Imperialismens epok Kartan är från perioden 1882 - 1914 och beskriver kolonisationen. De rosa områdena tillhör Storbritannien och de blåa tillhör Frankrike Låt oss titta lite mer i detalj vad de olika länderna hade för strävan och mål med sin politik.

Koloniseringen av Afrika Storbritanniens politik gick ut på att skapa en sammanhängande koloni från Kapstaden till Kairo. Idén gick ut på att med hjälp av järnväg föra upp råvaror från Afrikas inland till Kairo för att sedan forsla dem vidare via skepp. Frankrikes ambition var att skapa en sammanhängande kolonisation mellan väst till öst.

Koloniseringen av Afrika Redan 1884 hade Tyskland lagt sig i striden genom att sammankalla de nya stormakterna till ett möte, den s.k. Berlinkongressen. Det nybildade landet med dess starke rikskansler Bismarck ville lägga sig i kolonisationspolitiken. Under slutet av 1800 – talet lyckades Tyskland ta ett antal kolonier i Afrika.

Koloniseringen av Afrika Konflikterna Redan i inledningen av Storbritanniens kolonisationsförsök. I södra Afrika var holländska bönder bosatta. Dessa s.k. boer bjöd hört motstånd och stridigheterna mellan dessa bönder och den engelska staten kulminerande i det boerkriget 1899 - 1902 Men redan innan detta krig hade förhoppningarna om den sammanhållande kolonin grusats för Storbritanniens del.

Koloniseringen av Afrika Konflikterna Vad hände då med Frankrikes och Englands ambitioner? Man kan ju tänka sig att deras olika målsättningar krockade. Jo, men det blev ingen öppen konflikt. I byn Fashoda träffades 1898 franska och brittiska soldater. För att undvika stridigheter valde fransmännen att ge vika.

Fashoda 1898 Varför gav sig fransmännen? Minns ni att Tyskland enades 1871 i krig mot Frankrike? Eftersom den starka staten Tyskland var i konflikt med landet vågade inte fransmännen riskera att få fler ovänner Bilden är från den engelska tidskriften Punsch, år 1898

Krigen i Afrika Med tanke på Europas tekniska överlägsenhet var utgången i de flesta krig mot den inhemska befolkningen given. Ett exempel är slaget vid Omdurman i Sudan då 11 000 afrikaner dog medan 438 engelsmän fick sätta livet till. I Afrika utfördes också folkmord, exempelvis i Kongo. Landet Abbesinien (idag Etiopien) lyckades dock att bekämpa en italiensk invasion och därmed behålla sin självständighet.

Nordafrika, södra Europa och Mellanöstern Mellanöstern är, nu som då, ett område där många mäktiga intressen har kolliderat. Anledningarna är flera: Handelsvägar. Om Storbritannien vill undvika att åka runt Afrika för att nå Indien måste de ta vägen via Suezkanalen. Kanalen byggdes färdigt 1867 av ett bolag där Frankrike och England ägde aktierna

Nordafrika, södra Europa och Mellanöstern Mellanöstern är, nu som då, ett område där många mäktiga intressen har kolliderat. Anledningarna är flera: 2. Tillgången till isfri hamn. För Rysslands del blev det viktigt att kunna få ut sin flotta på Medelhavet. För att kunna göra det krävdes kontroll över Bosporen och Dardanellerna. Konflikten mellan Turkiet och Ryssland har bl.a. sin grund i detta.

Nordafrika, södra Europa och Mellanöstern Mellanöstern är, nu som då, ett område där många mäktiga intressen har kolliderat. Anledningarna är flera: 3. Råvaror. Den industriella revolutionen hade skapat efterfrågan på råvaror. I takt med att levnadsstandarden ökade i väst och att förbränningsmotorn uppfanns och producerades i stor skala blev oljan viktig.

