Investera i regioner: EU:s reformerade sammanhållningspolitik 2014-2020 Presentation av 1

Grunderna för EU:s reformerade sammanhållningspolitik 2

Den europeiska unionen är mångfacetterad … BNP/capita Karta från perioden 2007-2013. Mayotte registrerades inte som NUTS 2-region förrän i slutet av 2014 och saknas därför på kartan. Stora skillnader mellan medlemsstaterna, men också inom varje medlemsstat De ekonomiska och sociala skillnaderna har ökat markant sedan utvidgningen 2004 – på regional nivå är de ännu större Stor skillnad mellan de rikaste regionerna, som Londons innerstad, och till exempel den fattigaste regionen i Rumänien Högst BNP/capita i de skandinaviska länderna, NL, Tyskland, delar av Italien Lägst BNP/capita i CEEC-länder 3

Den europeiska unionen är mångfasetterad … Arbetslöshet Karta från perioden 2007-2013. Mayotte registrerades inte som NUTS 2-region förrän i slutet av 2014 och saknas därför på kartan. Sysselsättningsgraden varierar kraftigt, inte bara mellan medlemsstater utan också inom medlemsstater I Nederländerna är det dock mycket små skillnader – i stort sett samma procentsats i regionerna Högsta arbetslösheten finns i Spanien, Portugal, Grekland, Irland, södra Italien, de baltiska staterna (krispåverkade länder) Låg arbetslöshet i Österrike, Tyskland 4

Den europeiska unionen är mångfasetterad … Högre utbildning Karta från perioden 2007-2013. Mayotte registrerades inte som NUTS 2-region förrän i slutet av 2014 och saknas därför på kartan. Högst andel med högre utbildning finns i Storbritannien, Irland, Finland. Lägst andel i Portugal och södra Italien. Dessa stora skillnader mellan regioner är ett hot mot två fundamentala delar av EU:s tillväxtpolitik: den inre marknaden och valutaunionen. 5

Varför har EU en sammanhållningspolitik? Högst Lägst Förhållande BNP per person (% genomsnitt EU-28) Luxemburg 266% Bulgarien 47% 5,7* Sysselsättnings-grad (% i åldrarna 20-64) Sverige 79,8% Grekland 53,2% 1,5 BNP per person: data från 2011 Sysselsättningsgrad: data från 2013. Den högsta sysselsättningsgraden är cirka 50% högre än den lägsta. Sammanhållningspolitiken syftar till att minska skillnaderna mellan EU:s regioner för att uppnå en balanserad ekonomisk, social och territoriell utveckling. * I USA är skillnaden bara 2,5 och i Japan 2 6

Sammanhållningspolitiken har sitt ursprung i Romfördraget Ingress till Romfördraget (1957): nödvändigt ”att stärka samspelet mellan deras ekonomier och säkerställa deras harmoniska utveckling genom att minska de skillnader som finns mellan de olika regionerna och den underutveckling som finns i de mindre gynnade regionerna”. Artikel 174 i Lissabonfördraget (2010): ”För att främja dess övergripande harmoniska utveckling ska unionen utveckla och gå vidare med åtgärder som leder till starkare ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Union ska i synnerhet sikta på att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivån i de olika regionerna och den underutveckling som finns i de mindre gynnade regionerna”. 7

Vad är en region? Eurostat har tagit fram en klassificering av territoriella enheter för statistik (NUTS). Sammanhållningspolitiken utgår från NUTS 2-regionerna, som har mellan 800 000 och 3 000 000 invånare. För närvarande finns 274 NUTS 2-regioner inom EU.

