Framtidens primärvård Studierektorer, DLL Eskilstuna 161018 Göran Stiernstedt
Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg
UPPDRAGEN Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården S 2013:14 (dir. 2013:104) beslutade 21/11 2013 Klart 13/1 2016 Betalningsansvarslagen S 2014:05 (dir 2014:27) beslutade 27/2 2014 Klart 27/2 2015
Andra aktuella utredningar Indelningskommittén Högspecialiserad (och specialiserad) vård Kunskapsstödsutredningen Står vi mitt i ett paradigmskifte?
Läkarbesök per capita
Index kvalitet (SKL)
Fast läkarkontakt
Hur ofta hjälper din läkare till att koordinera vården?
Kostnader områden
Antal läkare/1000 invånare
Allmänläkare/1000 invånare
Primärvården Allmläk/ Andel 1000 inv. allm.läk Danmark 0,73 21% Finland 1,02 33% Nederl. 1,26 43% Norge 0,81 20% Sverige 0,63 17% UK 0,80 30%
Sjuksköterskor/1000 inv
Specialistsjuksköterskor
Vårdadministratörer/1000 inv
Effektivitet, sjukhus
Sverige har förhållandevis bra folkhälsa och goda medicinska resultat Paradigmskiftet (?) Sverige har förhållandevis bra folkhälsa och goda medicinska resultat Sverige har ett sjukhustungt system Varför ändra?
Demografin
Demografi och nya terapier kräver bättre resursutnyttjande Framtiden Demografi och nya terapier kräver bättre resursutnyttjande Möjligheterna till intäktsförstärkning starkt begränsade
Övergripande slutsatser Framtiden innebär mer öppen vård – mer avancerad vård utanför sjukhusen Sveriges sjukhustunga system behöver förändras för att bättre möta framtidens behov
Övergripande slutsatser Starkare primärvård ger bättre systemeffektivitet Starkare primärvård ger mer jämlik vård Starkare primärvård ger bättre vård för patienterna
framtidens primärvård är inte dagens primärvård Varför primärvård Men… framtidens primärvård är inte dagens primärvård
Mindre detaljstyrning och mer tillit Styrningen behöver mindre av kontroll och mer av tillit till personalens förmåga. Förslag: Vårdgarantin för primärvården ändras från 7 dagar för läkar-besök till 3 dagar för bedömning (professionsneutral).
Sverige ska bli mindre ”sjukhusfixerat” Förslag ändringar/tillägg i HSL: Grunden är vård nära befolkningen via öppen vård. Sluten vård definieras utifrån komplexitet och stora resursbehov. Sluten vård kan utföras även utanför sjukhus, t.ex. i patientens hem. Primärvårdens uppdrag definieras tydligt. 24/7- uppdrag. ”Remiss” för akutbesök på sjukhus.
Nationellt uppdrag för primärvården Första kontakt – ingången i systemet. Inkl. 1177. Lätt tillgänglig 24/7 Förebyggande, diagnostik, behandling, rehabilitering för de flesta behov Remittera v.b. Koordinera Helhetsansvar utifrån patientperspektivet
Hur stärka primärvården? Sjukhusbunden vård bör i större utsträckning verka utanför sjukhuset. Lön, arbetsvillkor. Resursförstärkning Minska antalet sjukhusläkare – utred sjukhusens dåliga produktivitet.
Hur går vi vidare? Nationellt primärvårdssystem? Förebilder. Norge? Danmark? Områdesansvaret? Fria etableringsrätten? Listan som handelsvara? Ingången – morgondagens 1177
Provinsialläkarinstruktionen 1822 ”Utom denna skyldighet, att biträda de sjuke inom distriktet, som hans hjelp anlita, bör provinsialläkaren äfven fästa sin uppmärksamhet på allt, som kan bidraga att bibehålla innevånarnas helsa, samt på allt, som för helsan kan medföra skadeliga följder. Han bör för detta ändamål……. ”
Patienter med komplexa behov
Lagens konstruktion stimulerar till ”tvåpartstänk” när det i verkligheten är tre parter sluten vård Primärkommun öppen vård/PV
Utskrivningsklara, men…. Utskrivningsklara är en detalj i samverkan kommun – landsting Den stora effektiviseringsmöjligheten ligger i det samlade omhändertagandet av de mest sjuka äldre. ”Onödiga” sjukhusvistelser ett potentiellt större problem än utskrivningsklara.
