Målbild för första linjens vård och för 1177 Vårdguidens roll Gemensam målbild för kommuner, landsting, regioner, SKL och Inera Bilderna är framtagna under perioden januari-maj 2018 som en del i ett uppdrag för Ineras styrelse där styrelsen i första hand efterfrågade en målbild för tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon. Eftersom den tjänsten kan ses som en mindre del av hela första linjens vård, har målbilden startat där. Det är en målbild som är relevant att diskutera för alla huvudmän, oavsett vilka tjänster som bedrivs under namnet 1177 Vårdguiden. Men 1177 Vårdguidens roll har också beskrivits som en del av målbildsarbetet. Syftet är att målbilden ska vara vägledande när beslut tas om exempelvis organisationsformer och digitala stödsystem, både på lokal huvudmannanivå och på nationell samverkansnivå. För att bli accepterad och använd av alla berörda parter behövs en bred förankring och diskussion. Med första linjens vård menas här: En kontakt med vården som initieras av invånaren själv utifrån en hälsorelaterad frågeställning. Till exempel: ”Hur gör jag för att sluta röka?”. Eller: ”Jag har så ont i magen, vad ska jag göra?” Kontakten kan ske på olika sätt, till exempel att invånaren själv söker digital information, kommunicerar digitalt med en bot eller med vårdpersonal, eller träffar vårdpersonal vid ett fysiskt möte Invånaren vet inte exakt i förväg vem som kan bidra till att frågeställningen blir besvarad, och det kan krävas ett par kontakter i följd för att ärende ska bli löst. 2018-05-21

MÅLBILD FÖR FÖRSTA LINJENS VÅRD:  Digitalt när det går, fysiskt om det behövs  Målbilden ur ett invånarperspektiv: Invånaren ska kunna få svar på sina hälsofrågor dygnet runt, i första hand digitalt men med möjlighet till fysisk kontakt vid behov. Principer som god vård, vård i rätt tid och det fria vårdvalet gäller. Invånaren är huvudaktören i sitt eget ärende och ska kunna göra så mycket som möjligt själv, till exempel söka information, lämna uppgifter om hälsostatus, boka tid för konsultation och följa upp sina resultat Invånaren kan få kontakt med hälso- och sjukvården genom flera olika digitala kanaler som kan variera över tid. Exempel är telefon, telefon med bild/video, talande högtalare. Invånaren erbjuds hög tillgänglighet gnom att delar av ärendeflödet automatiseras och andra delar effektiviseras med stöd av artificiell intelligens. Robotar är nya aktörer i ett ärendeflöde, tillsammans med vårdpersonal Invånaren guidas alltid till rätt vårdnivå och till rätt vårdkompetens beroende på behov. Alla personalkategorier erbjuder digital vård när det går och fysisk om det behövs. Invånarens egenifyllda information om sig själv, exempelvis aktuella symtom, förs vidare till relevant vårdpersonal i ett ärendeflöde, oavsett organisationsform och val av digital kanal. Samma information behöver inte lämnas mer än en gång.

Effekter av att målbilden realiseras Målbilden ur ett effektiviseringsperspektiv: Invånaren får ökad tillgänglighet till förebyggande och annan vård, med ökad grad av självservice, men bibehållen medicinsk kvalitet Vårdpersonal får flexiblare och mer kvalificerade arbetsuppgifter, ökad möjlighet till arbete på distans och bättre beslutsstöd Hälso- och sjukvårdens resurser utnyttjas effektivt och används i högre grad för kvalificerade uppgifter än för uppgifter som invånare klarar själva, eller med stöd av robotar Fler ärenden ska kunna hanteras i de delar av ”tratten” som erbjuder självservice och digitala kontakter. Ett ärende kan däremot inledas på olika sätt, exempelvis med fysisk kontakt som i nästa led blir digital självservice. Alla ärenden behöver alltså inte flöda från vänster till höger i tratten, men så många som möjligt. Olika vårdgivare och olika digitala tjänster kan tillsammans bygga upp ärendeflödet, men det kan även finnas kanaler och tjänster som erbjuder ett sammanhållet flöde.

Målbild för 1177 Vårdguidens roll i första linjens vård kan utvecklas till att bli ett alternativ som innebär en sammanhängande ärendeflöde för invånare, en hel ”tratt”. Målbilden formuleras då så här: 1177 Vårdguiden erbjuder invånare en första väg in i vården via olika digitala kanaler, oavsett vilka alternativa vägar och kanaler som vårdgivare också erbjuder. 1177 Vårdguiden erbjuder invånare ett sammanhängande ärendeflöde vid en hälsofråga, oavsett vilka vårdgivare som blir involverade i ärendet. 1177 Vårdguiden erbjuder kvalitetssäkrat digitalt innehåll i olika kanaler och med olika utformning, med syfte att invånaren själv ska hitta svar på sina hälsofrågor och kunna lösa sina ärenden. 1177 Vårdguiden lotsar invånaren fram till påbörjad digital vård med rätt personalkompetens, när det är relevant. 1177 Vårdguiden lotsar invånaren fram till att själv kunna boka ett fysiskt vårdmöte, då behovet är bedömt. 1177 Vårdguiden är invånarens samlingsplats för överblick över alla hälso- vård och omsorgsärenden, samt all personlig hälsoinformation från vårdgivares olika system.