EU:s sammanhållningspolitik 2014-2020: 1/3 av EU:s budget De reformer som överenskommits för perioden 2014-2020 är utformade för att maximera effekten av tillgänglig EU-finansiering. 1 082 md EUR Total EU-budget 2014–2020 Annan EU-politik, jordbruk, forskning, externt etc. 730,2 md EUR 67,5% 32,5% 351,8 md EUR Stöd för sammanhållningspolitiken Tillväxt Smart Hållbar Inkluderande Sammanhållningspolitiken leder fram till Europa 2020-målen

Sammanhållningspolitiken lever upp till Europa 2020-strategin Lanserades i mars 2010: Uppföljning av Lissabonagendan (2000 och 2005). En strategi från EU-kommissionen ”för smart, hållbar och inkluderande tillväxt” över de kommande 10 åren. Smart agenda: innovation, utbildning, digitalt samhälle. Hållbar agenda: klimat, energi och mobilitet. Inkluderande agenda: sysselsättning och färdigheter, bekämpa fattigdom och socialt utanförskap. 8 ambitiösa mål för EU år 2020 : Sysselsättning: 75% av de mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatta FoU/innovation: 3% av EU:s BNP (offentligt och privat sammantaget) ska investeras i FoU/innovation Klimatförändringar/energi: utsläpp av växthusgaser 20% lägre än 1990, 20% av energin från förnyelsebara källor, 20% ökad energieffektivitet Utbildning: Minska avhoppen från skolorna till under 10%, minst 40% av de mellan 30 och 34 år ska ha slutfört en högre utbildning Fattigdom/socialt utanförskap: minst 20 miljoner färre människor som är i eller riskerar att hamna i fattigdom och socialt utanförskap 10

Tre fonder investerar i tillväxt och jobb LEVERERAS VIA 3 FONDER EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGS- FONDEN EUROPEISKA SOCIAL- SAMMAN-HÅLLNINGS- STÖD TILL SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 351,8 MILJARDER EURO I STÖD TILL SAMMAN-HÅLLNINGSPOLITIKEN FÖRVÄNTADE OFFENTLIGA OCH PRIVATA NATIONELLA BIDRAG TROLIG EFFEKT AV SAMMANHÅLLNINGS-POLITIKEN 500 MILJARDER EURO +

Investerar i alla EU-regioner ANPASSAD TILL Alla EU-regioner gynnas INVESTERINGSNIVÅN UTVECKLINGSNIVÅN 182 md EUR till mindre utvecklade regioner BNP < 75% av genomsnittet i EU-27 27 % av EU:s befolkning till övergångsregioner BNP 75-90% av genomsnittet i EU-27 12 % av EU:s befolkning 35 md EUR till mer utvecklade regioner BNP > 90% av genomsnittet i EU-27 61 % av EU:s befolkning 54 md EUR 50,5 % 9,9 % BNP/huvud 15,1 % 12

Stöd till sammanhållningspolitiken 2014-2020 (351,8 miljarder euro) 182,2 md EUR 35,4 md EUR 54,3 md EUR 10,2 md EUR 0,4 md EUR 3,2 md EUR 63,3 md EUR 1,6 md EUR 1,2 md EUR Mindre utvecklade regioner Övergångsregioner Mer utvecklade regioner Europeiskt territoriellt samarbete Innovativa åtgärder i städer Ungdomssysselsättningsinitiativet (tillägg) Sammanhållningsfonden Särskild tilldelning till yttersta randområden och glest befolkade regioner Tekniskt stöd 13

Budgetavsättningar per medlemsstat (2014-2020) BE 22,84 BG 75,88 CY 7,36 CZ 219,83 DE 192,35 DK 5,53 EE 35,90 EL 155,22 ES 285,59 FI 14,66 FR 158,53 HR 86,09 HU 219,06 IE 11,89 IT 328,23 LT 68,23 LU 0,60 LV 45,12 MT 7,25 NL 14,04 PL 775,67 PT 214,65 RO 229,94 SE 21,06 SI 30,75 SK 139,92 UK 118,40

