Miljömålen består av tre slags mål Miljömålen består av tre slags mål. Generationsmålet anger den allmänna inriktningen på miljöarbetet. För att underlätta det arbetet och göra generationsmålet mer konkret finns 16 miljökvalitetsmål och ett antal etappmål. Generationsmålet Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Det anger vilken samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att vi ska få en bra miljö. Generationsmålet inriktar miljöarbetet mot återhämtade ekosystem, bevarad biologisk mångfald och natur- och kulturmiljö, en god hälsa för människor, effektiva och giftfria kretslopp, hushållning med naturresurser, effektiv energianvändning samt konsumtionsmönster. Läs om målet i sin helhet på miljömål.se. Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet vi vill att miljön ska ha år 2020. Det finns 16 miljökvalitetsmål inom olika områden – allt från luft utan föroreningar och sjöar som inte har problem med övergödning eller försurning, till fungerande ekosystem i skogar och jordbruksmark. För varje mål finns ett antal preciseringar, som förtydligar vilket miljötillstånd som ska uppnås inom olika områden. De 16 miljökvalitetsmålen presenteras närmare i denna broschyr. Läs om målens preciseringar på miljömål.se. Etappmål För att underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen fastställer regeringen etappmål inom prioriterade områden. Etappmålen ska tydliggöra de samhällsförändringar som behövs för att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska kunna nås. Du kan läsa mer om etappmålen på miljömål.se

Många insatser görs för att lösa olika miljöproblem Många insatser görs för att lösa olika miljöproblem. Vilken effekt de får utvärderas för att visa vilka ytterligare insatser som krävs. De här stegen är en del av det systematiska och kontinuerliga arbetet för att vi ska nå miljökvalitetsmålen. Med utgångspunkt i generationsmålet och miljökvalitetsmålen införs styrmedel och olika åtgärder för att göra miljön bättre. Det kan handla om begränsningar av utsläpp, skydd av naturmiljöer, ekonomiskt stöd till miljösmarta alternativ eller internationellt samarbete kring Östersjön. Regelbundna utvärderingar ger viktig information om läget för Sveriges miljö och anger vilka åtgärder och prioriteringar som krävs för att miljötillståndet ska förbättras. I en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms om beslutade styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå den goda miljö som målen beskriver. Det visar om det finns behov av att ändra på befintliga styrmedel eller införa nya styrmedel och åtgärder. Med några års mellanrum görs en djupare utvärdering av miljöarbetet och möjligheterna att nå miljömålen. I bedömningen av hur miljöarbetet går framåt används bland annat indikatorer som speglar utvecklingen för de olika målen. I dag finns ett hundratal indikatorer som bygger på regelbundna provtagningar, utsläppsstatistik, enkäter och andra studier om tillståndet i miljön.

Många måste arbeta tillsammans för att vi ska nå miljömålen Många måste arbeta tillsammans för att vi ska nå miljömålen. Myndigheter, företag och även vi som enskilda individer måste engagera oss och ta vår del av ansvaret. Regering och riksdag Regeringen samlar in information om hur miljöarbetet går och om vi närmar oss miljömålen. Det blir underlag för propositioner om exempelvis nya lagar, skatter eller andra styrmedel som ska driva arbetet framåt. Regeringen och riksdagen beslutar också om etappmål och nya styrmedel i miljöarbetet. Myndigheter Åtta myndigheter har ansvar för de olika miljökvalitetsmålen. De arbetar tillsammans med organisationer och företag inom sin samhällssektor för att miljökvalitetsmålen nås. Varje myndighet ansvarar för uppföljningen av sina miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket samordnar och sammanställer uppföljningarna och lämnar en samlad redovisning till regeringen. Även andra myndigheter är delaktiga i miljömålssystemet och lämnar bland annat underlag till uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Miljömålsberedningen Miljömålsberedningen ger råd till regeringen om strategier, styrmedel och åtgärder för att nå miljömålen. Beredningen består av riksdagspolitiker som har stöd av experter och företrädare från olika intresseorganisationer. Målet är att nå en bred politisk samsyn kring frågor som kräver långsiktiga politiska avvägningar. Under arbetet förs en bred samhällsdialog med forskare och aktörer inom miljöområdet. Länsstyrelser och kommuner Lokalt och regionalt arbete påverkar möjligheten att nå miljömålen. Det gäller exempelvis hur bebyggelse, vägar och annan infrastruktur utformas och lokaliseras, eller hur grönområden och kulturmiljöer bevaras och används. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ansvarar för det regionala arbetet med miljömålen. Även kommuner arbetar med miljömålen. Miljöarbete och uppföljning av miljömålen på regional nivå samordnas av RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Näringsliv, organisationer – och vi alla Näringslivets miljöarbete har stor betydelse för möjligheterna att nå miljömålen genom företagens produktion, transporter och teknikutveckling. Miljöorganisationer och andra organisationer bidrar också genom att bilda opinion och skapa förståelse för de förändringar som behövs för att nå miljömålen. Slutligen kan vi individer göra stora insatser, till exempel genom att välja hur vi bor, reser och konsumerar. Internationellt samarbete Flera miljöfrågor kan endast lösas genom samverkan mellan länder, till exempel för att minska utsläppen av olika föroreningar. För att vi ska kunna nå våra svenska miljömål är det därför nödvändigt med ett internationellt samarbete inom bland annat EU. Sverige kan påverka de beslut som fattas och på så vis bidra både till arbetet med våra egna miljömål och till det internationella miljöarbetet.