Exempel på målbildscenario Bilderna illustrerar ett möjligt scenario när målbilden är nådd, och ska läsas medsols. Det är fredag kväll. En kvinna i 30-årsåldern har symtom som hon oroas över. Hon vet inte om hon behöver vård, men symtomen är så pass besvärande och oron så pass stor att hon inte tycker sig kunna vänta till nästa vardag. Hon vill heller inte åka in till akuten. Hon letar först generell information på 1177.se, och lämnar sedan en digital symtombeskrivning för att få vägledning via en chatbot. Boten bedömer att hon behöver en fortsatt asynkron chat med en läkare som loggar in lite senare på kvällen. Läkaren gör sin bedömning, ger råd och skriver ut läkemedel. Kvinnan hämtar medicinen på ett jouröppet apotek. Senare loggar kvinnan in på sitt personliga vårdkonto på 1177.se för att läsa journalanteckningen som genererats både av boten och av läkaren. I kontots inkorg finns också information om vad hon ska göra om hennes symtom förvärras. Ärendet betraktas för tillfället som löst.

Exempel på målbildscenario En möjlig fortsättning på det förra scenariot, läses medsols: Det är natten till lördag. En kvinna som tidigare fått egenvårdsråd via en bot blir sämre. Hon har fått rekommendation om att ta ny kontakt om detta skulle inträffa. Hon gör en ny digital symtombedömning och slussas fram till en sjuksköterska. Efter kontrollfrågor rekommenderas kvinnan att åka till närmaste jouröppna mottagning. När kvinnan kommer till mottagningen har vårdpersonalen tagit del av hennes digitala symtombeskrivning, samt de tidigare bedömningarna av bot och sjuksköterska. Kvinnan genomgår undersökningar och får behandling. Hon skickas hem med bokad tid för digital uppföljning ett par dagar senare då alla prover är analyserade. Ett par dagar senare loggar kvinnan in på sitt vårdkonto på 1177.se och tar del av journalanteckningarna. Från vårdkontot på 1177.se startar hon också sitt uppföljande videomöte med en läkare. Ärendet betraktas som löst.

Kontinuitet viktigt i ekosystemet Många vårdgivare och digitala tjänster kommer att samexistera i ett ekosystem Några tillhandahåller en hel digital vårdkedja, andra enskilda delar Information ska kunna följa invånaren och nå relevant personal oavsett vilken vårdgivare som gör vad För att uppnå målbilden behöver nya infrastrukturtjänster etableras och existerande behöver vidareutvecklas En förutsättning för att uppnå målbilden är att säkerställa kontinuitet i betydelsen att information följer med gnom hela flödet. Det kommer att finnas många olika digitala tjänster och leverantörer som används av vårdgivare, och som samverkar för att invånarens frågeställning ska bli löst. Information måste följa med invånaren och kunna nås av all berörd vårdpersonal, samt av robotar som är en del av den digitala vården. Andra viktiga förutsättningar för målbilden är att organisation och ersättningsmodeller anpassas för att kunna stödja målbilden. Målbilden kräver interoperabilitet på flera olika nivåer – teknisk, semantisk, legal och organisatorisk. Huvudmännen behöver ha en digital strategi som utgår från målbilden och som hanterar frågor om digitala verktyg, kanaler, och aktörer.

Förutsättningar för att uppnå målbilden BEHÖVER VIDAREUTVECKLAS, EXEMPEL: BEHÖVER NYUTVECKLAS, EXEMPEL: Åtkomst till journalinformation, via NPÖ och Journalen Struktur och innehåll för invånares digitala symtombeskrivning (anamnes) Information om vårdutbudet, via HSA och Utbudstjänsten Struktur och stöd för digital bedömning om vårdnivå (triagering) Säkerhetstjänster Struktur och digitalt stöd för öppna labbremisser och provtagning Den nationella infrastrukturen behöver utvecklas för att målbilden ska kunna uppnås. Existerande tjänster kan behöva vidareutvecklas med en tydligare utgångspunkt i målbilden. Andra delar finns inte alls i dagsläget och behöver tas fram. Arbetet är långsiktigt och kräver uthållighet, samtidigt som taktiska beslut behöver tas löpande för befintliga tjänster och vägval.

