Klara Westling, IVL Svenska Miljöinstitutet Erik Kärrman, RISE

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Näringslivets perspektiv Miljömålsdagarna maj 2013, -Mer fart i miljöarbetet Inger Strömdahl, Ansvarig Miljö polices, Svenskt Näringsliv.
Advertisements

Motiveringen Foto: Eva Levau ”Ett inspirerande exempel på en medelstor stad som visar ledarskap…” ”… innovativa åtgärder…”, ” … breda samverkansstrategier.
Västra Götaland Förutsättningar att bli en stark jordbruksregion inom Horisont 2020.
Energitillsyn enligt miljöbalken Martina Berg Örebro
VAS-rådet den 14 februari 2008 / Anette Björlin Dricksvattenförekomster i Stockholms län - Prioritering för långsiktigt skydd Anette Björlin Länsstyrelsen.
Per Ericsson Görvälnverket. Norrvatten Stockholm Vatten Görväln Lovö Norsborg Vattenverk Distributionsområde  Norrvatten  Stockholm Vatten.
Hållbarhetsindex En kort presentation av hållbarhetsindex och resultatet 2015.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län.
Resultat ÅU 2016 NV rapport Arbete med vattenskydd och planering krävs för att målet ska nås. Vattenförsörjningsplaner har tagits fram för allt.
Framtida projekt för hållbara rörsystem
Fossilbränslefritt Kronoberg
Förslag till upplägg (denna sida behöver inte vara med sen)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Informationsmöte VA till Varola
Modeller, vad gör de, och vilka är osäkerheterna
Ny översiktsplan Beslut i kommunfullmäktige i september 2011 om att en ny översiktsplan ska tas fram för Ängelholm kommun.
Utveckling i Norsjö kommun med stöd av digitalisering och IT
Nystart för nollvisionen
En plattform för samhällsekonomisk analys
En kort presentation av Tillväxtverket
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
Grön infrastruktur - Friluftsliv
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.

Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
eHälsomyndigheten om planerna för Säker Åtkomst och Sambi
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Dataskyddsförordningen – och vårt arbete utifrån den
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
19 dec Jan Eksvärd, LRF Fosfornätverket 19 dec Jan Eksvärd, LRF
Arbetsformer XX vattenråd.
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET – TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014
Nationella nätverket för fosfor och andra avloppsresurser
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Johanna Sandahl Delegationens arbete, regeringens planer och
Miljömålen består av tre slags mål
En klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn 2045 – en färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Arbetet drivs av Skanska Färdplanen klar 23.
Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet
Samverkan hälsingland
Samråd Vattenskydd Hummeln och kristdala
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
ETeam för välfärdsteknologi - organisering, införande och användning av välfärdsteknologi i kommunal vård och omsorg –
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län
SGUs årsredovisning 2017.
Styrmedel för att stimulera till energieffektiv konsumtion
Regionalt utvecklingsprogram Regionalt tillväxtprogram
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Nästa steg regionkalmar.se.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Möjligheter till finansiering?
Så får vi praktisk nytta av nya ISO 50001
Evidensbaserade miljöanalyser
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Arvid nordquists uppförandekod
Vägledning för framtidens arbetsmarknad
Hållbar utveckling måste vara
Skydd av vattentäkter/ dricksvattenförekomster
Samhällsbyggnad Bergslagen
PSS och framtiden… ”Hur vill vi ha´t?”
Vatten i regionplaneringen – nu och i framtiden
Hur kan man använda sitt resultat i hållbarhetsindex?
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Presentationens avskrift:

Vattenvisionen Forsknings- och innovationsagenda för vattensektorn, etappmål 2030 Klara Westling, IVL Svenska Miljöinstitutet Erik Kärrman, RISE Anna Norström, Svenskt Vatten Erik Winnfors Wannberg, Cirkulation

Vattenvisionen Svensk forskning och innovation, i samverkan mellan vattensektorns aktörer, skapar uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter och systemlösningar för god hälsa och miljö i Sverige och världen.