Metod: Program, partnerskap och delad förvaltning Gemensamt strategiskt ramverk Partnerskaps- avtal Operativa program Förvaltning av program/ val av projekt Övervakning/ årlig rapportering Ett gemensamt strategiskt ramverk omvandlar Europe 2020-prioriteringarna till ESIF 2020-prioriteringar Delad förvaltning: Ansvaret delas första mellan kommissionen och medlemsstaterna, och sedan mellan staten och regionerna (om tillämpligt). Fram till 1987 brukade kommissionen förvalta alla programmen. Partnerskapsavtal: En övergripande strategi på nationell nivå Föreslås av medlemsstaten, antas av kommissionen Täcker in de fem europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF) Sätter i linje med det gemensamma strategiska ramverket upp den planerade användningen av fonderna i enlighet med Europe 2020-strategin och relevanta landsspecifika rekommendationer koordinerade för att säkerställa ett integrerat tillvägagångssätt Huvudkomponenter: strategiska val = utvalda tematiska mål, allokeringar, huvudresultat lista med program koordinering mellan fonder och med annan politik åtaganden om administrativ kapacitet och minskad administrativ börda Operativa program: Sätter upp en samstämd insatsstrategi för området/sektorerna Val av tematiska mål, investeringsprioriteringar, specifika mål, allokeringar och motiveringar – insatslogik Finansieringsplan och lista över stora projekt Integrerat tillvägagångssätt för territoriell utveckling, specifika behov och demografiska utmaningar Förhandsvillkor Prestationsramverk Korta, koncisa program med ett tydligt fokus på resultat. Huvudplattform för förhandsvillkor. Förvaltning av program/val av projekt: Projekt valda av medlemsstaterna och/eller regionerna för "delad förvaltning". Stora projekt bestäms av kommissionen (totala kostnader 50 miljoner euro och 75 miljoner euro för transportprojekt) Övervakning/årlig debatt: vid europeiska rådets vårmöte baserat på en årlig rapport från kommissionen och medlemsstaterna 15

Tre myndigheter ska implementera sammanhållningspolitiken En förvaltningsmyndighet som ska implementera det operativa programmet och en övervakande kommitté som ska sköta tillsynen. Ett certifieringsorgan som ska verifiera utgiftsredovisningen och betalningsansökningarna innan överföringen till kommissionen. Ett revisionsorgan för varje operativt program som ska kontrollera hur programmet drivs och övervakas. Nationella, regionala eller lokal offentliga myndigheter.

EU:s reformerade sammanhållningspolitik VIDEO

Fem europeiska struktur- och investeringsfonder (ESIF) samarbetar PARTNERSKAPSAVTAL Gemensamma regler för ESI-fonder Förenklade kostnadsalternativ. E-förvaltning. Regler för stödberättigande. Finansiella instrument. Lokalt ledd utveckling (CLLD – Community Led Local Development). Europeiska jordbruks-fonden för landsbygds-utveckling Samman-hållnings-fonden Europeiska socialfonden Europeiska regionala utvecklings- fonden Europeiska havs- och fiskerifonden Förenklade kostnader: När förenklade kostnader används beräknas en kostnadskategori för ett projekt eller hela projektet enligt en fördefinierad metod baserad på utfall, resultat eller andra kostnader. Tillvägagångssättet att spåra varje euro av samfinansierade utgifter till enskilda stöddokument behövs inte längre. Det ger en betydande minskning av den administrativa bördan i projektadministrationen. E-förvaltning: Allt utbyte av information mellan förmånstagare och en förvaltningsmyndighet, en certifierande myndighet, en revisionsmyndighet och förmedlande organ måste utföras via elektroniska datasystem i stället för med pappersdokument. Lokalt ledd utveckling (CLLD – Community-Led Local Development): Instrument för landsbygds- eller stadsutveckling med hjälp av strukturfonder. Används redan med Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Kan nu användas med alla ESI-fonder.

