Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
En meny av möjligheter Mål/målområde Koncept Patienten får ett standardiserat hemgångsmeddelande Påverkansanalys Involvera patient och närstående Patienten.
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
En presentation av enheten
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Påverkansanalys Identifiera mått
Mäta för att leda Introduktion skapa förutsättningar att förstå sammanhang, identifiera förbättringsarbeten och följa dess effekter på resultat.
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog kommun.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Preventivt arbetssätt Mål/ målområde Åstadkomma förbättringar Påverkansanalys – Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre 2013 Bättre liv för.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Värdeanalys av koloncancerprocessen – sid 1 Kalmar
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Psykiatri Vård- och stödsamordningsprojektet Psykiatrin i Dalarna
Förbättrade rutiner för hälsoundersökning av nyanlända i länet
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Patientlagen och information till patienter och närstående
Seniorcentralen, Tranås
Mall för årsplaner i SSP VFA Mall för årsplaner i SSP Kartlägg Beskriv lokalområdet och de ungas levnadsvillkor i området. -det objektiva.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Ansvarsfördelning/samverkan/samarbete inom missbruksområdet mellan olika huvudmän Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten.
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda.
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Hemuppgift LS2 Färdigställ hemuppgift från LS1
Patientsäkerhet Övergripande gemensamma mått
Ledningskraft för god och säker vård - Fortsatt arbete hemma
Välkommen till ett bildspel om
Så här dokumenteras Hälsosamtal i COSMIC. Öppna Ny anteckning.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister Qulturum Arbetsuppgift LS1 – LS3 Ledningsteam Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister 2013.
Vad är god strokevård och rehabilitering ? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården, Primärvården, Kommuner Hög kompetens i hela vårdkedjan Tidig.
Påverkansanalys Identifiera mått. Påverkansanalys En påverkansanalys görs för att: 1.synliggöra ett mål/målområde 2.identifiera bakomliggande faktorer.
Nuläge för regionalt koloncancerprojekt kopplat till RCC´s sydöst löften till patienter se även resultatrapportresultatrapport
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Projekt SAM-verkstad - ett verktyg för samtal om livsstilsfrågor
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Kultur på recept Projektet Hälsa och Kultur Kalmar län Carina Eskelin Kulturchef Mönsterås kommun Mönsterås Hälsocentral Landstinget i Kalmar län.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Kvalitetsarbete och lex Sarah. Kvalitetsarbete Insatser inom Socialtjänsten, LSS och Hälso- och sjukvårdslagen ska vara av god kvalitet. -Vad är god kvalitet?
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Välkomna !.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Triagering och psykosociala team workshop 18 oktober
Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Webbutbildning i allmän palliativ vård
Validering inom Lärarlyftet
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett av de nya nationella målen för folkhälsan
Projekt Mobila team: Ersättningssystem
Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Påverkansanalys Identifiera mått
Dokumentera levnadsvanor i Cosmic
Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Sammanställning av intervjuer med.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Mobil hemsjukvårdsläkare Borås
Samordnare samsjuklighet
Framtidens rehabilitering
En tjänst för ökad tillgänglighet
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Ett projekt på neurorehab Rehab Väst
Så här dokumenteras Hälsosamtal i COSMIC.
Överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019
Presentationens avskrift:

Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län - Projekt riktat till personer med psykisk sjukdom   Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård 2018-12-31

Påverkansanalys - kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan (2-4) ”Vad?” Sekundär påverkan ”Hur?” Lämpliga, beprövade verktyg. Hänsyn till befintliga. Årlig screening för somatisk hälsa och goda levnadsvanor. Meningsfulla , användbara, enkla för patient och personal Rutin för vem gör vad, när och hur. Mål/ målområde Personcentrerad/individanpassad hälsoplan med personliga mål. Förbättrad somatisk hälsa hos personer med allvarlig psykisk sjukdom Förbättrade insatser för prevention och sekundärprevention Samverkan i vårdkedjan. Närståendes roll. Kompetens hos personal Stöd, göra det möjligt (person, teknik) Varaktighet i goda levnadsvanor. Vad finns att utföra? Aktiviteter utifrån respektive levnadsvana. Motivationsarbete. Plattformar till dialog och lära av de goda exemplen, framgångarna Rutin för vem gör vad, när och hur. Uppföljning av patient Meningsfullt för patient. Kännedom om patientens hälsa och samma budskap i hela vårdkedjan. © ihi