Vad är syftet med Vattenvisionen? Skapa förutsättningar för hållbara lösningar på svenska och globala utmaningar Öka möjligheterna för EU-finansiering Vägledande för svensk FoI-finansiering Stärka svensk konkurrenskraft internationellt

Varför? Vattenvisionen från 2013 har haft stor betydelse bl a för påverkansarbete mot EUs forskningsprogram Behov av uppdatering – mycket har hänt och etappmål 2020 närmar sig Behov av underlag för kommande forskningsprogram nationellt och internationellt

Vems vision? Sveriges vattenaktörer i samverkan: näringsliv, VA-bolag och VA-förvaltningar, universitet, forskningsinstitut och andra organisationer i innovationssystemet Vattenvisionen är finansierad av Vinnova och av deltagande aktörer Inkluderar vattenförsörjning och avloppsvattenhantering för hushåll och verksamheter samt dagvattenhantering Inkluderar ej vattenanvändning i industri och jordbruk Målgrupp är forskare, praktiker och beslutsfattare (politiker och tjänstemän)

Hur såg resan ut? Utgångspunkten var att uppdatera Vattenvisionen från 2013 Arbetet inleddes med en workshop i Stockholm i oktober 2018 där den nya Vattenvisionen strukturerades och tre arbetsgrupper togs fram för att fördjupning inom vattenförsörjning, avlopp och dagvatten Dokument togs fram och remiss genomfördes vid två tillfällen Vattenvisionen publiceras den 14 maj 2019 och presenteras på Vattenstämman

VA-frågorna utvecklas bäst tillsammans

Rent vatten är tillgängligt för alla, det är en mänsklig rättighet och internationella avtal reglerar tillgången till vatten Det finns inget avloppsvatten utan enbart resursvattenflöden som genererar recirkulation av nyttigheter där kostnad omvandlas till intäkt Alla vattenresurser kan betraktas som ekologiskt återställda och uthålliga. Rent vatten genereras nu på nya sätt och från källor som tidigare inte var möjligt. Centraliserade och decentraliserade systemlösningar tillämpas och anpassas till varje områdes specifika förutsättningar Underhållsåtgärder baserar sig på statistiskt underbyggda analyser från ett eller flera system i samverkan. Genom till exempel AI underhåller vi inte bara rätt objekt utan även i rätt tid till rätt kostnad

Dricksvatten – etappmål 2030 God hushållning med hälsosamt dricksvatten i tid och rum Incitament för privatpersoner och företag att spara på vatten Det finns långsiktigt fungerande skydd för befintliga och framtida vattentäkter Tillräcklig redundans, reservvatten och vattentäkter med funktionella vattenskyddsområden och moderna vattendomar Teknik för on-line detektion av mikrobiologiska föroreningar har utvecklats och tillämpas Teknik för mätning, insamling och bearbetning för on-line-mätning av volymer och tryck för att minska svinnet har utvecklats Testmetoder har utvecklats för att bedöma hälsoeffekterna av material i kontakt med dricksvatten

Avloppsvatten – etappmål 2030 Tekniklösningar väljs ur ett systemperspektiv och tar hänsyn till varje enskild anläggnings förutsättningar Utökad mätning i kombination med väl fungerade modeller för styrning och övervakning, både uppströms och inom anläggningarna Test- och demonstrationsanläggningar nyttjas i samverkan för teknikutveckling och starkare systemperspektiv Renat avloppsvatten, närsalter, energi och andra resurser ingår i lokala och globala kretslopp Inga utsläpp från bräddningar och ledningssystem och VA- anläggning ses som en gemensam enhet Rening av mikroföroreningar finns implementerat i samtliga svenska anläggningar Anläggningar styrs mot minimala utsläpp av växthusgaser

Dagvatten – etappmål 2030 Dagvattenhanteringen är en integrerad del i hållbar stadsplanering Klimatanpassat urbant vattensystem och viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas även vid översvämningar och stigande havsnivåer Det finns kunskap kring vilka föroreningar som avges till dagvatten från exteriöra byggnadsmaterial Reningsteknik är anpassad efter olika specifika dagvattens karaktär Minimering av bräddning av orenat dagvatten Renat dagvatten används också som tekniskt vatten Kunskap, expertis och produkter för hållbar vattenhantering i staden är viktiga svenska exportprodukter

Använd Vattenvisionen! Vattenvisionen finner du bland annat på Svenskt Vattens hemsida http://www.svensktvatten.se/forskning/vattenplattformen/vattenvisio nen/