11 tematiska mål Forskning och innovation Bekämpa klimatförändringar Informations- och kommunikationsteknik Små och medelstora företags konkurrenskraft En koldioxidsnål ekonomi Miljö- och resurseffektivitet Hållbara transporter Bättre offentlig förvaltning Bättre utbildning och praktik Social inkludering Sysselsättning och rörlighet 1 5 8 2 6 9 3 7 10 4 11 En investering från Eruf stöder alla 11 målen, men 1-4 utgör de mest prioriterade för investeringen. Huvudprioriteringar för ESF är 8-11, även om fonden också bidrar till 1-4/6. Sammanhållningsfonden stöder målen 4-7 samt 11. Mål för Europe 2020-strategin: smart, hållbar och inkluderande tillväxt Översätts till 11 tematiska mål (TO) för alla fem ESI-fonderna – identifieras i de gemensamma bestämmelserna De tematiska målen delas upp i mer detaljerade mål i form av investeringsprioriteringar (IP) – identifieras i fondspecifika förordningar Motsvarar specifika mål - identifieras av respektive program 19

Koncentration av investeringar till 4 tematiska prioriteringar (Eruf) 15% 20% 12% 50% 60% 80% Mindre utvecklade regioner Övergångs- Mer utvecklade regioner För en koldioxidsnål ekonomi (energieffektivitet och förnybar energi) finns separata krav för hur Eruf-resurserna ska fördelas (mindre utvecklade regioner: 12%, övergångsregioner: 15%, mer utvecklade regioner: 20%). För stöd till små och medelstora företag: ökad användning av finansiella instrument 1 2 3 4 Forskning och innovation. Informations- och kommunikationsteknik (IKT). Små och medelstora företags konkurrenskraft – ökad användning av finansiella instrument. Övergång till en koldioxidsnål ekonomi (energieffektivitet och förnybar energi). 20

TYDLIGA Syften och mål TRANSPARENTA MÄTBARA Ökat fokus på resultat Indikatorer Rapportering Övervakning Utvärdering Syften och mål TYDLIGA TRANSPARENTA MÄTBARA Förklara resultatreserven på den här bilden: Länkat till programmen: 6% av alla OP är frysta till slutet av 2018. Efter inlämnande av den årliga genomföranderapporten i slutet av juni 2019 eller i lägesrapporten beslutar europeiska kommissionen vilka prioriteringar som nådde delmålen, uppdelat på region/fond i slutet av augusti 2019 – granskning av programmen. Om de prioriterade områdena av ett OP har nått delmålen och därför med håller tidplanen för att uppnå målen vid slutet av perioden frigörs de 6 procenten. Om de prioriterade områdena inte håller tidplanen kan de 6 procenten användas av ett annat prioriterat område, om det behövs i ett annat OP som fungerar bra. Då görs den omprogrammering som behövs. Resultatreserv 6% allokerat för 2019 till program och prioriteringar som har uppnått 85% av sina delmål. 21

Starkare roll för partner vid planering och implementering Den europeiska uppförandekoden för partnerskap En gemensam uppsättning normer som avser att förbättra konsultation, deltagande och dialog med partner under planering, genomförande, övervakning och utvärdering av projekt som finansieras av alla de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF). Partner: offentliga myndigheter, fackföreningar, arbetsgivare och icke-statliga organisationer och organ som ansvarar för att främja social inkludering, jämställdhet och likabehandling. Juridiskt bindande. Hur det kommer att fungera: Partner kan vara fullvärdga medlemmar i programmens övervakande kommittéer Förse partner med information som en förutsättning för en bra samrådsprocess Stötta kapacitetsuppbyggnad hos partner Skapa plattformar för utbyte av god praxis 22

