Samrådsmöte Vilhelmina 23 februari 2015

En presentation över ämnet: "Samrådsmöte Vilhelmina 23 februari 2015"— Presentationens avskrift:

1 Samrådsmöte Vilhelmina 23 februari 2015
Stina Hej och välkomna! Om jordklotet vore i storlek med Globen i Stockholm så skulle den mängd sötvatten som finns rymmas i en fotboll. Cirka 2,5 procent är färskvatten/sötvatten. Vatten är en Gemensam tillgång och vårt viktigaste livmedel. Därför är vi här idag

2 Vatten till alla – och allt
För oss i Sverige är det en självklarhet att få friskt rinnande vatten direkt ur kranen. Att vårt grundvatten är rent och att vi kan bada och fånga fisk i nästan all vattendrag. Även om förutsättningarna i Sverige är mycket bättre än på andra håll i Sverige så är tillgången på vatten ingen självklarhet, vi ser exempel på Gotland där stora insatser krävs för att klara turistsäsongen. Nu byggs två avsaltningsanläggningar för att klara vattenförsörjningen under sommarhalvåret. EU:s ramdirektiv för vatten kom till just för att vattnet är en gemensam resurs som inte följer samma gränser som vi människor. Floder rinner genom flera länder. Sjöar ingår i enorma vattensystem och grundvattnet följer bara naturens gränser. Därför delades Europa in i 110 vattendistrikt som avgränsats av vattendragens avrinningsområden utan hänsyn till administrativa gränser. Fem vattendistrikt finns i Sverige. Vattenförvaltningen som är vårt samlingsord för alla som jobbar med vattenförordningen och alltså vattendirektivet har ett samlat grepp om olika miljöproblem och kan därför effektivare och gemensamt hitta lösningar på problem som sen ska genomföras lokalt.

3 Vattnen i distriktet Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orange- otillfredsställande ekologisk status Röd-Dålig ekologisk status Hur ser det då ut i vårt vattendistrikt. Som ni ser så hittar vi de vattnen med Högst ekologisk status i fjällvärlden. I övrigt är kartan mest gul dvs de flesta vattnen i distriktet har måttlig ekologisk status. Länen klassificerar våra vatten utifrån ekostat. Hur klassningarna av vattnen går till är kommer Maria och Fredrik att återkomma till längre fram. Som ni ser är kvaliteten på våra vatten inte så god sam man kanske hade hoppats på. Men Eu´s ramdirektiv ger oss verktygen att ta hand om våra vatten.

4 Ramdirektivet för vatten
Värna ett naturligt växt- och djurliv i våra vatten Säkerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion ÅKE EU:s ramdirektiv för vatten syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. Det kräver ett målmedvetet och långsiktigt arbete. I Sverige har förvaltning av våra vatten skett sedan länge, men sedan år 2000 då EU:s Ramdirektiv för vatten infördes har arbetet samordnats på en högre nivå. Arbetet ska ske på ett likartat sätt inom EU och ska rikta in sig på att minska föroreningar, främja en hållbar vattenanvändning och förbättra välståndet för de vattenberoende ekosystemen. Ramdirektivet för vatten har sin grund i en insikt om att vi gemensamt måste vårda våra vattenresurser för en framtida hållbar vattenanvändning. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år God status innebär god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det, förutom god vattenkemisk status även god kvantitativ status till Ramdirektivet för vatten betonar även att vatten är gränslöst och att vi måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser för att kunna säkra en god vattenkvalitet och tillgång till vatten. Många aktörer har varit med och byggt upp vattenförvaltningen – och nu ska vi i samverkan arbeta vidare för att bevara och förbättra vattenmiljön i Sverige!

5 Vattenförvaltningens arbetscykel
Jenny Parallella processer. Förklara bild.

6 Förvaltningscykel 2015-2021 Samråd 1 november 2014 – 30 april 2015
Förslag till Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Åtgärdsområdessammanställningar Miljökonsekvensbeskrivning Tillgängligt på Vattenmyndigheternas webb Tryckta publikationer har skickats ut

7 Samrådshandlingar www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram
inkl MKB Miljökvalitets- normer 50 st åtgärdsområdes- sammanställningar Förvaltningsplan Bilagor för 50 åtgärdsområden Åtgärdsområden FP – Beskriver distriktet och ALLA vatten. Uppslagsbok. Långsiktig förvaltning ÅP – Enbart vatten som behöver åtgärdas.

8 Hur kan VMs ÅP ge bättre vatten, kopplingen till faktisk vattenförekomst är inte självklar.
VM tar utifrån lsts information fram underlag och sammanställningar, fördelar åtgärder på myndigheter som i sitt arbete med exvis tillsyn och tillståndsgivning ser till att MKN följs. Och på så sätt blir det bättre i vattnet.

9 Åtgärdsområden Mindre, avgränsade områden
lokal förankring, ökad tydlighet I Bottenhavet indelat efter kommuner/avrinningsområden Konkreta åtgärdsbehov och förslag på åtgärder anges i sammanställningar per område från åtgärder i VISS Kopplas till åtgärder i ÅP åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner

10 Kopplingstabell

11 VISS ÅOS ÅP Koppling VISS – ÅOS – ÅP Status MKN Påverkanskällor
Förbättringsbehov Åtgärdsförslag VISS Beskrivning av miljöproblem och påverkan Konkreta åtgärdsförslag Koppling till ÅP-åtgärder ÅOS Åtgärder för myndigheter och kommuner ÅP-åtgärdernas betydelse för att åtgärda påverkan Konsekvenser (övergripande) ÅP

12 Tillsammans värnar vi våra vatten

13 Samrådsperiod Pågår till 30 april 2015
Svar senast 30 april Wordformat Struktur För att underlätta omhändertagandet av synpunkter ser vi gärna att de skickas i wordformat till Märk mailet med dnr. Går även med post: Länsstyrelsen Västernorrlands län, Samrådssvar dnr , Att Vattenmyndigheten, Härnösand. Det är särskilt önskvärt att yttranden struktureras efter samrådshandlingarnas disposition med tydliga hänvisningar till vilket dokument och vilket avsnitt som avses. Detta för att vi ska kunna tolka dina synpunkter på rätt sätt. Svara gärna på frågorna som finns i dokumenten (FP, ÅP och MKB). Dessutom (har inte riktigt koll på om detta är någon av frågorna i dokumentet): Fungerar åtgärderna eller vad behöver ändras? Vad stämmer inte i VISS – behov av dataunderlag.

14 Samrådshandlingar www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram
inkl MKB Miljökvalitets- normer 50 st åtgärdsområdes- sammanställningar Förvaltningsplan Bilagor för 50 åtgärdsområden Åtgärdsområden FP – Beskriver distriktet och ALLA vatten. Uppslagsbok. Långsiktig förvaltning ÅP – Enbart vatten som behöver åtgärdas.

15 Synpunkter på vattenförekomstnivå
Klicka på Nu kan du lämna synpunkter i VISS

16 Scrolla ner till Sök efter vattenförekomster, det är själva webbformuläret

17 Klicka i vilket huvudavrinningsområde ditt vatten ligger i (utnyttja länken ”kartan” om du inte vet vilket det är). Klicka i kommun och om det vilken vattenkategori det är.

18 Välj den vattenförekomst eller fler om det handlar om fler vattenförekomster, som du har synpunkter på.

19 (Två alternativ på bilder, skiljer sig i storlek)
Skriv i de förslag på ändringar som du föreslår och motivering till dina ändringar/kompletteringar. Efter att du fyllt i vem du är så får du skriva i en kod för att undvika spam och sen är det bara att klicka på skicka.