Nordafrika, södra Europa och Mellanöstern Mellanöstern är, nu som då, ett område där många mäktiga intressen har kolliderat. I området kolliderade en mängd intressen: Tyskland ville bygga järnväg genom Turkiet och ända till Bagdad. Ryssland hade intresse av att ta sig ner till Bosporen via Balkan. Landet hade också intresse av Persien (Iran) med tanke på den olja som där finns. Som tidigare nämnts hade Storbritannien intresse av att behålla kontrollen över Suezkanalen. Vidare hade landet oljeintressen i Persien, som de kunde bevaka via Indien. P.g.a. Kap-Kairolinjen ville Storbritannien bibehålla sitt inflytande över Nordafrika Frankrike hade, som tidigare nämnts, aktier i Suezbolaget, samt efter hand, också ett intresse i regionen p.g.a. oljan.

Indien Tidigare i kursen har vi talat om industrialiseringen Stundtals brukar följande resonemang dyka upp angående relationen mellan industrialisering och imperialism: Imperialism Industrialisering Hög efterfrågan på råvaror, behov av nya marknader Jakt efter råvaror och nya marknader Man kan diskutera om det alltid är industrialiseringen som indirekt varit en orsak till imperialismen, men i Indiens fall finns det fog för att så är fallet.

Indien Så här fungerade handeln: Notera att detta är råvaror. Bomull, te, vete Storbritannien Indien Exempelvis bomullstyger Notera att detta är förädlade varor.

Indien Så här fungerade handeln: Det finns alltså ett ojämlikt förhållande – ett beroende! Storbritannien Indien Storbritannien var storkonsumenter av råvaror och kan därför samtidigt sätta priserna. Samtidigt kunde de ta ut stora vinster för sin förädling Det var t.o.m. så att Storbritannien försökte hindra Indien från att själva förädla sina varor.

Utvecklingen i Indien Från början av den brittiska kolonisationen styrdes Indien genom företag, som såg till att dominera den indiska ekonomin. Ett stort uppror, det s.k. Sepoysupproret, utbröt. Det startade som ett myteri bland indiskfödda legoknektar som tagit tjänst hos britterna, men upproret stred sig. Den brittiska staten svarade hårdhänt och efter ett antal stridigheter tog regeringen i London över styrelsen av kolonin.

Resten av Asien Storbritannien använde Indien som en ”språngbräda” för att kolonisera andra delar av Asien. Exempel på detta är Persien, som tidigare tagits upp. Ett stort mål för Storbritannien var dock att öppna handeln med Kina.

Hur skulle Storbritannien nå Kina från Indien? Burma och Malajstaterna blev mycket viktiga för Storbritannien att behärska.

Kina Handeln med Kina hade bedrivits under många år. Det var dock Kina som dikterade villkoren. Kineserna var inte intresserade av de varor som européerna hade att erbjuda, utan betalningen måste ske i silver. För att öppna handeln med Kina började engelsmännen under mitten av 1800-talet sälja opium till Kina. Den kejserliga makten ville inte acceptera detta, utan förbjöd opiumhandeln. Storbritannien seglade till Kina med stora kanonbåtar och började beskjuta de kinesiska träbåtarna – Opiumkriget hade börjat.

Opiumkrigen 1839-42, 1856-1860 Kriget ledde till att Hong Kong överlämnades till Storbritannien. Genom Hong Kong bedrevs handeln med Europa. 1997 gick kontraktet ut och provinsen lämnades över till Kina.

Reaktioner i Kina Flertalet uppror drabbade landet. En del av dem var en direkt följd av det västliga inflytandet. Folket i Kina reagerar starkt ,samtidigt som ledningen i landet tvingas anpassa sig efter den europeiska övermakten. Taipingupproret var egentligen en reaktion mot fattigdom och orättvisa i landet. Boxarupproret 1899 var riktat mot det europeiska inflytandet i landet. Många européer blev dödade, men upproret kuvades. Det gamla kinesiska imperiet höll på att falla sönder i uppror och kolonisationsförsök. Den kinesiska kejsaren lyckades stävja upproret genom att ta hjälp från europeiska legoknektar

Koloniseringen av Kina Det var dock inte bara Storbritannien som ville kolonisera Kina. Både Ryssland och Japan försökte få del av detta gigantiska rike. Låt oss först titta på Ryssland.

