Introducera lektionen (5 minuter) Starta lektionen med att kort berätta om att ni idag ska prata om ideellt engagemang och det svenska föreningslivet och vad syftet med lektionen är. Fråga gärna eleverna vad de tänker på när de hör ordet ideellt engagemang och vad de tror att det innebär. I inledningen är det viktigt att introducera begrepp kring just ideellt engagemang. Ta därför ett par minuter att berätta att det finns olika ord för ideellt engagemang (ideell, frivillig, volontär, aktiv i förening, funktionär) och att det handlar om att engagera sig i föreningslivet i olika föreningar. Utgå från texten Om ideellt engagemang. TIPS! Ge gärna exempel på olika typer av organisationer, vad de arbetar med och vilka olika typer av uppdrag som en kan utföra för att se till att eleverna greppar vad ideellt engagemang kan innebära. Exempel finns i faktatexten. Ur texten Om ideellt enagagemang: Varje dag, året om, engagerar sig människor i Sverige ideellt. Ensamma äldre får fika tillsammans genom Äldrekontakts träffar, nyanlända i Göteborg träffar etablerade svenskar tack vare Individuell Människohjälp, en grupp föräldrar nattvandrar för att göra Luleå säkrare för ungdomar. Det ideella engagemanget har dessutom enligt Ersta Sköndal Bräcke Högskola varit stabilt och högt sedan mätningarna startade 1992. En tendens verkar dock vara att fler människor engagerar sig utan att nödvändigtvis vara medlem i en formell förening eller organisation. Det kan handla om en tillfällig insats för en formell organisation eller att engagemanget sker inom ramen för icke-formella nätverk eller grupper. De flesta som engagerar sig ideellt i Sverige gör det inom en idrottsorganisation, men väldigt många utför också insatser i socialt inriktade organisationer, så som Röda Korset, Svenska kyrkan och Rädda Barnen. De uppgifter som utförs handlar ofta om administration, styrelsearbete och ledaruppdrag. Även engagemang inom utbildning, information, insamling och direkta hjälpinsatser är väldigt vanligt. Exempel på direkta hjälpinsatser såg vi många av under flyktingvågen hösten 2015 då många föreningar som Stadsmissioner, Röda Korset och olika trossamfund tog hand om akut behövande asylsökande som kom till Sverige. De bistod med sovplatser, psykosocialt och juridiskt stöd, mat och hygienartiklar. Om ideellt engagemang

Visa filmen som visar exempel på människor som engagerar sig ideellt. Visa filmen (5 minuter) Visa filmen som visar exempel på människor som engagerar sig ideellt. Filmen visar att det finns en massa olika sätt att engagera sig på, och att det är enklare än man kanske tror. Syftet med filmen är att lyfta hur givande och utvecklande att engagera sig ideellt och hur många olika sätt det finns att engagera sig på. Detta för att öppna elevernas tankar kring vad ideellt engagemang är och vad det ger människor, vilket kommer underlätta i diskussionerna som följer i denna lektion. Efter filmen så kan du fråga eleverna om vad de får för tankar efter att ha sett filmen, vad de vet om ideellt engagemang eller om de har eller har haft några förutfattade meningar om engagemang. Du kan även lägga till frågor så som: Kände du till organisationerna och exemplen på ideellt engagemang från filmen? Varför tycker volontärerna att man ska engagera sig ideellt?

