Ett nytt sätt att se världen på – 1800.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ideologiernas framväxt
Advertisements

Liberalism Konservatism
Det medeltida styrelseskickets uppkomst och funktion.
Renässansen Under senmedeltiden utvecklades i hamnstäderna en kulturrörelse som senare kom att kallas för Renässansen Själva ordet renässansen betyder.
UPPLYSNINGEN.
Vad är en revolution? Snabb förändring.
Mellankrigstiden.
UPPLYSNINGEN.
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Uppgifterna 1-5 Sidorna Den enväldiga kungen Uppgifterna 1-5 Sidorna
Övergången från medeltid till Renässans. Ca år
Industriella Revolutionen
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Varför ska vi läsa om franska revolutionen?
Franska revolution 1 juli 1789 var det mycket oroligt i Paris.
Liberté, Egalité, Fraternité
FRANSKA REVOLUTIONEN
Det handlar också om hur människor ska vara mot varandra.
HÖGMEDELTIDEN 1000 – 1300 Förändringar som gör att vi kan tala om en ny period: - Treskiftet - Hjulplogen Som i sin tur leder till…
Det politiska tänkandet
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Demokrati och hur Sverige styrs
..den epok som följer Medeltiden
Frihetstiden
En gemensam tanke om hur man vill förändra och göra samhället bättre.
Franska revolutionen 1789 Paris 14 juli 1789  .
Medeltiden.
Ideologier Att jämföra.
1. Bosättning Hur bodde befolkningen förr i tiden?
Etik Moral Filosofi.
Tidsperiod V.47 Nya tiden V.48 Upplysningstiden V.49Revolutionerna
De politiska ideologierna
UPPLYSNINGEN ca
Olika sätt att tänka om samhället och världen…
Välfärd och Ideologier
TEMA: Nationalism Nationalismens framfart i Europa under 1800-talet
Makt som låg i ett fåtal händer. Folket uteslutna från politiska processer. Riksdagen representerade 10% av befolkningen. Folket ville ha mer makt!
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Epokerna – del 1.
Den franska revolutionen
”All offentlig makt utgår från folket”
Ideologier.
Politiska ideologier Analys Utopi Strategi Innehåller tre delar
Epok under 1600-talet ( talen)
Ideologin om Individens frihet
DEMOKRATI Skriv ner dina tankar kring begreppet Demokrati. Vad betyder det för dig? Vad tänker du när du hör ordet? Går det att föreställa sig hur det.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Franska revolutionen 1789 Demokratiska tankar i Europa
Historisk tidslinje 5000 f. Kr. – 2001 e. Kr..
Tillståndet i landet Andel av befolkningen Betala skattRöst i riksdagen Första ståndet (adel) 1%SkattebefriadeEn röst Andra ståndet (präster) 1%SkattebefriadeEn.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I HISTORIEN. ORIENTALISKA RÖTTER f kr Mesopotamien (runt Eufrat och Tigris ”Om en bra åsna föds åt någon av kungens undersåtar.
Introduktion till perioden Vad händer?.
Medeltiden Hur folk lever på Medeltiden? De flesta är bönder Marknadsplatser träffades man Köpa och sälja Under Medeltiden blev några städer.
Franska revolutionens orsaker: Adelns privilegier -rätt jaga på allas mark -rätt ta ut avgifter på byarnas kvarnar, bagarbodar och vinpressar -rätt att.
Politik och revolution. Begrepp Egendom (Locke)—att äga sig själv, sitt arbete, arbetetsresultat Individualism - staten ska skydda individernas intressen.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
Amerikanska Revolutionen
Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.
En introduktion till politisk filosofi
Den Nya tiden e. Kr.
FRANSKA REVOLUTIONEN.
Ideologier.
Frihetstiden
Ideologin om Individens frihet
Vårt viktiga vatten förr och nu…
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
Revolution Snabb förändring så att den politiska och/eller ekonomiska makten i samhället förändras.
UPPLYSNINGEN ca
Presentationens avskrift:

Ett nytt sätt att se världen på. 1650 – 1800. Upplysningen. Ett nytt sätt att se världen på. 1650 – 1800.

Feodal-ism Medeltiden Kungamakt Med hjälp av städerna. Kyrkan Kunskaps-monopol Europeisk organisation

Utvecklingen under 1500 – 1650. Vad händer? Vilka konsekvenser får det? Reformationen. Upptäckterna Arméer och länder krigar. Bönderna blir viktiga i politiken. Städerna växer fram. Kyrkans enighet splittras. Kyrkan hade fel. Skatteintäkter måste samlas in av Kungen. Adeln måste underordnas Kungen. Handel blir viktigare ekonomiskt.

