Regeringens lagrådsremiss inkom till Lagrådet den 6 juli 2017.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder
Advertisements

Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Insatser för att värna och fördjupa den svenska demokratin.
LAG & RÄTT.
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Mikael Klein, Intressepolitisk chef, Handikappförbunden 27 oktober 2011 Svenska funktionshindersrörelsens alternativrapport till FN:s kommitté för rättigheter.
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Myter om mänskliga rättigheter - fritt efter Elisabeth Abiri
Mänskliga rättigheter Demokrati och frånvaro av mänskliga rättigheter är en omöjlig kombination.
Så Styrs Sverige Regering Myndigheter Folket väljer Politisk Parti
Nationell spridningskonferens Karlstad Barns rätt på rätt sätt – folkrätt i praktiken Var med och stärk barnets rättigheter!
ILOs rekommendation 202 Social Protection Floors
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Vad innebär ett barnperspektiv
PRIVATJURIDIK Lagar och andra rättskällor, kap 3.
LAG & RÄTT.
Funktionshinderspolitiken
i kommuner, landsting/regioner
Hur lagar kommer till. Kap1
Patientmaktsutredningen
Eva 10 år -Jag vet att det kostar, men hur lång tid kan det ta.
Utredningen om rätt information i vård och omsorg Rätt information i vård och omsorg Patrik Sundström, huvudsekreterare.
Får jag lov?… Om remissvaren till PBL-kommitténs slutbetänkande
Nya föreskrifter och allmänna råd
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Globalt till lokalt! Arbete för mänskliga rättigheter i Sverige
Kommunens ansvar för barn och unga Jonas Reinholdsson KommunLex AB © KommunLex AB, får kopieras och spridas med angivande av källan.
LAGSTIFTNINGS- PROCESSEN
Avfallsutredningen – bakgrund och utgångspunkter
Riksdag, Regering och ett ärendes gång
UNGDOMARS DELAKTIGHET
Principer för utredningar av oegentligheter
Gör barn starkare i kommuner, landsting/regioner Vägledning politiker.
Individuella studieplaner på forskarnivå - rättssäkerhetsperspektiv Presentation av två pågående projekt Praxis från UKÄ, Högskoleverket och ÖNH Gruppdiskussioner.
Kunskap till Praktik Patientdatalag (2008:355) Sanna Othman – Landstingsjurist JLL.
Genom demokrati. Ordet demokrati betyder folkstyre. Alla människor i samhället får vara med och bestämma. 9 miljoner i Sverige – Vi skall dela på makten.
Barnkonsekvensanalys Om att systematiskt fatta beslut för barnets bästa.
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning är det möjligt?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Barnkonventionen i förskolan
Miljötillsyn och sanktioner - en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet (SOU 2017:63) Kerstin hälsar välkomna.
Integritet läroplansanalys.
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Individuella studieplaner på forskarnivå - rättssäkerhetsperspektiv
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Barnkonventionen blir svensk lag – Lagrådets yttrande
Konventionens juridiska status i Sverige
Kvinnors och barns rättigheter
Utbildningsdepartementets arbete med den nya förvaltningslagen (2017:900) Anita Stawarz, kansliråd Utbildningsdepartementet.
Motion väcks och bordläggs
Vad är barn? Det är något man räknar norm på!.
Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19
Material, litteratur och länkar
Övervakningssystemet
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Barnets rättigheter: historik och bakgrund
Barnkonventionen.
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Konventionens juridiska status i Sverige
Konventionens innehåll och struktur
Konventionens innehåll och struktur
Så följs Sveriges arbete upp
Barnkonventionen svensk lag – vad innebär det?
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Sveriges grundlagar Regeringsformen – hur Sverige styrs
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Samordnad utveckling för god och nära vård
Om översynen av stadens råd för funktionshindersfrågor
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Presentationens avskrift:

Barnkonventionen blir svensk lag – Lagrådets yttrande 2017-09-06 Länk till yttrandet Regeringens lagrådsremiss inkom till Lagrådet den 6 juli 2017. Remissen innehöll förslaget om att inkorporera konventionen i svensk lagstiftning. Förslagen om att fortsatt transformera in olika artiklar ur konventionen redovisades inte. Lagrådets yttrande publicerades den 6 september 2017 Presentationen gör inte anspråk på att vara fullständig på något sätt utan lyfter de viktigaste synpunkterna från Lagrådets yttrande. Presentationen kan naturligtvis kompletteras och göras om av den som så önskar. Sidhänvisningar härrör från Lagrådets yttrande.

Närvarande från Lagrådet: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson Förslaget föredrogs av: Departementssekreteraren Marcus Nydén biträdd av Kanslirådet Charlotte Palmstierna och Departementssekreteraren Sara Philipsson

Lagrådet avstyrker remissens förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Mot bakgrund av det som följer i den här presentationen avstyrker alltså Lagrådet att konventionen om barnets rättigheter inkorporeras i svensk lag.