Ryssland var väldigt intresserad av kolonisationen av Kina. I slutet av 1800 – talet tog Ryssland detta område från Kina och grundade staden Vladivostok, som betyder ”porten till öster” Detta tillsammans med byggandet av Transsibiriska järnvägen syftade till att möjliggöra en kolonisering av Kina. Ryssland hade erövrat centralasiatiska områden, som idag heter exempelvis Uzbekistan, Kazakhstan och Turkmeniskstan Via dessa områden kunde Ryssland nå det oljerika Persien, samt via Afghanistan hota det brittiska Indien. Konflikten mellan dessa områden skapade osämja mellan England och Ryssland. Sviterna av denna konflikt lever Irans och Afghanistans folk med än idag.

Japan Landet var mycket intresserat av att kolonisera Kina. Japan var från mitten av 1800 – talet ett samhälle som utifrån ett europeiskt perspektiv kan betraktas som medeltida. 1853 pressade USA landet till handel genom att hota med anfall. 50 år senare kunde Japan göra anspråk på egna kolonier. Landet hade gått från att vara ett efterblivet land till att vara en modern och militärt stark stat. Vad hände?

Japan Den sociala strukturen i landet såg ut på följande vis fram till slutet av 1800-talet. Shogun var ledare för militärmakten och sålunda landets egentliga ledare. Detta ”skikt” tog upp skatt… Underställda honom var adeln. …medan detta ”skikt” betalade all skatt. Längst ner befann sig bönderna.

Japan Vi har tidigare lärt oss att ett system med en stark jordägande klass och en livegen bondeklass kallas för ”feodalism”. Titta gärna på ppt-presentationen om ”epokerna” för en repetition. Var då Japan ett feodalt samhälle? Ja till stora delar. Det skall dock tillfogas att bönderna i Japan under denna period inte var livegna. Den japanska kejsaren hade i praktiken bara en symbolisk makt, eftersom adeln behärskade jorden och Shogunen kontrollerade militären. Ungefär samma maktförhållande mellan adel och kung fanns i medeltidens Europa.

Japan De nya makthavarna kom att skapa en centralstyrd stat, som kom att reformera hela det gamla samhället, i synnerhet militären. USA hotade detta underutvecklade land 1853 Perioden kallas ibland för ”det japanska undret.” Moderniseringen av landets militär har skildrats i filmen ”Den siste samurajen”. I landet kom en grupp yngre adelsmän att göra uppror mot Shogunregeringen 1867. De ansåg att landet agerat förrädiskt Shogunregeringen gav vika och slöt avtal med flera länder.

Tillbaka till Kina Ryssland Japan Två makter började nu slåss om att få kolonisera det stora Kina Ryssland Japan Ett gammalt tsarstyrt rike som hade visat världen att de hade muskler genom att kolonisera delar av centralasien, mot… …ett nyligen moderniserat land som nu var angeläget att visa omvärlden vilken modern stat de hade lyckats bli. Kriget ledde till att militären fick en mycket stark roll i det japanska samhället, något som kom att ha betydelse för 1900-talets historia. Rysk – japanska kriget 1904 – 1905. Till omvärldens stora förvåning vann Japan kriget. Detta bevisade att ett icke –europeiskt land snabbt kunde ta sig upp till den tekniska nivån som krävdes för att lyckas med kolonisationsprojektet.

Varför lyckades Japan men inte Kina? Bönderna i Kina var fattigare och kunde därför inte modernisera jordbruket. Den kinesiska överklassen var ovillig att lämna ifrån sig sin makt. Notera att Kina fortfarande håller fast vid en auktoritär samhällsmodell, medan det har blivit en anda i Japan att hela tiden förändra sig och hänga med i det nya.