Övning Temperaturmätning (5 minuter) Läs upp följande påståenden och låt eleverna ta ställning genom att räcka upp handen/ställa sig upp/vifta med ett färgat papper. Efter varje påstående ber du någon av eleverna att kortfattat dela med sig av en tanke eller kommentar utifrån det påstående som lästes upp. Jag är ideellt engagerad. Jag känner någon som är ideellt engagerad. Ideellt engagemang är viktigt för samhällsutvecklingen. Ideellt engagemang får människor att må bra.   Frågorna kommer ni beröra vidare under lektionens gång och de ger en möjlighet att öppna upp elevernas sinne för vad som kommer i följande del. Knyt gärna an till de samtal eller frågor som dök upp under denna första övning under resten av lektionen och följande övningar. TIPS! Låt gärna eleverna berätta om de former av ideellt engagemang de känner till, t.ex. utifrån att någon som de känner är engagerad, eller om de själva är engagerade för att ytterligare öka förståelsen för vad ideellt engagemang kan innebära. Övning

Det svenska ideella engagemanget 53% 15h Det svenska civilsamhället idag Visa bilden och berätta för eleverna att alla dessa siffror representerar olika andelar eller antal (personer/timmar/hur ofta/hur många) kopplat till ideellt engagemang och svenska föreningsliv. Låt eleverna gissa vad de olika siffrorna står för och håll utifrån deras gissningar och de korrekta svaren en presentation av det svenska föreningslivet. Ta upp att det är väldigt stabilt, att över hälften av Sveriges befolkning är ideellt engagerade, hur många föreningar det finns, hur många timmar folk lägger ner på sitt engagemang etc. Berätta om hur utvecklingen av föreningslivet och engagemanget ser ut idag och vad som påverkar dess utveckling. Utgå från texten Det svenska civilsamhället idag. Pokalen – världsledande när det gäller ideellt engagemang i föreningslivet (tillsammans med de nordiska länderna och Holland) 53 % - av befolkningen är ideellt engagerade 15 – timmar i månaden lägger de engagerade i snitt på sitt engagemang 3 – medlemskap i snitt per person i Sverige 240.000 – antalet ideella föreningar som finns i Sverige (det svenska föreningslivet består av cirka 150 000 ideella föreningar, och tillsammans med övriga organisationer som trossamfund och stiftelser omfattar det civila samhället cirka 240 000 organisationer). Långt ifrån alla föreningar är dock registrerade med ett organisationsnummer hos Skatteverket så denna siffra kan variera något utifrån vilken statistik en tittar på (denna statistik är från SCB). Ur texten Det svenska civilsamhället idag: I Sverige är sammanlagt 3 miljoner människor ideellt engagerade, det vill säga att de gör insatser i ideella organisationer utan att få betalt. Det är över hälften av Sveriges befolkning mellan 16-74 år. Det svenska föreningslivet består av cirka 150 000 ideella föreningar, och tillsammans med övriga organisationer som trossamfund och stiftelser omfattar det civila samhället cirka 240 000 organisationer. Den traditionella ideella föreningen står fortfarande starkt som form för svenska folkets ideella engagemang och kompletteras idag men flera andra former av engagemang. Ett exempel är de nya kommunikationsmöjligheter som uppstått med internet och social medier. Internet har blivit en central infrastruktur för det civila samhället, som möjliggör både en levande diskussion och en snabb mobilisering av deltagarna. Dessa nya kommunikationsvägar skapar förutsättningar för snabba initiativ där de som vill engagera sig snabbt kan komma till handling. Exempel där vi nyligen sett denna typ av snabba sammanslutningar och initiativ är #metoo i samband med upprop mot sexuella övergrepp och trakasserier och #openstockholm där invånare i Stockholm hjälpte varandra med transport, mat och sovplatser i samband med terrorattacken på Drottninggatan i april 2017. Vilka uppgifter en person som väljer att engagera sig utför varierar en del beroende på ålder, kön och sociala förhållanden. Några vanliga typer av uppdrag kan exempelvis vara att läsa läxor med barn och unga, vara ledare inom någon idrott, hjälpa till i ett kök som serverar mat till hemlösa eller andra utsatta personer, bedriva informationskampanjer för mänskliga rättigheter eller sitta i en styrelse och leda föreningens arbete mot uppsatta mål. Väldigt många av de som engagerar sig är engagerade i flera föreningar samtidigt och har flera medlemskap i