Ekologi

Ekologi – Samspel & beroende

Vad är ett ekosystem? Ett begränsat område med växter, djur, nedbrytare och miljöfaktorer som är beroende av varandra. Ex. på ekosystem: Afrikas savann, Brasiliens regnskog, Östersjön, en vattenpöl eller hela jorden!

Ekosystem Växtsamhälle Djursamhälle Miljöfaktorer Nedbrytare Population av växter Population av köttätare Population av växtätare Miljöfaktorer Nedbrytare T.ex. svampar, maskar och bakterier T.ex. sol/skugga, fuktigt/torrt, kallt/varmt

Populationer Alla individer av samma art Kaninpopulation Gräspopulation Rävpopulation

Nedbrytare Bryter ner döda djur och växtdelar så att näringsämnena kan återvinnas och användas igen: Näringsämnen Näringsämnen Näringsämnen Nedbrytare Jord med mycket näringsämnen

Näringskedja Förstahands- konsument Andrahands- Producent konsument Tredjehands- konsument Toppkonsument

Näringsväv = Flera näringskedjor

Titta på Micke Sundströms animering av en näringskedja/väv

Är alla djur/växter lika mycket värda?

Fråga: På en äng lever en population kaniner. Ekosystemet ängen består även av olika sorters gräs, maskrosor, skalbaggar, bin, sorkar och några rävar. Vilka förändringar skulle kunna ske i ekosystemet ängen om ett jaktlag bestämmer sig för att skjuta alla kaniner?

Energiflöde Växterna tar upp solenergi genom fotosyntesen och omvandlar den till energirikt socker. Kaninen får energi när den förbränner maten (= cellandningen). Nedbrytaren får energi genom att äta den döda kaninen. Energi försvinner i form av värmestrålning. Ny solenergi måste tas upp.

Fotosyntesen – Förutsättning för allt liv: Koldioxid + vatten + solenergi  socker + syre

Cellandningen – Energin frigörs i cellerna: Socker + syre  koldioxid + vatten + energi till att leva!

Näringsflöde Till skillnad mot energin (som tar slut och måste fyllas på med solenergi), går näringsämnen runt i ett evigt kretslopp: 1. Växten suger upp näringsämnen ur jorden. 2. Kaninen får i sig näringsämnen när den äter. 3. När kaninen dör frigör nedbrytarna näringsämnena och de kan tas upp av växten igen.

Energiförlust i en näringskedja En rovfågel äter lillpippin och får i sig 1 % energi Rovfågeln jagar och jagar och förlorar ca 90 % av den lilla del energi den fått i sig i form av rörelse och kroppsvärme Pga att larven kryper omkring och ”larvar” sig så försvinner ca 90 % av energin i form av rörelse och kroppsvärme Producenterna får i sig 100 % energi Pippin äter larven och får i sig 10% energi Larven äter växten och får i sig 100% energi Pippin flaxar omkring och gör av med 90 % i form av rörelse och kroppsvärme 90% 90% 90% 10 % kvar 0,1 % kvar 1 % kvar Topp konsument Producenter 1:a hands konsumenter 2:a hands konsumenter Micke Sundström © Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs – www.lektion.se

Näringspyramid 90 % 10 %

Näringspyramid Biomassa räv = 10 kg Biomassa kanin = 100 kg Biomassa gräs = 1000 kg

Hur många får plats i ekosystemet? En blåmes får ungefär 8 ungar per år Hur många blåmesar finns det efter 7 generationer? 16.777.216 2 generationer 6 generationer 3 generationer 5 generationer 7 generationer 1 generation 4 generationer 262.144 32.768 4.096 512 64 1 8

Populationers storlek bestäms av: Konkurrens om boplats Klimat Sjukdomar Rovdjur Konkurrens om mat

Bärförmåga Dungen kan ge mat till max 8 rödhakar Blir de nio… kommer en att dö

Populationskurvor S - kurva J - kurva A. God tillgång på mat och boplats = snabb tillväxt. B. Konkurrens om mat och boplats = tillväxten avtar och det blir jämvikt (lika många föds som dör). (T.ex. harar som flyttar in i en skog där det till att börja med inte finns begränsningar.) A. Tillväxt enligt en S-kurva. B. Något händer så att populationen nästan dör ut. Därefter sker en återhämtning. (T.ex. insekter som föds och dör med årstiderna.)

Konkurrens leder till anpassningar Ekologisk nisch Revir Symbios Miljöanpassningar: t.ex. träden fäller sina löv, vissa djur går i ide

Ekologisk Nisch boplats föda gömställe jord

Revir

Symbios Mykorrhiza