Påverkansanalys - kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan (2-4) ”Vad?” Sekundär påverkan ”Hur?” formulär för levnadsvanor Lämpliga, beprövade verktyg. Hänsyn till befintliga. Lämpliga parametrar E-hälsa Mål/ målområde Kunskap om vad som ska screenas för hos personal. Årlig screening för somatisk hälsa och goda levnadsvanor. Meningsfulla, användbara, enkla för patient och personal Tillgång till material. Hälsokurva i primärvården nyblivna föräldrar, 40, 50 och 60 år. Rutin för vem gör vad, när och hur. .Psykosmottagningen rutin för 1 g/år enligt checklista. Kommunen ansvarar för ökad kännedom om patienten har genomgått hälsokontroll eller ej. Hur, vem? . . © ihi

Påverkansanalys - kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan (2-4) ”Vad?” Sekundär påverkan ”Hur?” Individuellt hälsosamtal Personcentrerad/individanpassad hälsoplan med personliga mål. Rutin för när den upprättas, vem gör? Dokumentation Mål/ målområde Stödja att planen kan genomföras ( rapport till kontaktperson, närstående, boendestöd, sjukgymnast osv). Förbättrade insatser för prevention och sekundärprevention Samverkan i vårdkedjan. Närståendes roll. Överrapportera i vårdkedjan Patient och närståendes roll och ansvar. Kompetens levnadsvanor Kompetens hos personal Rådgivande samtal, kvalificerade råd. Rutin för när remittera alt konsultera annan profession. . © ihi

Påverkansanalys - kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan (2-4) ”Vad?” Sekundär påverkan ”Hur?” E-hälsa, 1177. Hur kan vi använda det? Stöd, göra det möjligt (person, teknik Fysisk person som stöd (närstående, boendestöd, sjukgymnast osv) Individanpassat stöd (frekvens, telefon, fysiska besök, följa med till aktivitet osv) Mål/ målområde Meny som beskriver kommunens, specialistvårdens och primärvårdens aktiviteter Varaktighet i goda levnadsvanor. Vad finns att utföra? Aktiviteter utifrån respektive levnadsvana Meny för samhällets aktiviteter, friskvård (exv gym, boule osv) Meny för anpassade aktiviteter, exv FaR, Hälsocenter. Möta patienten/klienten där hen är. Motivationsarbete Sänka ambitionen för målen för att öka möjligheten att lyckas. Stöd till personal: Lärande organisation. Samverkansträffar för att lära av varandra.. Metod Motiverade samtal Vilka ska ha kompetens för MI och KBT? Motiverande samtal och KBT för personal. Utbildningsbehov ? . © ihi

Påverkansanalys - kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan (2-4) ”Vad?” Sekundär påverkan ”Hur?” Hälsokurva – uppföljningsrutin?. Rutin för när, var och av vem. Screening på psykosmottagningen – uyppföljningsrutin? Kommunens uppföljning och ökade kännedom om patientens hälsotillstånd? Mål/ målområde Uppföljning av mål Uppföljning av patient Rutin för vad som ska ingå. Bedömning av ytterligare insatser, stöd Upprättande av nya mål Hälsoplan Tydligt för patient .Dokumentation Cosmic. Muntlig och skriftlig information (1177, samt individuell hälsoplan) Information på FAKTA Tydligt för personal Färdiga mallar Behov av stöd? © ihi