USA USA drev på stormakterna för att få Kina till att bedriva ”den öppna dörrens politik”. Detta innebar att Kina skulle stå öppen för handel med alla, mot att de inte blev koloniserade. Överlag verkade USA, mer eller mindre, ointresserade av kolonialpolitik under 1800 – talet. Troligtvis beroende på att landet under denna tid höll på att kolonisera västern. Ideologisk kom istället USA att ställa sig skeptisk till kolonialpolitiken.

USA 1823 antog landet den s.k. ”Monroedoktrinen”. Med doktrin menas ett utrikespolitiskt förhållningssätt, d.v.s. hur landet kommer att agera gentemot omvärlden 1. Landet skall inte lägga sig i europeiska konflikter Doktrinen innebar två avgörande saker. 2. Landet skall inte tillåta någon inblandning i amerikanska angelägenheter.

USA I praktiken innebar Monroe – doktrinen att USA kom att engagera sig i Sydamerika. Denna del av Amerika hade tidigare tillhört främst Portugal och Spanien, men under Napoleonkrigen kom många länder bli självständiga. I kriget mot Spanien (1898) kom USA:s engagemang i Sydamerika befästas, genom att Kuba, som i teorin blev självständigt, kom att bli inhysa en bas för USA:s militära styrkor. (Guantanamo) Monroedoktrinen fanns fram till 1947. I praktiken hade USA då redan övergivit den, genom sitt deltagande i första och andra världskriget.

Imperialismens drivkrafter 1. Ekonomiska orsaker. Leder till Välfärdsökning (människor får det bättre ställt). Industrialiseringen Människor ställer högre krav på materiell standard, vilket leder till ökad industrialisering Men imperialismens epok startade ju under en lågkonjunktur, då det inte borde finnas några ökade krav på industrin. Hur kan detta hänga ihop? 1. Jakt på råvaror. 2. Jakt på nya marknader. Landet tar kolonier.

Imperialismens drivkrafter För att förstå logiken bör man se det utifrån en konkurrenssituation: Nation 1 Nation 2 För att skydda den egna industrin var det, under denna period, vanligt att bygga upp skyddstullar. Utifrån detta perspektiv kan jakten på kolonier ses som ett sätt att skydda sin egen ekonomi, d.v.s. att se till att ta råvaror och marknader innan någon annan gjorde det.

Imperialismens drivkrafter 2. Politiska drivkrafter: Imperialismen som ett sätt att överbrygga inre motsättningar. Interna problem i de olika länderna, ex.: I detta fall handlade det om att ta kolonier… Klass-motsättningar …men sammanhållningen kan också stärkas genom att föra krig . Legitimitetsbehov för nya härskare Lågkonjunktur Kolonialismen var ett sätt att förhålla sig till något utanför landet. Notera att detta fenomen, som kallas ”socialimperialism”, mycket väl kan kombineras med en nationalistisk ideologi. Genom detta kom landets sammanhållning att stärkas och de inre problemen kom i skymundan

Imperialismens drivkrafter 3. Rasismen Rasismen var under denna tid en vetenskap. Det ansågs vara rätt att föreställa sig att människor kunde delas upp i olika raser som hade olika egenskaper. 1859 kom Charles Darwin ut med boken ”Om arternas ursprung”, där det hävdades att de arter med bäst anpassningsförmåga kom att överleva. Denna mycket obehagliga ideologi användes för att försvara och driva på koloniseringen. När dessa tankar kom att kombineras växte föreställningen fram om att vissa ”raser” har bättre förutsättningar än andra, d.v.s. att de skall härska över andra ”raser”. Detta kallas för ”socialdarwinism”.

Slutsatser Epoken har stor betydelse för den hätska konkurrens som byggdes upp mellan stormakterna och som kulminerade i en rad krig. Ideologiernas utveckling under denna period är också viktiga att beakta om man skall förstå hur det, till synes så civiliserade Europa, kunde hamna i barbariets mörker. Slutligen bör många av dagens konflikter förstås utifrån denna epok. Världen bär med sig imperialismen än idag.