När 1600-talet börjar så…… Om Kyrkan hade fel? Då kan man kanske ifrågasätta Gud? Och då kanske inte Kungen har fått makten av Gud? Då kanske någon annan än Kungen kan styra landet?

Dessa tankar ger upphov till tanken på NATURRÄTTEN. OM Gud inte finns – vilka rättigheter har jag då? Har människan vissa rättigheter givna av Naturen? Finns det alltså ett människovärde? Vad är det i så fall?

Kan människan styra sig själv? Vad är det som gör en människa lämplig att styra en stat? Är det GUD? Kyrkan? Folket? Förnuftet? Uppfostran? Filosofer som skriver ner sina tankar kring detta. Tidigare hade de bränts på bål som kättare, nu kunde de verka fritt.

Varför börjar Upplysningen? I England hade textilindustrin och handeln vuxit sig starkare och starkare under 1600-talet. Alltså börjar Upplysningstanken där. Den Naturvetenskapliga revolutionen. Upptäktsfärderna hade bevisat att Jorden inte var platt eller i centrum utan att Jorden snurrade runt Solen. Kopernikus hade kommit fram till detta genom att göra empiriska försök. Experiment och laboratorier användes, inte Bibeln. Politiska förändringar. I England hade Parlamentet tagit makten i Den Ärorika Revolutionen 1688. Kungen hade halshuggits, och världen rasade inte samman. Städerna och handelsmännen utgjorde en ny klass som bevisade att det inte kan vara Gud och Kungen som gör att människor blir framgångsrika, utan hårt arbete och personlig skicklighet.

John Locke (1632 -1704) Mot kungligt envälde. Individen har vissa rättigheter. Staten ska skydda dessa rättigheter. Det finns alltså ETT RÄTT utan Gud. Staten bekräftar lag och rätt. Social Contract. Makten delas Om Staten inte gör rätt så REVOLUTION.

Thomas Hobbes (1588 – 1679) För kungligt envälde. Individen kan inte ta ansvar. Staten ska skapa rätt och fel Det finns alltså ETT RÄTT utan Gud. Staten skapar lag och rätt. Makten kan inte delas Folket ska läras vad som är rätt och fel.

Individen har vissa rättigheter. Individen kan inte ta ansvar. Mot kungligt envälde. För kungligt envälde. Individen har vissa rättigheter. Individen kan inte ta ansvar. Staten ska skydda dessa rättigheter. Staten ska skapa rätt och fel Det finns alltså ETT RÄTT utan Gud. Det finns alltså ETT RÄTT utan Gud. Staten bekräftar lag och rätt. Staten skapar lag och rätt. Makten delas Makten kan inte delas Om Staten inte gör rätt så REVOLUTION. Folket ska läras vad som är rätt och fel.

Jean-Jaques Rousseau (1712 – 1778) SAMVETET Människan föds god. Människan behöver ingen överhet. Alltså, om vi låter människan själv bestämma så kommer han att skapa det rätta samhället. Lägg-dig-inte-i-skitgubbe-samhälle. Fostran gör människan ond. Staten ska styras av ALLMÄNVILJAN. Allmänvilja skapar Den Goda staten. Alla jämlikar.

Francois de Voltaire (1694 – 1778) FÖRNUFTET Människan föds dum i huvudet. Människan behöver en överhet som skydd mot sig själv. Fostran gör människan god. Förnuftiga människor ska fostra människan Alltså, om vi låter människan veta vad som är rätt och fel så skapas det rätta samhället. Jag-ska-bestämma-för-jag-vet-vad-som-är-bäst-för-dig-samhälle. Staten ska vara förnuftigast. Staten skapar viljan hos folket > God Stat. Alla jämlikar, men jordens resurser räcker inte till alla.

Människan föds dum i huvudet. SAMVETET FÖRNUFTET Människan föds god. Människan föds dum i huvudet. Människan behöver ingen överhet. Revolutionär! Makten till den förnuftige. Människan behöver en överhet som skydd mot sig själv. Fostran gör människan god. Förnuftiga människor ska fostra människan Fostran gör människan ond. Staten ska styras av ALLMÄNVILJAN. Staten ska vara förnuftigast. Men de är båda för demokratiskt styre. Allmänvilja skapar Den Goda staten. Staten skapar viljan hos folket > God Stat. Alla jämlikar. Alla jämlikar, men jordens resurser räcker inte till alla.