Kvalitetsgranskning under våren 2014 Granskning av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp I enlighet med skollagen ska särskilt stöd i första hand ges inom ramen för ordinarie klass. MEN om det finns särskilda skäl kan rektor besluta att särskilt stöd ges enskilt eller genom placering i särskild undervisningsgrupp. Alltså att eleven ges särskilt stöd utanför verksamheten i den ordinarie klassen. En sådan placering finns angiven som möjlig i styrdokumenten men ska hanteras och användas med ytterst varsamhet. Att bli åtskild från sin ordinarie tillhörighet är ett genomgripande ingrepp i elevernas tillvaro. Ska användas först när det behövs och för de elever som verkligen behöver det. Målet ska vara återgång till ordinarie klass. Den här granskningen handlar just om elever som blivit placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning. Handlar om elever som är i stora svårigheter då de undervisas i ordinarie klass och där skolorna har haft svårt att hitta lösningar inom ramen för den ordinarie verksamheten. Kvalitetsgranskning under våren 2014

Varför granska detta? Forskning pekar på risker med särskiljande lösningar när det gäller elevers kunskapsmässiga och sociala utveckling Tidigare granskningar och tillsyn har pekat på slentrianmässiga placeringar Granskningar har visat att ”en gång placerad alltid placerad” Läsåret 2012/13 är 3,6 procent av pojkarna och 2,3 procent av flickorna i årskurs 9 placerade i särskild undervisningsgrupp Pekar på stigmatiseringseffekter och negativ påverkan på elevers självbild och motivation Elever placeras utan att man utrett om det är just detta eleven behöver för att nå kunskapskraven Elever ska i första hand få särskilt stöd inom ramen för den vanliga klassen. Den svenska skolan är tänkt som en i första hand inkluderande skola och därmed måste man vara noggrann med att se till att skapa förutsättningar föra att de elever som det är möjligt för ska kunna återgå till sin vanliga klass Det handlar alltså om en stor grupp elever, ofta vingklippta elever, viktigt att tillsynsmyndigheten granskar deras situation 2018-09-17 AW

Genomförande 8 kommuner – två skolor i varje kommun, elever i årskurserna 7-9 En rapport och ett beslut – riktades till huvudmannen, skolorna anonymiserades Intervjuer med elever, lärare, föräldrar, elevhälsa och rektor Dokumentstudier på plats Sammanlagt 124 elever var placerade i de verksamheter som ingick 2018-09-17 AW 2014

Frågeställningar FÖRE PLACERING – har skolan prövat stödmöjligheter i ordinarie klass först? UNDER placering – förbättras elevernas skolsituation som helhet? Återgång – strategier för att kunna återgå (arbete både med eleven och med ordinarie klass) 1 Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när flera andra stödmöjligheter i elevers ordinarie undervisningsgrupper prövats? 1.1 Har skolan tidigare uttömt att elever fått tillgång till olika särskilda stödåtgärder inom ramen för ordinarie undervisningsgrupper innan beslut om enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp fattats? 1.2 Är beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp baserade på tillräckliga underlag? 2. Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevers skolsituation förbättras som helhet? 2.1 Görs anpassning i det särskilda stödet kontinuerligt utifrån elevens behov? 2.2 Visar utvärderingar på förbättringar i elevers skolsituation? 3. Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper? 3.1 Får elever med enskild undervisning eller i särskilda undervisningsgrupper även undervisning i sina ordinarie undervisningsgrupper för att undvika att de särskiljs från sina ordinarie klasskamrater? 3.2 Utvärderar skolan kontinuerligt beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp? 3.3 Har skolan uppgifter som visar att elever har kunnat återgå till sin ordinarie undervisning? 2018-09-17 Anna Wide 2014

