 21 maj 2010 David Ahlin.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Gymnasieutredningen Gymnasieutredningen U 2007:01 Anita Ferm.
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
Välkomna till Kungsholmens grundskola F
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
Falu modellen Strategiskt kvalitetsarbete på alla nivåer; pedagog, förskolchef och huvudman.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Kvalitetsredovisning Resultat för gymnasieskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Grundskolans åk 7-9.
Barn- och utbildningsförvaltningen
1 ATK’s nya träningsgrupper – hösten 2010 Informationsmöte Agenda: Bakgrund - Varför ändra i våra träningsgrupper? Vilka ändringar är gjorda.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Träff med fritidsgårdar Örebro län 24 nov 2009 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Elevutveckling i Landvetter Lunnaskolan, prognos.
TIDPLAN - Lokalbehov Barn- och utbildningsnämnden
Folket och skolan hittar hem - att samsas och trivas i ett integrerat folk- och skolbibliotek Exemplet Söderbärke bibliotek Pedagogen Göteborg 17 april.
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Bakgrund: Befintliga jämförelsetal innehåller kvalitetsbrister Analys av måtten saknades.
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Nämndplan 2015.
Framtidens skola i Luleå
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Fristående grundskolor
Delårsrapport Augusti 2017 Barn- och utbildningsnämnden
Reviderad förskoleutredning och skolutredning
Skolutveckling tillsammans, Topp
Barn- och utbildningsnämnden Månadsuppföljning september 2017
Nyheter i skollagen från och med 1. 7
Enkät i gymnasieskolan 2015
Nyheter i skollagen från och med
Resursfördelning Grundskolenämnden
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Presentationens avskrift:

Åldersstruktur 2006 (jmf m 1994 o 2000) Attraktivt för personer över 55 år Stora åldersgrupper som lämnar skolan (flyttar?) Tappat mycket i åldrarna 20-40 år

Det ska vara roligt att gå i skolan. Utgångspunkt Barn och elevers behov av en välfungerande verksamhet är den grundläggande utgångspunkten för denna utredning. Utformning av skolans lokaler måste ge förutsättningar för ett arbetssätt där vi har elevens optimala lust till lärande, trivsel och trygghet för ögonen och där varje individ bemöts med respekt. Lokalerna måste utformas så att skolan ges möjlighet att vara den goda arbetsplats där både vuxna och unga trivs och lockas till nya utmaningar i lärandet. Det ska vara roligt att gå i skolan. Utgångspunkt Barn och elevers behov av en välfungerande verksamhet är den grundläggande utgångspunkten för denna utredning. Utformning av skolans lokaler måste ge förutsättningar för ett arbetssätt där vi har elevens optimala lust till lärande, trivsel och trygghet för ögonen och där varje individ bemöts med respekt. Lokalerna måste utformas så att skolan ges möjlighet att vara den goda arbetsplats där både vuxna och unga trivs och lockas till nya utmaningar i lärandet. Det ska vara roligt att gå i skolan.

Elevutveckling förskoleklass och grundskola 2006 - 2013

Elevutveckling vid Österlengymnasiet 2006 - 2013

Elevutveckling på enhet SYD och NORD F – 6 resp Elevutveckling på enhet SYD och NORD F – 6 resp. F – 7 samt i Simrishamn

Strategiska övervägande Skollokalutredningen kan ses ur många olika perspektiv och nedan redovisas ärför ärendets strategiska hantering.   Skolan och barnomsorgen i kommunen måste planeras utifrån hur den bäst tillgodoser barn och elevers behov och föräldrars förväntan av en pedagogiskt välutvecklad verksamhet. Verksamheternas placering i kommunen bör vara spridd så att den understödjer alla kommundelars utveckling och uppmuntrar unga familjer att flytta till Simrishamns kommun. Andra verksamheter som t ex biblioteks- och fritidsverksamhet bör samordnas med skolverksamheterna. Överblivna lokaler/ytor överlämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen /nämnden, som i och med detta ansvarar för att dessa hyrs ut till annan verksamhet eller avyttras.

Byskolornas utveckling Oavsett om byskolorna har verksamhet till år 6 eller år 7 innebär det att justeringen av lokalbeståndet måste ske i centrala Simrishamn. Det går därför att behandla byskolornas utveckling och centrala Simrishamns skolor fritt från varandra. Skolutveckling i centrala Simrishamn Det är naturligt att samordna barnomsorg och grundskola i en skolenhet vid sidan om skolenhet Syd och skolenhet Nord. Kanske kan den heta skolenhet Centrum eller Centrala skolenheten.

