SKOLFORSK Underlag om skolforskning Kartläggning av forskningsresultat med relevans för skolväsendet 

Regeringsuppdrag till Vetenskapsrådet Svara för genomförandet av validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Slutredovisning senast den 31 januari 2015. Underlag till nytt skolforskningsinstitut.

Uppdraget till Vetenskapsrådet, forts. Forskningsresultat från olika vetenskapliga discipliner såväl nationellt som internationellt bör bevakas och värderas utifrån frågeställningar som är relevanta för personer verksamma inom skolväsendet och skolhuvudmän, men även för beslutsfattare, lärarutbildare och andra intressenter. I forsknings- och innovationspropositionen framhålls vikten av att personer verksamma i skolan och förskolan får vara med och formulera de frågeställningar som forskningssammanställningarna ska behandla.

Kartläggningar av skolforskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolan

Statistik om SKOLFORSK 16 olika delprojekt 14+1 ansvariga forskare 24 medverkande forskare 15 universitet/högskolor Linnéuniversitetet: 7 Malmö högskola: 5 Mälardalens högskola: 5 Göteborgs universitet: 4 Umeå universitet: 3 Örebro universitet: 3 Högskolan i Jönköping: 2 Linköpings universitet: 2 Stockholms universitet: 2 Högskolan i Borås: 1 Høgskolen i Buskerud og Vestfold: 1 Högskolan i Gävle: 1 Lunds universitet: 1 Södertörns högskola: 1 University of Wisconsin-Madison: 1

Ansvariga forskare Delprojekt I Magnus Levinsson, Göteborgs universitet Delprojekt II & VII Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold Delprojekt III Glenn Hultman, Linköpings universitet Delprojekt IV Karin Rönnerman, Göteborgs universitet Delprojekt V &VI Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet Delprojekt VIII Ninni Wahlström, Linnéuniversitetet Delprojekt IX A Sverker Lindblad, Göteborgs universitet Delprojekt IX B Claes Nilholm, Malmö högskola Delprojekt IX C Karin Taube, Umeå universitet Delprojekt IX D Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola Delprojekt IX E Andreas Ryve, Mälardalens högskola Per Nilsson, Örebro universitet Delprojekt X Viveca Lindberg, Stockholms universitet Delprojekt XI Christian Lundahl, Örebro universitet Delprojekt XII Mina O’Dowd, Lunds universitet

Underlag till skolforskningsinstitutets arbete Modeller för hur man kan ta fram kunskap. Test av olika sätt att transformera: Forskning‒praktik Praktik‒forskning. Optimering av användningen av forskning i praktiker och i policyperspektiv. Konkret kunskap inom specifika områden. ”Ökad kunskap om väl underbyggda och effektiva arbetssätt i skolväsendet. Ökad måluppfyllelse och förbättrade kunskapsresultat”

” ” Evidens kräver metodologisk kompetens och professionellt omdöme Evidens så som den kommer till uttryck i metaanalyser och forskningsöversikter kräver en utvecklad metodologisk kompetens hos användarna då de ofta inbegriper statistiska modeller och mått. Användarna ska alltså kunna läsa, tolka och utvärdera de presenterade forskningsresultatens betydelse för en viss frågeställning såsom hur olika arbetssätt inverkar på elevernas lärande och prestationer. Användningen av evidens kräver vidare i de flesta fall ett noggrant ”översättningsarbete” från översikter till praktik där detaljerna blir avgörande. ” Källa: Joanna Giota i tidningen Curie 23 mars 2014

Fördjupad professionell kunskap och förfinade professionella 1. Nulägesanalys Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever ha för att nå viktiga mål? 2. Söka lösning Vilken kunskap och färdighet behöver vi som professionella ha för att möta våra elevers behov? 5. Utvärdera effekterna Vilken effekt har våra förändrade aktiviteter fått för våra elevers engagemang, lärande och välmående? 3. Lära nytt Fördjupad professionell kunskap och förfinade professionella färdigheter. 4. Pröva nytt Engagera eleverna i nya erfarenheter av att lära sig. Källa: Timperley, 2011

Källa: Peter Gärdenfors, 2010 Skickliga lärare har en innehållsrik ”verktygslåda” Att fråga vilken undervisningsteknik som är bäst är som att fråga en snickare vilket verktyg som är bäst – hammare, skruvmejsel, kniv, såg, tång, fil eller tumstock… Källa: Peter Gärdenfors, 2010

Balans mellan inre och yttre styrning Mål Resultat Inre styrning Komplex och obestämd Professionellt ansvarstagande Undervisningskvalitet Lärarexcellens Förtroende Kollegial dialog Inre motivation Sammanhang Djuplärande Yttre styrning Mätbar och ”genomskinlig” Uppdragsreglering Undervisningskvantitet Nöjda avnämare Kontroll Öppna jämförelser Yttre motivation Fakta ”Rätt” kunskap i ”rätt” tid

Involvering av departement, lärare, skolledare, huvudmän och andra intressenter Kontinuerlig dialog med ansvariga för bildandet av skolforskningsinstitutet Referensgrupp för fördjupad kunskap och dialog, engagemang och kunskapsspridning Bredd med representanter från olika samhällsaktörer Möte referensgrupp–forskningsansvariga i augusti 2014 Möjlighet till dialog via webbsida Möten med olika intressenter Resultatdialog 20–21 november på Högskolan i Jönköping Konferens 28 januari 2015 i Stockholm

Presentation av resultaten från SKOLFORSK Nationell konferens 28 januari 2015 Resultaten från de 16 delprojekten presenteras vid en heldagskonferens i Stockholm onsdagen 28 januari 2015. Program, tider och möjlighet att anmäla sitt deltagande på konferensen finns under hösten på vr.se!

Skolforskningsinstitut Ett skolforskningsinstitut ska inrättas, professor Per Thullberg blir ordförande i institutets styrande nämnd. Regeringsbeslut om inrättandet av en ny myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet. Utredaren (Per Thullberg) ska överväga om myndigheten, med utgångspunkt i sammanvägda forskningsresultat, i begränsad omfattning även bör ha i uppdrag att initiera forskning inom området.

Teori & praktik 2018-09-21