Clostridium Difficile

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hur begränsar vi smittspridning?
Advertisements

Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Kateterisering av urinblåsa
Vårdrelaterade infektioner
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vårdhygienisk standard i kommunerna
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Den nya influensan H1N1 - Information för hälso- och sjukvårdspersonal.
Behandling vid impetigo
Mikroorganismer.
Hur begränsar vi smittspridning?
Calicivirus små runda virus vinterkräksjuka
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Basala hygienrutiner och klädregler
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Akademiska sjukhuset.
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Naglar och VRI.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning
Sjukdomar och besvär.
Influensavaccinationen 2015 Vem? Varför? När? Hur?
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
VINTERKRÄKSJUKA. Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus.
Kommentar: Vinterkräksjuka-Calicivirus orsakar stora återkommande, årliga epidemier, framförallt på vinterhalvåret. Finns i hela världen. Kommentar: Calicivirus.
Akut gastroenterit Etiologi: - Calicivirus (Norovirus) - Adenovirus - Rotavirus - Toxin från S aureus/B cereus/ C perfringens Symtom:hastigt påkommande.
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
MRB, CD, Calici och influensa
Förslag på vårdhygieniska frågor till diskussionsunderlag
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Matförgiftningar Syftet
Vårdrelaterade infektioner
Din säkerhet på sjukhus
Vaccination säsongsinfluensa för personal i hälso- och sjukvården
Hygienrutiner på förskolan
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Basala hygienrutiner och klädregler
Naglar och VRI.
Basal hygien – Vad, hur och varför?!
Öka er kunskap kring smittspridning vid livsmedelshantering
Bli en antibiotikasmart vårdcentral!
5x5 saker era kollegor behöver veta om vårdhygien
Esther vill inte bli sjuk…..
Januari Influensa.
Clostridium Difficile
Juni Basala hygienrutiner.
Januari Influensa.
Juni Basala hygienrutiner.
Feber hos barn.
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Mikrobiologisk screening
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Clostridium Difficile April Clostridium Difficile

Clostridium difficile diarré Anaeroba grampositiva stavar ->bildar sporer! ->lättspridande ->svåreliminerade (överlever månader i miljön) Olika stammar -> mer eller mindre sjukdomsframkallande (027!) -> mer eller mindre spridningsbenägna Stödtext: C. difficile är en sporbildande bakterie vars sporer kan överleva i omgivningen runt smittade personer under lång tid och därigenom lätt spridas till andra. Bakterien kan bilda gifter, toxiner, som verkar irriterande på tarmslemhinnan. Cirka 2-5 procent av befolkningen och framförallt spädbarn har bakterien i tarmen utan att visa tecken till sjukdom. Om bärare av bakterien av något skäl antibiotikabehandlas rubbas bakteriefloran i tarmen vilket resulterar i ökad risk för bakterien att växa till. Om bakterien är toxinbildande kan patienten drabbas av diarré av varierande svårighetsgrad. Sjukdomen är allvarligast inom vården och särskilt på sjukhus där fler personer tillhör riskgruppen för att drabbas och dels många behandlas med antibiotika. När fler har sjukdomen innebär det också att risken för smittspridning ökar. Någon egentlig inkubationstid kan man inte tala om, eftersom det oftast är patientens "egna" bakterier som utlöser sjukdomstillståndet. Sporadiska fall, utan koppling till antibiotikabehandling, förekommer.

Vad minskar risken för smittspridning? Isolering av symtomatiska patienter Basala hygienrutiner samt tvål och vatten före sprit Bra städ!

Vårdtagaren ”Isoleras” på enkelrum med egen toalett tills 48 timmar efter symtomfrihet. Måltider intas på rummet Noggrann handhygien efter toalettbesök och före måltid (handtvätt + desinfektion) Patienten ska duscha, få rena kläder och sängkläder innan isoleringen bryts Ny odling behövs inte så länge patienten är symtomfri

Avfall Städning Avfallspåse knyts ihop på rummet och placeras omgående i sopsäck Städning Daglig städning utförs med rengöringsmedel samt desinfektion med Virkon som ytdesinfektionsmedel på ytor som ofta berörs, s.k. kritiska punkter Slutstädning med Virkon 1 %.

Såhär når du riktlinjerna på vår hemsida: https://vardgivare.regionhalland.se/behandlingsstod/vardhygien/

Stödtext: Slut-/smittstädning utförs enligt vårdriktlinje ”Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Halland” som finns bland vårdhygien Hallands övriga vårdriktlinjer på Extranätet.