Skillinge Borrby Hammenhög Gärsnäs St Olof Piratenskolan Förvaltningens sammanfattning Detaljerade förslag för de två alternativen med kostnadseffekter och investeringsbehov biläggs. Besparingseffekten i lokalyta är ca är 10 000 m2, vilket kan jämföras med det beräknade överskottet 2013 på 25 000 m2. Skillinge Skolan behålls som F-5/6/7 skola med förskola och integrerad skolbarnomsorg. Folkbibliotek finns integrerat i skolan. Brantevikselever rekommenderas att gå i Skillinge dit de får skolskjuts.   Borrby Skolan behålls som F-6/7 skola med förskola och integrerad skolbarnomsorg. Folkbibliotek finns integrerad i skolan. Aulan är en allmän plats för olika samlingar i Borrby. Sporthallen vidareutvecklas. Skolan renoveras och lokaler som inte behövs för skolverksamheten överlämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen.   Hammenhög Skolan behålls som F-6/7 skola med förskola och integrerad skolbarnomsorg. Nuvarande fristående förskolefastighet sägs upp och lämnas tillbaka till samhällsbyggnadsförvaltningen. Folkbiblioteket i Hammenhög flyttas till skolan. Skolan renoveras och verksamhetsanpassas.   Gärsnäs Skolan behålls som F-6/7 skola med förskola och integrerad skolbarnomsorg. Folkbibliotek finns integrerat i skolan. Skolan renoveras och verksamhetsanpassas. St Olof Skolan behålls som F-5/6/7 skola med förskola och integrerad skolbarnomsorg. Folkbibliotek finns integrerat i skolan. Nuvarande förskola i villan intill skolan flyttas till skolan. Skolan verksamhetsanpassas. Utarbetat förslag finns.   Piratenskolan Skolan behålls som F-6/7 skola med förskola och integrerad skolbarnomsorg. Förskolelokalerna lämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen, då förskoleverksamheten förs in i skolan. Skolan renoveras och verksamhetsanpassas. Folkbiblioteket flyttas till skolan.

Korsavadsskolan Simrislundsskolan Österlengymnasiet Jonebergsskolan Skolan utvecklas till en 4/5/6-9 skola för hela centrala Simrishamn på sikt. Skolan är i ett dåligt skick och har dåligt verksamhetsanpassade lokaler varför omfattande renoveringar och ombyggnationer måste göras. Alla lokaler kommer att behöva tas i anspråk för skolverksamheten. Ungdomsverksamheten (Benka-di´) kan planeras i samband med Korsavadsskolans projektering eller inrymmas i gymnasieskolan.   Simrislundsskolan Simrislundsskolan behålls som en F-3/4/5 skola med integrerad skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten behålls i nuvarande lokaler. Backstugans och Solrosens förskolor ingår i den centrala skolenheten i Simrishamns tätort. Verksamheterna samordnas med Korsavadskolan.   Österlengymnasiet Gymnasieverksamheten bibehålls. Renovering och verksamhetsanpassning pågår.   Jonebergsskolan Skollokalerna lämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen ht 2009. Lokaler till särvux kan inrymmas i det lokalöverskott vi även i fortsättningen kommer att ha.

Tänkbar logistik för att möjliggöra förändringarna i centrum (Korsavad (5-9). Projekteringen av den nya skolan bör börja snarast (ht 2007) för att möjliggöra byggstart sommaren 2008. Projekteringsgruppen leds av en samhällsbyggnads- förvaltningen tillsammans med en rektor. I projekteringsgruppen ingår personalrepresentanter från både Joneberg och Korsavad. Under våren 2008 skapas en ny gemensam administrativ enhet för barnomsorg och grundskoleverksamhet. Skolverksamheten kommer lå 2008/09 att utsättas för vissa påfrestningar i form av tillfälliga lokaler. Huvudbyggnaden måste under byggtiden till största delen vara tom. För att lösa detta måste omdisponeringar göras i skolan, NO-lokaler tillfälligt lånas i gymnasieskolan och elever i år 1 och förskoleklassen föras till Simrislund. Under våren 2009 skapas en gemensam personalenhet för den nya skolan, som skall omfatta år 5-9.  

Investeringsplan - skolor och förskolor Investeringsplan - skolor och förskolor Investeringarna är beräknade i miljontals kronor utifrån 2006 års kostnadsläge.   2007 Österlengymnasiet 2,5 St Olof projektering, byggstart 3 Korsavad projektering 1 2,5 4 6,5 2008 Korsavad ombyggnad 17 Simrislund underhåll, lokalanpassning 4 St Olof ombyggnad 6 27 27 2009 Korsavad ombyggnad 20 Hammenhög projektering 0,5 20,5 20,5 2010 Hammenhög ombyggnad 9,8 Borrby projektering, ombyggnad 5 14,8 14,8 2011 Borrby ombyggnad 6 Kivik projektering, ombyggnad 5 11 11

Fortsättning investeringsplan - skolor och förskolor Fortsättning investeringsplan - skolor och förskolor Investeringarna är beräknade i miljontals kronor utifrån 2006 års kostnadsläge.   2012 Kivik ombyggnad 4,8 Gärsnäs projektering, ombyggnad 11 15,8 15,8 2013 Förskolor Simrishamn underhåll 5,5 5,5 5,5 - 2,5 101,1 98,8 investering i skolor förskolor enligt alt. 7 – 9 Kulturpedagogiska enheten, lokalanpassningar 5