FÖRE PLACERING Bristande stöd – kaotisk skolsituation Vårdnadshavare måste driva sina barns stödbehov Elever får stå i kö för placering BRISTANDE STÖD – elever och föräldrar ofta uppgivna inför hur situationen blivit. ”I mitten av sexan orkade jag inte längre, fick ingen hjälp vill einte vara i helklass så jag stannade hemma. Jag förstod inte, då sa läraren att jag inte lyssnat”. Många av eleverna har dålig närvaro i skolan, saknar betyg i många ämnen, har låga resultat i de ämnen de fått betyg i och har en bekymmersam social situation i skolan innan frågan om ev placering blir aktuell. När elever hamnar i en kaotisk situation brister ofta det särskilda stöd eleverna fått – vi ser också att dokumentationen brister, det finns en osäkerhet vid skolbyte om vilket stöd som redan är prövat för elever. VÅRDNADSHAVARE – I granskningen framkommer tydligt att vårdnadshavare upplever att ”de måste vara besvärliga” för att eleverna ska få det stödet de behöver. Det framkommer tydligt att föräldrars engagemang och förmåga att driva sina barns rättigheter har stor betydelse för att stödbehov ska uppmärksammas och leda till åtgärder och utredningar. ”Jag har fått kämpa som ett lejon”. ELEVER FÅR STÅ I KÖ – många kommuner har centrala enheter som ansvarar för antagning till de särskilda undervisningsgrupper som finns i kommunen. I flera kommuner innebär det att eleverna får stå i kö för att få det särksilda stöd skolan bedömt att de är i behov av. Kötiden kan vara upp till två år. Under denna tid har alltså v-havare och elev fått förmedlat att skolan inte kan svara upp mot de behov eleven har men att de måste vänta på plats i särskild undervisningsgrupp. Blir en tid av vacuum för eleverna även om skolan försöker lösa stödbehovet på rätt sätt. ELEVER TVINGAS BYTA SKOLA. De kommunala grupperna har olika inriktningar. Den centrala elevhälsan beslutar om vilken grupp som bäst tros kunna tillgodose elevens behov. Kan innebära att elever placeras vid en grupp som är knuten till en skola där de inte tidigare gått och där de inte känner vare sig elever eller lärare eller vice versa. Innebär att det är svårare för dessa elever att återgå till den vanliga klassen eller öht göra något med den ”vanliga ´” klass de är knutna till. 2018-09-17 AW

Under placering Elevernas skolsituation förbättras - betygen höjs, betyg i fler ämnen, närvaro och den sociala situationen i skolan förbättras Ökad lärartäthet, anpassat material och lokaler. Oftast – men inte alltid – behöriga lärare Anpassad studiegång vanlig – används ofta oreflekterat och schablonmässigt (ex 30 % läser inte kemi och fysik, 10 % läser inte SO-ämnen) ”Stödet nu är fantastiskt. Det är som en annan värld jämfört med i den vanliga klassen. Mitt barn har visioner om sin framtid. Det hade hen inte förut” För eleverna i den här granskningen framstår det tydligt att skolsituationen förbättrats då de placerats i särskild undervisningsgrupp. Betygen höjs, betyg i flera ämnen, ökad närvaro och den sociala situationen i skolan förbättras. Eleverna känner sig sedda och mötta med positiva förväntningar, kanske för första gången på länge. Pratbubblan till höger Ökad lärartäthet, ofta (dock inte alltid ) behöriga lärare, anpassat material och lokaler Anpassad studiegång vanlig. 30 procent av eleverna läser inte kemi och fysik. Enl lärare tycker eleverna ofta att dessa ämnen är tråkiga och meningslösa. Därför anpassas de bort. Kan också bero på brist på lokaler och utbildade lärare. I stället för att reflektera över hur undervisningen i dessa ämnen ska kunna göras intressant och meningsfull anpassas de bort. 10 procent läser inte de samhällsorienterande ämnena – vad innebär det för skolans uppdrag att fostra aktiva samhällsmedborgare? Många elever upplever också matematik som ett tråkigt och meningslöst ämne. Lärare säger att där anstränger vi oss mer. Tänk om vi anstängde oss lika mycket i andra ämnen – då skulle de kunna läsa även dem. 2018-09-17 AW