Nödvändigheten av villkor för en effektiv EU-investering Tematiska förhandsvillkor Kopplade till de tematiska målen och investerings-prioriteringarna för sammanhållningspolitiken och tillämpas i relation till investeringar på det specifika tematiska området: strategiska, regulatoriska och institutionella villkor, administrativ kapacitet. Allmänna förhandsvillkor Kopplade till horisontella aspekter på programimplementeringen och tillämpas för alla ESIF: antidiskrimineringspolitik, jämställdhetspolitik. Tematiska villkor: Strategiska: Regionerna måste definiera strategier för smart specialisering (innovation), investeringar i infrastruktur för forskning, IKT-tillväxt och bredbandsutveckling, förebyggande åtgärder för klimatrisken, transport- eller energiinfrastruktur. Regulatoriska: Medlemsstaterna måste ha direktiv för energieffektivitet i byggnader, kraftvärmeverk, förnybar energi, vatteninvesteringar, avfallsinvesteringar Institutionella/administrativa: Regionerna måste ha infört åtgärder som främjar entreprenörskap Kortare tid och lägre kostnader för att starta företag och få licenser och tillstånd Övervakningsmekanism för småföretagsakten (SBA) Allmänna villkor: Implementering av antidiskrimineringspolitik, jämställdhetspolitik, likabehandling av människor med handikapp Tillämpa europeiska regler för offentlig upphandling och lagar om statligt stöd, miljöpåverkan och lagstiftning om strategisk miljöbedömning Upprätthålla en statistisk bas för utvärderingar baserade på resultatindikatorer. Obs! De gäller inte för europeiskt territoriellt samarbete. 23

Exempel på villkor för EU-stöd Nationell transport-strategi Efterlevnad av miljölagar System för offentlig upphandling Företagsvänliga reformer Strategier för "smart specialisering" INVESTERING Alla villkor gäller inte för alla program Varför villkor för stöd? För att göra investeringen effektivare För att säkerställa att det ramverk som krävs för effektiv användning av EU-stöd finns på plats Villkoren är: Lämpligt regulatoriskt ramverk, Effektiva politiska ramverk (strategier) Tillräcklig administrativ/institutionell kapacitet

Utökad roll för Europeiska socialfonden För första gången när det gäller sammanhållningspolitiken har en minimiandel för ESF satts till 23,1% för 2014-2020 Baserat på: Nationella ESF-andelar för 2007-2013; och Medlemsstaternas sysselsättningsnivåer; Verklig andel bestäms i partnerskapsavtal baserat på behov och utmaningar; Totalt ESF-belopp för EU 28: 80,3 miljarder euro. (i aktuella priser).

