Revision i samverkansorgan …. snårigt! Seminarium nr 16

Fullmäktige 290 kommuner 20 regioner/landsting Fullmäktige-beredningar Revisorer Styrelse Valnämnd Nämnd Nämnd Nämnd Bolag 1716 Stiftelser 115 Nämnd Nämnd Delägda bolag Ca 425 delägda företag i olika former Finansiella samordnings-förbund 82 Kommunalförbund Ca 110 Gemensamma nämnder Ca 150 ”Delägda” stiftelser Handelsbolag 36 Ekonomiska föreningar 16 Ideella föreningar 192 förbund 150 gem nämnder Sammantaget >750 delägda organisationer

Revisionen i delägda organisationer Gemensamma nämnder Granskas av revisorerna i respektive samverkande kommun/landsting/region Samma uppdrag som det kommunala, enligt KL Kommunalförbund Förbundsordningen definierar antal revisorer Utses från en eller fler medlemmar Samma uppdrag som det kommunala, enligt KL Finansiella Revisorer utses från kommuner, landsting och samordningsförbund staten; kommuner och landsting/regioner kan samordna sig I stort samma uppdrag som det kommunala, enligt KL

Revision i delägda organisationer Delägda aktiebolag Lekmannarevisorer – om tillräckligt kommunalt inflytande. Utses från en eller fler delägare Uppdrag enligt ABL Delägda stiftelser, Kommunala revisorer utses – om tillräckligt handelsbolag, kommunalt inflytande ekonomiska föreningar, Utses från en eller flera delägare/medlemmar ideella föreningar Samma uppdrag som den auktoriserade revisorn, enligt olika lagar Det finns ca 1890 kommunala företag, varav ca 1750 är majoritetsägda (93%)

Region Västerbotten Kommunalförbund (4) Gemensamma nämnder (2) Kommunala bolag (18) Stiftelser och fonder (10) Samordningsförbund (3) Föreningar (6)

Erfarenheter från verkligheten Kommunala bolag Ägarstyrningen är ofta svagt utvecklad. Kunskapen i bolag om kommunala krav är ofta låg. Finansieringen av lekmannarevision ofta otillräcklig. Lekmannarevisorer inte alltid tillräckligt aktiva. Sakkunniga till lekmannarevisorerna ofta osynliga. Ofta oreglerat hur lekmannarevisorer ska samverka med varandra.

Genomförd praxisundersökning - noteringar Samverkan riskerar att skapa otydligheter och bristande ansvarstagande. Väldigt många engagerade revisorer skapar samordningsproblem och ineffektivitet. Små resurser innebär att det inte blir något över för revisionsinsatser. Okunskap, särskilt avseende lekmannarevision, hos såväl ägare, bolagsledningar som revisorer. Former och rutiner för kommunikation, förankring och inte minst ansvarsprövning är inte utvecklade eller är otydliga.

Nödvändiga grundförutsättningar Kompetens, erfarenhet och initiativförmåga hos såväl förtroendevalda revisorer som yrkesrevisorer. Revisorerna måste ta initiativ till diskussion, dialog och information med ägaren om vikten av en god lekmannarevision. Lekmannarevisionen måste integreras i den övriga kommunala revisionen. Lekmannarevision som ger mervärden och nytta måste få kosta!

Vad behöver göras? Begränsa antalet involverade revisorer. Se över och komplettera styrdokumenten – samverkansavtal, bolagsordning, ägardirektiv etc. samt förbundsordning. En arbetsordning utarbetas för respektive samverkansorgan. Ta initiativ till en dialog med fullmäktiges presidium Engagera yrkesrevisorn för framtagande förslag och som stöd i utvecklingsprocessen.

Styrdokumentens innehåll (delägda bolag och kommunalförbund) Principer för hur revisorer och ordförande utses. Rätt till sakkunnigt stöd. Hur kostnaden för revisionen ska finansieras. Revision ska utföras enligt god revisionssed. Rapportering till huvudman. Krav på att en arbetsordning tas fram.

Specifikt för gemensam nämnd Samtliga revisorer självständiga och bestämmer själva över granskningsarbetet. Ett samverkansavtal kan därför inte ”begränsa” någon revisor att granska den gemensamma nämnden. I samverkansavtalet bör framgå att en arbetsordning bör tas fram av revisorerna i syfte att skapa förutsättningar för en effektiv revision.

Arbetsordningens innehåll Generellt Uppdraget som ordförande Krav på budget och uppföljning Revisionsprocessen och mötesschema Rapportering till och kommunikation med huvudmännen Revisorerna handlingar Uppdraget som sakkunnigt biträde

Arbetsordningens innehåll Specifikt för gemensam nämnd Samtliga revisorer måste vara överens om arbetsordningen. I arbetsordning för gemensam nämnd bör framgå: att en eller flera revisorer är kontaktrevisor från respektive samverkande part, att, exempelvis värdkommunen svarar för genomförandet av de praktiska revisionsinsatserna, att, exempelvis värdkommunens revisionsordförande, agerar ordförande vid gemensamma träffar.

Sammanfattning och slutsatser Säkerställ att de grundläggande styrdokumenten innehåller tydliga signaler rörande samverkan. Antalet revisorer bör noga övervägas och begränsas. Insyn och rapportering till respektive huvudman säkerställs genom att revisionen genomförs enligt god sed. Utarbeta en arbetsordning för att skapa tydlighet i ansvar och arbetssätt. Ta initiativ till ändring och kompletteringar av styrdokumenten och ta stöd av sakkunnigt biträde.