Vårdens storkonsumenter behöver vård och omsorg på nytt sätt * Annan vårdlogik – proaktiv i st f reaktiv HSL och SoL- primärvård som avser äldre med omfattande behov ska utföras gemensamt med kommunens vård och omsorg. Kommunallagen - Landsting och kommun ska gemensamt resursplanera för denna grupp patienter. HSL - obligatoriskt vårdval avskaffas för ovanstående kategori. I stället möjlighet att erbjuda vårdval för den sammanhållna vården. Ett val för någon som ”tar hand om hela mej”.
Önskat läge
Västra Skaraborg
Arbetssätt/organisation (1) * Utgå från patientens behov. Prioritera kontinuiteten. Intensifiera arbetet med rätt fördelning av arbetsuppgifter (yrke och individ). Överväg att öka undersköterskor och sekreterare och minska läkare och sjuksköterskor på sjukhusen.
Arbetssätt Värna om skickligheten = tillräcklig volym Värna om evidensen Värna om den lärande organisationen Följ upp på resultat – ända ner på individnivå
Patientcentrerad vård Idag - patienten i centrum – vården organiseras ”runt” patienten I morgon - patienten är en del av teamet
Stor frihet till det självstyrande teamet! Mindre planeringsenheter. Arbetsorganisation Stor frihet till det självstyrande teamet! Mindre planeringsenheter.
Slutsatser – e-hälsa/IT Alla identifierade problem kräver bättre IT-lösningar Resursutnyttjandet skulle förbättras om man ökade de gemensamma satsningarna IT-andelen av vårdens kostnadsmassa skulle behöva öka. Investeringarna skulle behöva öka rejält
Visionen Tillgång i mötet till all nödvändig information för att tillhandahålla en säker vård Jag ska kunna administrera min egen vård – tider, ”virtuell” kommunikation mm. Jag har tillgång till all information om mig själv.
Patienten är experten på sin egen hälsa E-hälsa Patienten är experten på sin egen hälsa Patienten kommer göra mer av jobbet Effektivisering!
Forskning Alla möten potentiell källa för forskning/utveckling. Akademiskt sjukvårdssystem HSL- förtydligat forskningsansvar för huvudmännen. HSL - markera sambandet forskning – utveckling i lagstiftningen. Stärk PV-forskning och forskningen inom kommunal hälso- och sjukvård.
FoU Universitetssjukvården är navet U-sjukvården bör ta ett större regionalt ansvar (RCC, kvalreg, läkemedel, klin prövn) U-sjukvården ska vara ett föredöme! Framtidens u-sjukvård är mycket mer av öppen vård/PV och ”kommunal vård”
Utbildning Successivt större del förlagd till öppen vård Inkludera kommunal vård ST-del i primärvården för traditionella sjukhusspecialiteter Teamutbildning!
Kunskapsstödsutredningen Kommer mars 2017 Och Kunskapsstödsutredningen Kommer mars 2017
Kunskapsbaserad och jämlik vård skapas i mötet mellan patient och sjukvård Den legitimerad hälso- och sjukvårdspersonalen har en lagstadgad skyldighet att verka enligt evidens och beprövad erfarenhet.
Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin 2015-12-03 SBU Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin SKL TLV Föreskrifter Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Behandlingsrekommendationer Vetenskapliga tidskrifter NSK Patientföreningar Kunskapsintensiv sektor och att kunskapsutvecklingen går snabbt. Många kunskapskällor, de hänger ihop med varandra på olika sätt och de har olika vägar fram till vården Många aktörer som är inblandade Samordningen brister vill vi ha jämlik vård så är den vildvuxna floran problematisk. (kan man göra en liknande bild för lanstingspolitiker? politikerna älskar NR för de har komplex får att de inte kan påverka vården ) Kloka listor Kunskapsöversikter RCC Vårdprogram Specialistföreningar Läkemedelsverket Källa: Vårdanalys
Kunskapsstöd Hänsyn måste tas till primärvårdens speciella behov. Medicinskt beslutsfattande är inte så rationellt som vi tror Stöd måste kombineras med uppföljning (resultat) ner på individnivå
Sammanfattning – framtidens primärvård (närvård) Mer multiprofessionell Läkare – inte bara allmänmedicin men allmänmedicinaren är navet Patienten en del av teamet 24/7 – ansvar Mer fokus på koordination Bättre integrerad med sjukhusvården, som är en stödresurs till PV Starkt integrerad med den ”kommunala vården”
Sammanfattning – framtidens primärvård (närvård) IT – system som integrerar journal, register kunskapsstöd och uppföljningsmöjligheter Större FoU – ansvar Större utbildningsansvar Mindre reaktivt och mer proaktivt arbetssätt
TACK!