Tematisk koncentration för ESF 20% av ESF-resurserna i respektive medlemsstat går till social inkludering samt bekämpning av fattigdom och alla former av diskriminering. Resurserna koncentreras till högst 5 investeringsprioriteringar inom 4 tematiska mål: sysselsättning/rörlighet, utbildning/praktik, social inkludering och bättre offentlig förvaltning. 60% Mindre utvecklade regioner 70% Övergångs- Regioner 80% Mer utvecklade regioner Om publiken ber om det: I mer utvecklade regioner måste 80% av ESF spenderas på högst 5 investeringsprioriteringar (av 19) för sysselsättning/rörlighet, utbildning/praktik, social inkludering och institutionell kapacitet. In övergångsregioner måste 70% av ESF spenderas på högst 5 investeringsprioriteringar (av 19) för sysselsättning/rörlighet, utbildning/praktik, social inkludering och institutionell kapacitet. I mindre utvecklade regioner måste 60% av ESF spenderas på högst 5 investeringsprioriteringar (av 19) för sysselsättning/rörlighet, utbildning/praktik, social inkludering och institutionell kapacitet. Exempel på investeringsprioriteringar för tematiskt mål att 'främja hållbar och högkvalitativ sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet': - Tillgång till arbete för jobbsökande och inaktiva människor, inklusive långtidsarbetslösa och personer som står långt från arbetsmarknaden, även genom lokala sysselsättningsinitiativ och stöd för arbetskraftens rörlighet. - Hållbar integration av unga människor på arbetsmarknaden, särskilt de som inte är sysselsatta, utbildas eller har praktik, inklusive unga människor som riskerar socialt utanförskap och unga människor från marginaliserade grupper, inklusive genom implementering av ungdomsgarantin. - Egenföretagande, entreprenörskap och nyföretagande, inklusive innovativa mikroföretag, små och medelstora företag. - Modernisering av arbetsmarknadens institutioner, så som offentliga och privata arbetsförmedlingar, och bättre matchning av arbetsmarknadens behov, inklusive genom åtgärder som förbättrar gränsöverskridande rörlighet för arbetskraften samt rörlighetssystem och bättre samarbete mellan institutioner och relevanta intressenter. Exempel på investeringsprioriteringar för tematiskt mål att ’främja social inkludering och bekämpa fattigdom och diskriminering': - Socioekonomisk integration av marginaliserade grupper som romer. Främja socialt entreprenörskap och yrkesintegration i sociala företag och den sociala solidariska ekonomin för att underlätta tillgången till anställning. Strategier för lokalt ledd utveckling. Exempel på investeringsprioriteringar för tematiskt mål att ’investera i utbildning, vidareutbildning och yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande': - Minska och förhindra tidiga skolavhopp och främja likvärdig tillgång till utbildning av god kvalitet under den tidiga barndomen, grundskola och gymnasium inklusive formella, icke-formella och informella utbildningsvägar för återintegrering i utbildning och praktik. Förbättra likvärdig tillgång till livslångt lärande. Exempel på investeringsprioriteringar för tematiskt mål att ’förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och aktörer och öka effektiviteten hos den offentliga förvaltningen': - Investera i institutionell kapacitet och effektiv offentlig förvaltning och offentliga tjänster på nationell, regional och lokal nivå med sikte på reformer, bättre reglering och god förvaltning (Sammanhållningsfondens länder) - Kapacitetsbyggande för alla intressenter som levererar utbildning, livslångt lärande, praktik och sysselsättning och social politik, inklusive genom sektoriella och territoriella pakter för att mobilisera för reformer på nationell, regional och lokal nivå.

Ungdomssysselsättningsinitativet En total budget på 6,4 miljarder euro (3,2 miljarder euro i specifik budget + 3,2 miljarder euro i ESF-budget). För regioner med en ungdomsarbetslöshet över 25%. Målgrupp: ”NEET”-individer under 25 år, eller alternativt under 30 år: Inaktiva eller arbetslösa (+ långtids); Registrerade som jobbsökande eller inte; Bosatta inom stödberättigade regioner. Antagande av operativa program inklusive Ungdomssysselsättningsinitiativet. Varför detta initiativ? Fler än en av fem unga européer på arbetsmarknaden kan inte hitta ett jobb. NEET: Någon som varken arbetat eller studerar (Not in Education Employment or Training). 7,5 miljoner i Europa Det skiljer över 50 procentenheter mellan den medlemsstat som har den lägsta ungdomsarbetslösheten (Tyskland 7,7%) och den medlemsstat som har den högsta (Grekland 58,2%) 27

Hållbar stadsutveckling: En prioritet för 2014-2020 Minst 5% av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) ska investeras i integrerad hållbar stadsutveckling på nationell nivå Strategier för integrerad stadsutveckling framtagna av städer för att implementeras som integrerade territoriella investeringar (ITI), ett flertematiskt prioriterat område eller ett specifikt operativt program. Projekt väljs ut av städerna i enlighet med strategierna. Länkar mellan städer och landsbygd måste beaktas. Användning av tillvägagångssätt för lokalt ledd utveckling är möjlig: konsultera lokala medborgarorganisationer. Strategier för integrerad stadsutveckling: framtagna av städer för att möta ekonomiska, miljö- och klimatmässiga, demografiska och sociala utmaningar. Kan implementeras som integrerade territoriella investeringar (ITI), ett flertematiskt prioriterat område eller ett specifikt operativt program. 28

ITI: Kombination av fonder och program Regionalt Eruf-OP Nationellt Eruf-OP ESF-OP FÖRMEDLANDE ORGAN + kompletterande finansiering från EJFLU och/eller EHFF ITI kan finansieras av olika OP och från olika fonder. Finansieringen administreras av ett förmedlande organ, som kan vara städer. (stads) område I T I 29