olika föreningar. I Sverige har vi i snitt tre medlemskap per person. Detta kombinerat med att över hälften av den svenska befolkningen är engagerade och lägger i snitt femton timmar i månaden på sitt ideella engagemang, gör att vi är ett av världens mest engagerade länder. Det starka ideella engagemanget i Sverige har haft och har fortfarande stor påverkan på samhällsutvecklingen. En stark och levande ideell sektor bidrar till ett öppet och demokratiskt samhälle då invånarna i Sverige har formaliserade möjligheter att uttrycka sina åsikter. Vi kan organisera oss för att tillsammans få en starkare röst genom vilken vi kan påverka makthavare och samverka med offentliga aktörer. Genom detta kan vi tillsammans skapa ett samhälle där alla kan få möjlighet att vara delaktiga, bli hörda och bidra till samhällsutvecklingen. 3 240 000

Engagemangets historia Fyra organisations-vågor Präglat av medborgarnas kamp för sina rättigheter Betydande för centrala samhälls- funktioner Det historiska perspektivet Berätta om de fyra vågorna inom organisationsutvecklingen i Sverige, vad som präglade respektive tid och hur föreningar som bildades under de olika delarna påverkades av och själva påverkade samhällsutvecklingen. Lyft upp olika centrala samhällsfunktioner som vi har idag och berätta att dessa startats tack vare ideellt engagemang. TIPS! Koppla gärna samman denna del med annat som eleverna lärt sig gällande folkrörelsernas framväxt, demokratisering eller andra relevanta teman som du eller andra lärare kanske gått igenom med eleverna för att förankra lektionen i övriga delar av kursen eller undervisningen. Ur texten Det historiska perspektivet: De svenska folkrörelsernas framväxt brukar delas in i fyra vågor. Den första vågen som pågick under 1800-talet präglades av politisk kamp. Många ville omdefiniera det politiska klimatet som varit där medborgarna inte hade så mycket egenmakt, och föreningar som kämpade för religiös och politisk frihet, kvinnors rättigheter och fred startades. Exempel på föreningar som startades är Fredrika-Bremerförbundet, Svenska Freds och skiljedomsföreningen, Missionsförbundet och andra religiösa organisationer. Under den andra vågen som varade från 1880-talet till 1920-talet var fokus att skapa ekonomisk trygghet och värna sina ekonomiska rättigheter. Arbetarna gjorde sina röster hörda genom sammanslutningar för bättre arbetsvillkor. Föreningar som bildades var bland annat olika fackförbund och konsumentkooperativ, till exempel LO, Kooperativa Förbundet, Svenska arbetsgivarföreningen och Lantbrukarnas riksförbund. Under 1900-talet uppstod den tredje vågen som hade en något annan karaktär. Kampen för medborgerliga rättigheter och inflytande i samhället fanns såklart kvar men organiseringen skedde också kring frågor om miljö, livskvalitet och personlig utveckling. Nu började flera studieförbund och fritidsföreningar att bildas och till organisationer som startades upp under denna tid hör Naturskyddsföreningen och Svenska Turistföreningen liksom idrottsrörelsen. I slutet av 1950-talet fram till 1990-talet pågick det som kallas den fjärde vågen av organisering. Forskare menar att denna våg karaktäriserades av frågor om kränkningar mot människan och miljön, värnande om den personliga integriteten och den personliga utvecklingen. Student-, antikrig- och miljöorganisationer var först ut under denna våg, följt av nya typer av religiösa- kvinno-, nykterhets-, idrotts- och fritidsföreningar som på sätt och vis utmanade de äldre sammanslutningarna inom samma områden. Organisationer som startades under denna tid är bland annat Friskis & Svettis, Studiefrämjandet och Barncancerfonden. Under denna tid utvecklades en tradition om demokratiska mötesformer med en plattare struktur som spreds till flera redan etablerade organisationer. De nya folkrörelserna riktade ofta mer kritik mot etablissemanget och det växte också fram en omfattande lokal verksamhet. Folkrörelserna utvecklade inte bara demokratin som organisationsform utan många av de som blev politiskt aktiva och började arbeta inom politiken kom från folkrörelsen. Även många av dagens centrala samhällsfunktioner, som hemtjänst, brandförsvar, barnavårdscentraler och bibliotek startades tack vare ideellt engagemang. Genom att blicka in i historien så märks det civila samhällets och det ideella engagemangets betydelse för utvecklingen av det samhälle vi har idag.