Återgång Undervisas delvis i ordinarie klass – vanligast med praktisk-estetiska ämnen Lärare i ordinarie klass och elever känner inte varandra i de fall eleverna bytt skoltillhörighet och därmed fått en ny ordinarie klass Placeringar utvärderas sällan Vårdnadshavare och elever mycket oroliga inför återgång Utvecklingsarbete i ordinarie klass med tanke på inkludering inte vanligt De allra flesta elever undervisas till delar i sin vanliga klass också. Lättare om det är deras ”gamla” vanliga klass de hör till, om de inte behövt byta skola. Deltar i friluftsdagar, studiebesök osv. Byte av skola när man inte känner varandra försvårar återgång. Det särskilda stöd elever ger ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. Placeringar i särskild undervisningsgrupp utvärderas sällan och därmed blir de inte heller omprövad. Ofta blir det så att om man en gång är placerad är man det för alltid oavsett om möjligheterna för att undervisas i ordinarie klass ökat. Sena placeringar leder också till ett tankesätt att man ska rädda vad som räddas kan. Inte tillbaks till svårigheternas eventuella ursprung. Oroliga inför återgång. Inte konstigt om man inte har förändrat situationen i den vanliga undervisningen där det tidigare gått åt skogen. Finns exempel på elever som säger att det varit livsavgörande för dem att komma till den särskilda undervisningsgruppen. Om arbetet i den vanliga klassen inte omprövas och utvecklas med siktet inställt på att undervisningen ska kunna passa alla är det svårt för föräldrar och elever att våga lita på att det skulle kunna åg bra att återgå. Behöver genomföra och synliggöra utvecklingsarbete och normkritiskt arbete. 2018-09-17 AW

SI :s slutsatser Förbättra särskilt stöd i tidigare åldrar Skolan har ansvar för att identifiera och åtgärda elevernas behov av stöd – det är inte föräldrarnas ansvar. Samverkan med vårdnadshavare är dock en framgångsfaktor. Se till att eleverna inte behöver ”stå i kö” för att få det särskilda stöd de behöver Anpassad studiegång – se över hur det används och varför - Utbildade lärare Förbättra arbete för återgång Inte acceptabelt att elever hamnar i kaotiska situationer, upplever skolan som meningslös och vänder den ryggen. Måste se över särskilt stöd i tidiga åldrar och fånga eleverna och ge dem stöd så att de inte hamnar där *Strider mot en demokratisk grundprincip om elevers möjligheter att få sina behov av stöd tillgodosedda är avhängigt av föräldrars förmåga, kraft och mod att driva barnens stödbehov. Skolans ansvar att identifiera och åtgärda MEN i samverkan med föräldrar. När elevers stödbehov identifieras ska det också åtgärdas i anslutning till det – inte efter lång tid i kö Anpassad studiegång ska användas på ett medvetet och reflekterat sätt . Får till konsekvens att elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och kan få negativa konsekvenser för deras framtida studier och introduktion i arbetslivet. Elever som är i behov av de mest kompetenta och välutbildade lärarna Se problemen inte bara som individbaserade utan också reflektera över hur arbetet i klasserna ska bedrivas för att passa de elever som hör till klassen. Också arbeta med vilken normalitet som råder. Blir elever som anses vara avvikande lätt utstötta? 2018-09-17 Anna Wide 2014

Inkludering – ”finns plats för alla” Placering i särskild undervisningsgrupp är som tidigare sagts ett redskap som är angivet i styrdokumenten och som kan användas för de elever som verkligen behöver. Och under den tid de eleverna behöver det. Såväl nationella som internationella studier visar dock att en inkluderande skola är gynnsam för elever och för samhället. Viktigt att vi tillsammans arbetar för att ge skolan förutsättningar för att arbeta så att det finns utrymme för en mångfald och olika människor i de vanliga klasserna. Detta sagt utan att ifrågasätt att det kan finnas elever som ändå är och kommer vara i behov av det särskilda stöd som är möjligt att erbjuda i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp. 2018-09-17 A W