Upplägg Vattenförvaltning – en snabbkurs (Juha) Statusklassning – en övergripande genomgång (Juha) De juridiska förutsättningarna ur ett kommunalt perspektiv (Gunnar) Statusklassning på djupet (Juha) Åtgärder – ett kommunalt intresse och ansvar (Juha) Avslutande frågestund (Juha och Gunnar) 2018-09-22

Preliminär ekologisk status

Preliminär kemisk status

Stockholms sjöar och vattendrag Huvudsakliga miljöproblem: Övergödning, miljögifter och förändrade livsmiljöer på grund av fysisk påverkan. Källor: Förorenat dagvatten från industri- och kvartersmark samt vägar. Orenat avloppsvatten via bräddningar och felkopplingar.         ”Gamla synder” i form av tidigare utsläpp av främst orenat avloppsvatten. Kulvertering av vattendrag, fellagda vägtrummor, sänkning av sjöar samt byggande i och nära naturliga strandmiljöer.

Klassificering av status

Kvalitetsfaktorer för bedömning av ekologisk status Ekologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton i sjöar och kustvatten Makrofyter i sjöar och kustvatten Kiselalger i vattendrag (och sjöar) Bottenfauna i sjöar, vattendrag och kustvatten Fisk i sjöar, vattendrag och kustvatten Fysikalisk kemiska förhållanden i sjöar, vattendrag och kustvatten Näringsämnen (kväve och fosfor) Ljusförhållanden (siktdjup) Syrgasförhållanden Försurning Särskilda förorenande ämnen (metaller och organiska miljögifter) Hydromorfologiska faktorer i sjöar, vattendrag och kustvatten Konnektivitet (”Vandringsbarhet”) Morfologiskt tillstånd (”Utseende och form”) Hydrologisk regim (”Vattenflöden”)

Särskilda förorenande ämnen Icke syntetiska ämnen Ammoniak, Arsenik, Koppar, Krom, Uran, Zink. Syntetiska ämnen 17-beta-östradiol, Bentazon, Bisfenol A, Bronopol, C14-17 kloralkaner (MCCP), Diflufenikan, Diklofenak, Diklorprop-P, 17-alfa-etinylöstradiol, Glyfosat, Kloridazon, MCPA, Mekoprop, Metribuzin, Metsulfuronmetyl, Nonylfenoletoxilater, Pirimikarb, Sulfusulfuron, Triklosan.

Kemisk status Bekämpningsmedel Industriella föroreningar Tungmetaller Alaklor, Atrazin, Diuron, Endosulfan, Hexaklorcyklohexan, Isoproturon, Klorfenvinfos, Klorpyrifos, Pentaklorbensen, Simazin, Trifluralin, Aldrin, DDT, Dieldrin, Endrin, Isodrin, Dikofol, Kinoxifen, Aklonifen, Bifenox, Cubytryn (Irgarol), Cypermetrin, Diklorvos, Heptaklor och heptaklorepoxid, Terbutryn. Industriella föroreningar 1,2-dikloretan, Antracen, Bensen, Di(2-ethylhexyl)ftalat (DEHP), Diklormetan, C10-13 Kloralkaner, Koltetraklorid, Naftalen, Nonylfenol (4-nonylfenol), Oktylfenol, Bromerade difenyletrar, Tetrakloretylen, Trikloretylen, Triklormetan, Dioxiner, Hexabromcyklododekan (HBCDD) Tungmetaller Bly och blyföreningar, Kadmium och kadmiumföroreningar, Kvicksilver och kvicksilverföroreningar, Nickel och nickelföreningar Övriga föroreningar Fluoranten, Hexaklorbensen, Hexaklorbutadien, Pentaklorfenol, Polyaromatiska kolväten (PAH), Benso(a)pyren, Benso(b)fluoranten, Benso(g,h,i)perylen, Benso(k)fluoranten, Indeno(1,2,3-cd)pyren, Tributyltennföreningar (TBT), Triklorbensener, Perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) 2018-09-22 Miljöförvaltningen

VISS – Vatteninformation Sverige www.viss.lansstyrelsen.se

”Klassificeringsmodul” i VISS

Miljöövervakning är grunden till statusklassning - är det något för kommunerna? Underlag för bedömning av kemisk och ekologisk ytvattenstatus Underlag för prioritering av kommunens tillsynsarbete Underlag för prioritering och uppföljning av kommunens åtgärdsarbete för att uppnå god status. Lokal upplösning behövs för att peka på lokala källor och föreslå lokala åtgärder Foto: Björn Olin/helifilm.com

Vattenmiljöövervakning i Stockholms stads regi Ekologiska kvalitetsfaktorer i samtliga vattenförekomster Under en sexårsperiod ska samtliga vattenförekomster provtas avseende relevanta biologiska kvalitetsfaktorer: Bottenfauna Fisk Kiselalger Makrofyter Växtplankton Fysikaliskt kemiska kvalitetsfaktorer i samtliga vattenförekomster Provtas i samverkan med Stockholm Vatten mellan 3-19 gånger per år. Miljögifter i fem vattenförekomster Ytvatten, årligen - 12 ggr/år Fisk, årligen Sediment, vart sjätte år Grundvatten, vart sjunde år

Recipientkontroll i Stockholms skärgård - Recipient för renat avloppsvatten - Mellankommunalt samarbete - Provtagning av vattenkemi, växtplankton, djurplankton och bottenfauna

Metaller i ytvatten (årsmedelhalter µg/l) Koppar Klassgräns (HVMFS 2015:4 ) på 1,43 µg/L (kustvatten, biotillgänglig konc) och 0,5 µg/L (sötvatten, biotillgänglig konc.) Zink Klassgräns (HVMFS 2015:4 ) på 1,1 µg/L (kustvatten) och 5,5 µg/L (sötvatten, biotillgänglig konc.) Bly Miljökvalitetsnorm (MKN) på1,2 µg/L (kustvatten) och 1,3 µg/L (sötvatten)

Koppar i ytsediment Typiskt mönster för många ämnen: 1520 mg/kg TS Typiskt mönster för många ämnen: Mycket höga halter nära centrala Stockholm Halterna avtar både in i Mälaren och ut mot skärgården.

Perfluorerade ämnen Miljökvalitetsnormen för PFOS i vatten är 0,13 ng/l (kustvatten) och 0,65 ng/l (sötvatten). 9,1 µg/kg vv

Drevviken – ett exempel på stora förbättringar sedan 1970-talet

Vatteninformation på Miljöbarometern I webbverktyget Miljöbarometern presenteras mål, indikatorer, miljötillstånd och genomförda åtgärder. www.miljobarometern.stockholm.se/vatten