Engagemangets betydelse i samhället Föreningslivet = demokratiskola Den ideella sektorns betydande insatser i samhället Sverige ett föregångsland ”Shrinking civic space” Engagemangets betydelse i samhället Förklara föreningsfriheten och dess demokratiska betydelse för vårt samhälle och redogör för hur vi genom engagemang i föreningslivet utövar demokrati. Berätta om hur föreningslivet ofta är en del i utförande av välfärdsarbete och krisinsatser i samhället. Lyft gärna hur Sverige särskiljer sig från andra länder gällande den fria organiseringen, berätta om vad ”shrinking civic space” kan innebära och för in eleverna på övningen där de får diskutera organiseringens inverkan på samhället och den utveckling vi ser idag. Ur texten Engagemangets betydelse i samhället: Föreningslivet kallas ofta för en demokratiskola eftersom föreningsfriheten är central för en demokrati. Föreningslivet fungerar som en arena för att utveckla och träna demokratiska färdigheter i liten skala. Det handlar om allt från att få aktivt arbeta utifrån demokratiska mötesformer och bestämmanderätt till att verka som en organiserad aktör i samhället där ens möjligheter att inverka och påverka är mångt större i föreningsform än som individ. Civilsamhället gör betydande insatser i samhället; till exempel genom att ordna fritidssysselsättning inom sport och kultur, stötta utsatta och diskriminerade grupper och med förebyggande beredskaps- och krisarbete. Många funktioner i samhället utförs idag av ideella aktörer. Till exempel så skulle många unga få sina träningar inställda, sjöräddningen skulle upphöra och människor ute på havet skulle inte bli räddade, människor som ringer till landets telefon- och chattjourer skulle inte få kontakt då ingen skulle svara på deras samtal om många ideella föreningar skulle upphöra med sina verksamheter för en dag. Ideella organisationer är också ofta de som är först på plats vid större kriser och katastrofer. Under flyktingvågen hösten 2015 så var det lokala Röda Korsgrupper och nystartade initiativ som Refugees Welcome som bemannade tåg- och busstationer för att ta emot och ta hand om de asylsökande. Under skogsbranden i Västmanland 2014 spelade engagerade personer i Hemvärnet och Frivilliga Resursgruppen en stor och avgörande roll för att bekämpa branden. Även Lantbrukarnas Riksförbund ställde upp med krishantering för de drabbade. Genom exempel som dessa så ser vi att än idag så spelar den ideella sektorn stor roll för det svenska samhället. Det svenska samhället är också en förebild när det kommer till föreningsengagemang. Vi har möjlighet att påverka beslutsfattande genom rätten att organisera oss och påverka samhället i en positiv riktning. Det är också detta som skiljer oss ifrån många andra länder i världen där föreningsfriheten är begränsad. Ett aktuellt begrepp i sammanhanget är ”shrinking civic space”, som innebär att utrymmet för civilsamhället att verka krymper i världen, exempelvis finns det lagar som uttryckligen inskränker det civila samhället i mer än 100 länder, många av dessa lagar har tillkommit sedan 2012. Under 2014 rapporterades om allvarliga hot mot medborgerliga fri- och rättigheter i minst 96 länder. Bland länder som berörs av detta finns England, Belgien, Nederländerna, Kina, USA, Colombia, Turkiet, Burundi, Filipinerna och Ryssland, men även i många fler länder. Det kan bland annat handla om att rätten att mötas fler än till exempel fem personer på samma ställe försvinner, att det blir förbjudet att demonstrera, obligatoriska registreringar av din förening och dess verksamhet, svårare att få finansiering eller rena hot och trakasserier från makthavare. Effekterna blir att organisationer blir ”stängda”. De kan inte nå ut till sin målgrupp då de kanske förbjuds eller inte våga marknadsföra sig, de kan inte hålla möten utan att bryta mot lagen eller måste använda dubbel redovisning av ekonomiska bidrag. Att visa vilka resultat man når eller vilka man får bidrag från, som många bidragsgivare kräver, kan nämligen bli en säkerhetsrisk och påverkar hela föreningens existens och verksamhet. En organisation i Egypten fick till exempel sitt bankkonto fryst av staten för att de skulle tilldelas ett internationellt pris för sitt arbete som en förändringsaktör och i USA har president Trump strypt biståndet till samtliga internationella organisationer som informerar och opinionsbildar kring abortfrågor. Även i Sverige syns ibland tendenser till att vilja strama åt bidrag till organisationer som bedriver opinion. I ljuset av detta så bör vi uppskatta och framförallt värna om de demokratiska fri- och rättigheter, så som föreningsfriheten, som vi har i Sverige, till exempel genom att engagera oss ideellt.