Andra instrument för stadsutveckling Innovativa åtgärder för hållbar stadsutveckling (från 2015) 0,37 miljarder euro i 7 år för att främja innovativa och experimentella projekt. Intresseanmälningar på årsbasis. Minst 50 000 invånare är involverade. Nätverk för stadsutveckling Direkt dialog mellan Europeiska kommissionen och städer som implementerar integrerad stadsutveckling och innovativa åtgärder. Förvaltas av Europeiska kommissionen. URBACT fortsätter (URBACT III) Program inom programmet för europeiskt territoriellt samarbete, alla städer kan söka. URBACT: Städer från flera medlemsstater samarbetar i ett projekt. 30

Ökat samarbete över gränserna Tre trådar: Gränsöverskridande. Transnationellt. Interregionalt. Budget för 2014-20: 10,2miljarder euro 2,9% av sammanhållningspolitikens budget.

Transnationellt samarbete 32

Gränsöver- skridande samarbete Områden för de gränsöverskridande program som medfinansieras av Eruf. Varje programområde visas med en egen färg. Streckade områden är med i två eller flera programområden samtidigt. 33

Makroregionala strategier EU-strategi för östersjöregionen; donauregionen; området kring Adriatiska och Joniska havet (föreslagen av europeiska kommisionen i juni 2014). En ’makroregional strategi’ är en integrerad ram godkänd av Europeiska rådet, som bland annat kan stödjas av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Den ska möta de utmaningar ett definierat geografiskt område står inför i relation till medlemsstater och tredje land inom samma geografiska område i syfte att skapa ökat samarbete som bidrar till att ekonomisk, social och territoriell sammanhållning uppnås. 34

EU:s sammanhållningspolitik: Reformens viktigaste beståndsdelar Länk till EU 2020-stategin. Koordinerad användning av fem europeiska struktur- och investeringsfonder. Riktar resurser mot centrala tillväxtsektorer. Sätter upp tydliga mål och mäter resultat. Säkerställer rätt villkor för investeringen. Ökad roll för den Europeiska socialfonden. Starkare roll för partner i planering, implementering och styrning. Integrerat tillvägagångssätt för territoriell utveckling. Stärker samarbetet över gränserna.

Tack vare sammanhållningspolitiken … Så här långt, under tiden 2007-2013: 600 000 jobb skapade – minst 1/3 i små och medelstora företag. 200 000 små och medelstora företag har fått stöd. 1 800 km nya eller renoverade järnvägar. 25 000 km nya eller renoverade vägar. Bredband för 5 miljoner medborgare. Tillgång till rent dricksvatten för 3 miljoner medborgare. ESF: 15 miljoner deltagare per år. 940 finansiella instrument i 25 medlemsstater har dragit in 8,36 miljarder euro i finansiering till aktiekapital, lån och garantier. 36

EU:s sammanhållningspolitik och solidaritet Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF) inrättades 2002 efter kraftiga översvämningar i Centraleuropa. Ekonomisk hjälp till återuppbyggnad. För hanteringen av stora naturkatastrofer och för att uttrycka EU:s solidaritet med drabbade områden. EUSF har hittills använts i 56 fall av naturkatastrofer (skogsbränder, jordbävningar, stormar, torka, översvämningar). 23 europeiska länder har hittills fått över 3,58 miljarder euro i stöd.

Projektexempel 38

Tack för er uppmärksamhet www.ec.europa.eu/inforegio www.facebook.com/EuropeanCommission www.twitter.com/@EU_Regional www.linkedin.com/company/1809 Samarbetsplattformen DG REGIO www.yammer.com/regionetwork plus.google.com/+EuropeanCommission Prenumerera på vår ”REGIOFLASH” www.inforegiodoc.eu www.flickr.com/euregional