Steg att ta mot målbilden Inera bör få i uppdrag att ta fram en målarkitektur som grund för att prioritera den infrastruktur som behövs, och att koordinera och efterfråga finansiering för utvecklingsarbetet som behöver pågå under lång tid.   Landsting och regioner bör fatta beslut om nytt uppdrag och ny organisation för den lokala sjukvårdsrådgivningen som bemannar tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon, samtidigt som Inera bör få i uppdrag att hantera de digitala stödsystem som behövs. Förslag på inledande steg på övergripande nivå, för att gå mot målbilden. Målbild och styrande principer bör följas upp av handlingsplaner på både lokal, regional och nationell nivå. 

STEG ATT TA MOT MÅLBILDEN: Utveckling av infrastruktur Vidareutveckla nationella infrastrukturtjänster till exempel HSA-katalogen, Utbudstjänsten, NPÖ, Journalen och Ineras säkerhetstjänster. Vidareutveckla innehåll och e-tjänster på 1177 Vårdguiden, till exempel tider för bokning via webben. Ta fram en struktur och ett medicinskt innehåll för digitala verktyg för patientens symtombeskrivning, stöd för bedömning av vårdbehov och guidning till rätt vårdnivå och rätt kompetens. Ta fram struktur och stöd för öppna labbremisser och provtagning. Ta fram uppdaterade digitala rådgivningsstöd som följer målbildens krav på fler samverkande aktörer inklusive invånaren själv. Det utvecklingsarbete som Inera bör arbeta med gäller både generell infrastruktur som stödjer hela målbilden för alla huvudmän och vårdgivare, liksom 1177 Vårdguidens innehåll och tjänster som stödjer den delen av målbilden

STEG ATT TA MOT MÅLBILDEN: Beslut om 1177 Vårdguiden på telefon Sjuksköterskor kan ta emot invånarens digitala symtombeskrivning och hantera kontakter via fler digitala kanaler än telefon, till exempel chatt och video.  Sjuksköterskor kan lotsa invånare vidare till direkt digital läkarkontakt i samma ärende, vid bedömt behov. Invånare och vårdpersonal kan använda sig av ett gemensamt medicinskt innehåll för symtombeskrivning, upprättad anamnes och bedömning av vårdbehov. Invånarens första digitala kontakt sker med en robot som kan förmedla egenvårdsråd och kontaktinformation, samt slussa mer komplicerade ärenden vidare till rätt personalkategori. Vårdpersonal kan tillämpa stöd av artificiell intelligens för att effektivare och säkrare hantera ärenden i första linjens vård. Eftersom 1177 Vårdguiden på telefon är en tjänst som bedrivs regionalt, med nationella stödformer, behöver beslut fattas på regional nivå, samtidigt som Inera kan ta fram nya digitala stöd för den nya målbilden.

STEG ATT TA MOT MÅLBILDEN: Lokala och regionala handlingsplaner Se över hur första linjens vård ska organiseras för att undvika onödiga stuprör som försvårar invånarens ärendeflöde. Exempel är att primärvårdens, sjukvårdsrådgivningens och akutsjuk vårdens personal ska kunna samverka i ett digitalt ärendeflöde över dygnet som även innefattar fysisk kontakt, exempelvis vid provtagning.  Se över hur ersättningsmodeller och funktioner som exempelvis listningssystem följer målbilden och hur det fria vårdvalet ska garanteras Ta fram en digital vårdstrategi som bland annat prioriterar vilka digitala kanaler, ingångar och tjänster som är önskvärda ur ett invånar- och ett vårdgivarperspektiv. Vid upphandling och utveckling av digitala system och verktyg – säkerställ att informationen kan föras vidare och inte blir inlåst. Välj korta avtalstider om detta inte är möjligt, för att gradvis kunna förbättra vårdkontinuiteten. Det finns flera organisatoriska frågor som behöver hanteras för att målbilden ska kunna uppnås. Detta kan göras med stöd av SKL och Inera, men behöver framför allt drivas och beslutas om av huvudmännen.

STEG ATT TA MOT MÅLBILDEN: Nationella handlingsplaner SKL: Arbeta fram nya ersättningsmodeller som stödjer målbilden. SKL Kommentus: Ta fram ramavtal för de olika beståndsdelarna i digital vård. Inera: Ta fram målarkitektur och föreslå utifrån den arbete med infrastruktur och informationsmängder för kontinuitet. Exempelvis standarder för symtombeskrivning (anamnesupptagning) och för medicinska underlag för bedömning av vårdbehov (triagering). Inera: Utveckla 1177 Vårdguidens tjänster i enlighet med målbilden. Exempelvis implementering på 1177.se av invånarfunktion för symtombeskrivning och guidning till rätt vårdnivå, vidareutveckling av rådgivningsstödet med flera digitala kanaler och möjlighet att ta emot digital symtombeskrivning, samt utveckling av en 1177 Vårdguiden-app för guidning och kontakt. Inera: Föreslå pilotprojekt där landsting, regioner och kommuner kan delta och ta steg mot målbilden inom olika områden. Vissa delar kan hanteras på en nationell nivå, förutsatt att målbilden är accepterad och att finansiering kan lösas etappvis för det som behöver utvecklas.