Diskussionsövning Tycker du att ideella föreningars roll i samhället spelar en lika stor roll idag som i historien, t.ex. under de fyra organisationsvågorna (jämför gärna hur det ser ut i Sverige med övriga världen)? Vilka nutida initiativ, rörelser eller föreningar ser du som viktigast för frågor som berör dig och din omgivning? Diskussionsövning – vikten av ideellt engagemang Bikupa. Låt eleverna diskutera följande frågor i mindre grupper (ca 3-4 minuter). Samla sedan ihop diskussionerna i helgrupp (5-6 minuter). Tycker du att ideella föreningars roll i samhället spelar en lika stor roll idag som i historien, t.ex. under de fyra organisationsvågorna (jämför gärna hur det ser ut i Sverige med övriga världen)? Vilka nutida initiativ, rörelser eller föreningar ser du som viktigast för frågor som berör dig och din omgivning? TIPS! Hjälp gärna till i diskussionerna genom att gå runt till grupperna och hör vad de pratar om och hjälp dem knyta an till den presentation du gjort.

Engagemangets påverkan på individen Inte bara en röstbärare utan har också stor inverkan på hälsa och gemenskap Vara en del i det som formar våra värderingar Motiv till engagemang Engagemangets påverkan på individen Utifrån den inledandediskussion ni förde i övningen Temperaturmätningen kring ideellt engagemang kan du här fråga eleverna följdfrågor om: Vad tror ni en person som engagerar sig får ut av att engagera sig ideellt? Varför tror ni så många i Sverige ideellt engagerade? Dra sedan paralleller till det som forskningen visar och vad personer som engagerat sig ideellt anger att de får ut av sitt engagemang. Lyft vilka de främsta anledningarna till att en person väljer att engagera sig är, inom vilka områden flest engagerar sig och ge exempel på uppdrag de utför. Du kan även berätta om hur det ofta finns en koppling till sociala förhållande om en är ideellt engagerad och inom vilket områden en kanske väljer att engagera sig. TIPS! Hjälp gärna eleverna genom att presentera några olika typer av föreningar som finns lokalt på er ort eller som arbetar med frågor som kan vara relevanta för eleverna. Det kan vara elevrådet på er skola, en lokal idrottsklubb som behöver fler ungdomsledare eller en lokalgrupp inom en riksorganisation. Du kan söka på kommunens föreningsregister eller volontarbyran.org efter relevanta organisationer och uppdrag. Ur texten Engagemangets påverkan på individen: Forskning visar att ideellt engagemang gör att människor känner sig sedda och behövda och ge en känsla av att ens liv är meningsfullt. Genom föreningslivet möts nya människor och en får värdefulla erfarenheter som en kan ha med sig livet ut. Det starka civila samhället i Sverige är en enorm resurs inte bara som röstbärare för mänskliga rättigheter och utsatta grupper, utan även en möjlighet att genom engagemang skapa tilltro till samhället, känna delaktighet, gemenskap, underlätta språkträning och öppna dörrar för nya kontakter. Genom föreningar erbjuds möjlighet till både delaktighet i samhällslivet och möjlighet att tillsammans med andra få utöva sina intressen och få social gemenskap. Föreningsfriheten är också starkt kopplad till FN:s mänskliga rättigheter, såväl de individuella som de kollektiva. Forskning visar också att människor som deltar i det demokratiska föreningslivet utvecklar ömsesidig respekt för varandra. När de socialiseras, får förtroendeuppdrag och ingår i en gemenskap så skapas tillit. Tillit är inte endast centralt i en fungerande demokrati utan även av stor betydelse för den enskilde individens sociala välmående och hälsa. God