Brister i rättstillämpningen Kommitténs rekommendationer och generella kommentarer är inte juridiskt bindande för konventionsstaterna Barnrättighetsutredningen konstaterade brister i rättstillämpningen. Enligt de kartläggningar som gjorts i Barnrättighetsutredningen handlar inte myndigheterna i enlighet med dokument (allmänna kommentarer och sammanfattande kommentarer) antagna av FN:s barnrättskommitté enligt artikel 43. Det gäller bland annat att artikel 3.1, principen om barnets bästa ska användas som ett tillvägagångssätt i beslut och mål som rör barn, som är ett uttalande från kommittén. Men eftersom kommitténs rekommendationer och allmänna kommentarer inte är juridiskt bindande kan det inte utan vidare leda till slutsatsen att det finns brister i tillämpningen av barnkonventionen. (sid. 2) Om konventionen blir svensk lag innebär det inte att kommitténs uttalanden (allmänna kommentarer och sammanfattande kommentarer) också blir svensk lag, för det krävs en särskild lagstiftning. (sid.3)

Barnets rätt att komma till tals Lagrådet betvivlar att det kommer att öka barns möjligheter att få komma till tals om det införs ytterligare bestämmelser, eftersom det redan finns bestämmelser om det inom tre av fyra kartlagda områden i Barnrättighetsutredningen. (sid. 3)

En inkorporering tros inte avhjälpa brister i tillämpningen. Övriga föreslagna åtgärder framstår som mer effektiva för att öka kunskapen om konventionen. Lagrådet menar att föreslagna åtgärder som: en skriftlig vägledning, fortsatt transformering och ett kunskapslyft framstår som mer effektiva, än en inkorporering. (sid. 4) Regeringen ska även tillsätta en utredning som ska se över hur konventionen behandlas i svensk lagstiftning och systematiskt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd med utgångspunkt i svenska förhållanden. (sid. 3) Lagrådet menar att det är bakvänd ordning att först inkorporera konventionen och sedan utreda. Utredningen borde göras först och ligga till grund för beslutet om inkorporering. (sid. 5)

En inkorporering för med sig problem Här menar Lagrådet att artiklarna i konventionen är allmänt hållna och inte passar för direkt tillämpning i enskilda fall. (sid. 4) Lagrådet säger också att det kommer att uppstå frågor om hur artiklarna förhåller sig till annan lag och här hänvisar regeringen att hanteringen av detta får hanteras i rättstillämpningen. Frågan om vilka artiklar som är direkt tillämpliga får också besvaras i rättstillämpningen, menar regeringen. Lagrådet menar att det är bekymmersamt att lägga ansvaret på bland annat statliga och kommunala befattningshavare som handlägger ärenden rörande barn. Alla frågor kommer inte att få svar och de auktoritativa beskeden (rättspraxis) i rättstillämpningen kommer att dröja, menar Lagrådet. Lagrådet menar också att det är problematiskt om riksdagen inte ger rättstillämpningen det stöd i tolkningen som behövs.

Vägledning – oklart vem som tar fram den och vad den ska innehålla Lagrådet hänvisar till att de inte vet vem eller vilka som ska ta fram vägledningen och vilken auktoritet den kommer att tillskrivas. (sid. 5) Lagrådet uttrycker farhågor över att olika uttalanden från FN-kommittén kan utformas så att vägledningen i praktiken uppfattas som lagförarbeten i efterhand.

Artiklarna 1-43.1 och artikel 44.6 inkorporeras I remissen analyseras inte vilka artiklar som blir direkt tillämpliga i svensk lag och Lagrådet ställer sig kritiska till att det inte övervägts om artiklarna ska eller kan tillämpas i Sverige. Lagrådet tar som exempel artikel 43.1 som säger att en kommitté ska upprättas inom ramen för FN och den finns sedan länge. Artikel 43.1 kan under inga omständigheter inte tillämpas i Sverige, vilket heller inte har varit regeringens syfte. Syftet har varit att öka kännedomen om kommittén och deras yttranden och kommentarer för att de ska få ökad legitimitet. Lagrådet ställer sig frågande till att artikeln inkorporeras med det syftet. (sid.5) Rörande artikel 44.6 menar Lagrådet att artikeln ska sättas i det sammanhang som hela artikeln utgör. Eftersom det är Regeringskansliet som hanterar dessa rapporter behöver artikeln inte göras till svensk lag, enligt Lagrådet. (Artikel 44 handlar om att konventionsstaterna ska rapportera till FN-kommittén hur arbetet med barnets rättigheter fortskrider) (sid. 6)

Europakonventionen i förhållande till barnkonventionen Lagrådet framhåller också skillnader mellan de två konventionerna och lyfter att Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har mer konkreta bestämmelser och en domstol som uttolkar bestämmelserna. (sid. 6)

Nyöversättning Här pekar Lagrådet på att de inte fått se hela förslaget eftersom översättningen av barnkonventionen inte är färdig och senare kommer att ingå i bilagan till den föreslagna inkorporeringslagen när propositionen överlämnas till riksdagen