Ett förändrat klimat och klimateffekter

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
VAS-Rådet 12 februari 2009 Krister Törneke, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen.
Advertisements

KLIMAT OCH VEGETATION. REGNSKOG Regnskogenligger i huvudsak runt ekvatorn.
SCB:s medborgarundersökning våren 2007 Specialrapport för Södertörnskommunerna Lars-Gunnar Strand SCB.
När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i zenit. Detta kan ske mellan vändkretsarna. Vid nordpolen träffar solstrålarna.
Riskbedömning av föroreningsspridning. Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning.
© Landja Marknadsanalys AB Säkerhet och olycksrisker Sveriges Lantbruk våren Sveriges Lantbruk våren 2009 En undersökning bland lantbrukare Jörgen.
Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar? Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen.
Per Ericsson Görvälnverket. Norrvatten Stockholm Vatten Görväln Lovö Norsborg Vattenverk Distributionsområde  Norrvatten  Stockholm Vatten.
ÖSTRA MÄLAREN - VATTENSKYDDSOMRÅDE. Norrvatten Stockholm Vatten Görväln Lovö Norsborg Vattenverk Varför behövs ett skyddsområde? Östra Mälaren är vattentäkt.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Klimat och miljö.
Barn och ungdomars utveckling
Vattenrening.
Exklusive nyanlända elever
Informationsmöte VA till Varola
Övergödning och Försurning
Modeller, vad gör de, och vilka är osäkerheterna
Samverkansträff för enskilda avlopp
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015
Håkan Persson Framtida klimat och dess inverkan på risk – eller kanske snarare på osäkerheter…
Väder och klimat.
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Värme flödar alltid från det varmare till det kallare.
Huvudregel: Inte störa – inte förstöra!
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
Väder och klimat.
Planeringsunderlag för klimatanpassning och klimat- och energi
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Vattenrening.
SMHI-projekt Lathund för kommuners klimatanpassning
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Besöksnäringens Konjunkturbarometer
Fokus Framtid - Etablering för välfärd.
Konsekvenser av och anpassning till ett förändrat klimat
9...
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Väder, klimat och klimatförändringar
KLIMAT OCH VÄDER.
Klimatförändringar i Västra Götaland län Del 2 (3)
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
Klimatförändringar i Södermanlands län Del 2 (3)
Klimatanpassningsdagar länsstyrelserna
Nya hastighetsgränser
Klimatförändringar i Dalarnas län Del 2 (3)
Klimatförändringarnas hot mot biologisk mångfald i akvatisk miljö
Klimatförändringar i Uppsala län Del 2 (3)
Hur tolkar Länsstyrelsen kraven?
Ett förändrat klimat och klimateffekter
El Niño/Southern oscillation
Klimatförändringar i Kalmar län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Örebros län Del 2 (3)
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Varierad PK gödsling Hur?.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Klimat.
Det går bra nu. Men sen kommer….
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
IFO-FH resultat och prognos per juli 2018
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Frukostseminarium buller praxisgenomgång Monika Gerdhem - Miljöjurist och chef för hälsoskyddsavdelningen på miljöförvaltningen i Stockholm
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Klimatanpassningsspelet
Presentationens avskrift:

Ett förändrat klimat och klimateffekter Temperatur Den globala medeltemperaturen beräknas öka med mellan ca 0,5 och uppemot 5 grader fram till 2100. I Sverige är en något högre uppvärmning än den globala att vänta under samma period. Ökningen är störst under vintern. Nederbörd Nederbörden över Sverige förväntas under det närmaste seklet öka med 0 - 40 %. I ännu högre grad än för temperaturen gäller att variationerna är stora mellan olika år och olika decennier. Nederbördsökningen är störst under vintern. Vattendrag och grundvatten I framtiden väntas flödena i vattendragen förändras, både öka och minska. Ändringen varierar mellan olika delar av landet, men också mellan olika årstider.

Exempel temperatur (SMHI Klimatserie meteorologi) Förändring medeltemperatur vinter Förändring medeltemperatur sommar (RCP 8,5) 2021-2050 – 1961-1990 (RCP 8,5) 2069-2098 – 1961-1990

Exempel nederbörd (SMHI Klimatserie meteorologi) Förändring medelnederbörd vinter (mm) Förändring medelnederbörd sommar (mm) (RCP 8,5) 2021-2050 – 1961-1990 (RCP 8,5) 2069-2098 – 1961-1990

Klimateffekter Kraftig nederbörd och skyfall Översvämning utmed sjöar och vattendrag Stigande havsnivåer Grundvattenförändring Värmebölja Brandrisk Torka Ras och skred

Kraftig nederbörd och skyfall Ökad nederbörd kommer leda till att föroreningar lättare urlakas och sprids i en större omfattning än idag. Skyfallen kan komma att inträffa oftare och intensiteten kan öka. Det kan innebära snabba föroreningspulser till yt- och grundvatten.

Översvämning vattendrag och sjöar Framtidens vattennivåer och vattenflöden kommer att förändras på olika sätt i olika delar av landet. Översvämningsriskerna påverkas också av hur bebyggelsen och infrastrukturen förändras. Översvämningar innebär att vattnet kan föra med sig förorenande ämnen från marken och ut i vattendraget.

Stigande havsnivåer Förväntad förändring av havsvattenståndet påverkar de svenska kusterna i mycket olika grad. Landhöjningen gör att havsnivåhöjningen blir lägre i mellersta och norra Sverige men större i södra Sverige. Översvämningsrisker är relaterade till variationerna för hög- och lågtryck, samt vattenstånd. Om verksamheten ligger i anslutning till kusten bör stigande havsnivåer beaktas.

Grundvattenförändring Ökad nederbörd kan ge höjda grundvattennivåer med någon eller tiotals centimeter. I de sydöstra delarna av landet kan nivåerna komma att sjunka. Förändrade nivåer kan ändra grundvattnets flödesriktning vilket kan innebära att föroreningar kan transporteras mot känsliga objekt. Förändrade nivåer påverkar markens förmåga till fastläggning och nedbrytning av föroreningar Påverkar även grundvattenkemin

Värmebölja Värmebölja kan orsaka: Försämrad prestationsförmåga Försämrad omdömesförmåga Försämrad förmåga att fatta rätt beslut Försämrad komfort Ökad olycksrisk Stigande temperaturer och ökad risk för värmebölja medför också att behov av kylning av anläggningar kan öka.

Brandrisk De områden som har hög brandrisk idag, kommer att ha det också i ett framtida klimat. Framför allt är det Östersjölandskapen, Öland och Gotland som har höga brandrisker. Brandrisksäsongen blir längre med en tidigare start på våren och senare slut på hösten.

Torka Kan ge ökad recipientpåverkan från industriella utsläpp och kommunala avloppsreningsverk Kan orsaka upplagring av föroreningar i sediment som i sin tur kan återspridas när vattenflöden normaliseras.

Ras och skred Främst landets västra och sydvästra delar samt områden längs östra kusten som får en ökad ras- och skredrisk vid ett förändrat klimat. För att minska sårbarheten bör hänsyn tas till de ökade riskerna för ras och skred, vid fysisk planering och utformning av infrastruktur och byggnader Viktigt att känna till om objektet ligger i ett område som är känsligt för ras eller skred