hälsa är så mycket mer än motion och fysisk aktivitet, det är även möjligheten att utnyttja ett aktivt medborgarskap. Ett aktivt medborgarskap är en central del av det svenska samhället, där alla ska ha möjligheten att engagera sig i föreningslivet. Det handlar om att vara aktiv i församlingar, folkrörelser och organisationer, men det handlar även om att delta i det som formar våra föreställningar, tankar och idéer om oss själva och vårt samhälle. De kan vara svårt att urskilja vad exakt det är som gör att vi väljer att engagera oss ideellt. Dels för att det kan vara många olika aspekter som gör att vi börjar engagera oss, såväl yttre faktorer som om vi kommer från en familj med ideellt aktiva, vilken utbildning och inkomst vi har, men även inre som att vilja lära känna nya personer, utvecklas som person eller hjälpa andra påverkar. Många motiv till engagemang kan kopplas ihop med värden av gemenskap, identitet och ståndpunkter men även lärande och att forma sin identitet. De motiv till engagemang som värderas högts är att delta i ett gott sammanhang eller gemenskap, göra något konkret på det område man är engagerad i, och att känna sig behövd. Det är väldigt få personer som upplever att det är ett tvång från andra runtomkring att engagera sig ideellt. Det är inte heller så många som engagerar sig för att få meriter i framtida arbetsliv. Det är alltså snarare gemenskapen i de frivilliga insatserna, att man får tillfälle att ge uttryck för sina värderingar, utveckla sin identitet och stärka sin självkänsla som är viktigt för de som engagerar sig ideellt.  

Övning: hitta ditt engagemang Quiz - Vilken volontärtyp är du? Övning: Hitta ditt engagemang (15 minuter) Låt eleverna individuellt besvara frågorna i quizet ”Vilken volontärtyp är du?”. När de fått fram sitt svar på vilka typer av uppdrag som skulle passa dem så kan eleverna delas in mindre grupper efter vilka resultat de fick. Låt grupperna kort diskutera sina resultat och försöka hjälpa varandra med tips på områden eller organisationer som skulle passa dem att engagera sig i utifrån sina resultat och intressen. Hjälp gärna eleverna genom att presentera några olika typer av föreningar som finns lokalt på er ort eller som arbetar med frågor som kan vara relevanta för eleverna. Det kan vara elevrådet på er skola, en lokal idrottsklubb som behöver fler ungdomsledare eller en lokalgrupp inom en riksorganisation. Tanken med övningen att få förståelse för att det kan vara en specifik uppgift eller en specifik fråga som lockar olika människor att engagera sig. Eller att vi vill få ut olika saker av vårt engagemang, som att lära sig en ny sak, träffa vänner eller bidra till en positiv samhällsutveckling.

Exitfrågor Har du lärt dig något nytt om ideellt engagemang under dagens lektion? Har din bild av vad ideellt engagemang är och innebär förändrats? Vilken del av lektionen uppskattade du mest? Kan du tänka dig att engagera dig ideellt i framtiden? Summering och exitfråga: Vad har du lärt dig? (10 minuter) Låt eleverna besvara de fyra exitfrågorna i ett utvärderingsverktyg som ni använder på skolan eller som du anser passar för lektionen. Summera ihop lektionen och de diskussioner som ni fört om det ideella engagemangets betydelse för det svenska samhället i historien och för dagens samhällsutveckling. Besvara frågorna: Har du lärt dig något nytt om ideellt engagemang under dagens lektion? Har din bild av vad ideellt engagemang är och innebär förändrats? Vilken del av lektionen uppskattade du mest? Kan du tänka dig att engagera dig ideellt i framtiden?