Rapport: Utvärdering av primärvårdens organisation i egen regi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Advertisements

Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Handlingsplan för matematikutveckling
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Regiongemensam utveckling av hälso- och sjukvården Regionstyrelsen
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Folktandvården Norrland
Tillväxtanalys uppdrag Bl.a. analysera förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxt i olika delar av landet, inklusive tillgänglighet till kommersiell.
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Välkommen till ESF:s seminarium
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Tillsammans för världens säkraste vård
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Helene Kastemyr, hälsovalschef, LD
Regionstyrelsen
Uppföljning av reformen skydd mot olyckor. Reformens intentioner Ökat skydd mot olyckor och skador Stärkt förebyggande arbete Tydligare ansvarsförhållanden.
Vårdval i primärvården
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
AKO - projekt AKO – pilot Bakgrund Utgångspunkt i Gränssnittsgruppens arbete Behov av ett system som underlättar implementeringen av.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Lärande utvärdering genom följeforskning
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
1. 2 Kommuner33 Invånare Yta km 2 Befolkningstäthet Skåne114 invånare per km 2 Sverige23 invånare per km 2 Skåne i siffror 2011.
1 Bättre liv i Skåne. 2 Skåne ─ en dynamisk gränsregion 2,3 miljoner 3,2 miljoner 1,2 miljoner 20 miljoner.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Region Skåne Dialogmöte privata vårdgivare
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
► Att lära för ett effektivare genomförande Om styrkor och förbättringsmöjligheter i Socialfondens lärande Baserat på Swecos uppdrag från utvärderingen.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Michael Sandin / Yngve Petersson Femklövern i Skåne Patienten i fokus när vården struktureras om Beslut om förvaltningsuppdrag 28 januari 2013 Förvaltningsuppdragen.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
2015 års skolkommission Skolkommissionens delbetänkande Presentation den 17 augusti 2016.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Samordnad utveckling för god och nära vård
Avtal om lokala omställningsmedel
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Uppstart arbetsgrupper
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Uppdrag Ta fram länsgemensam rutin för avvikelsehantering
Regionalt cancercentrum Sydöst - platsbesök 30 september 2014
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING
Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Den här delen i presentationen skall handla om Mätning och mätresultat
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Samordnad utveckling för god och nära vård
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet
Om översynen av stadens råd för funktionshindersfrågor
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Medarbetarenkät 2018 – sammanfattning och analys
Presentationens avskrift:

Rapport: Utvärdering av primärvårdens organisation i egen regi En presentation av rapportens resultat och förslag. Regionstyrelsen beslutade den 1 juni 2017 att ge Regiondirektören uppdraget att utvärdera Region Skånes organisation för primärvården i egen regi. För genomförande har Regiondirektören anlitat Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning, KEFU, med professor Anders Anell som ansvarig projektledare.

Frågeställningar Har syftet med den nya organisation för primärvård i egen regi som infördes 2013 uppfyllts? Hur har arbetsmiljön inom primärvård i egen regi utvecklats? Vilka åtgärder bör vidtas för att säkerställa god arbetsmiljö i primärvården och underlätta samverkan med sjukhusvården? Vilka blir konsekvenserna av föreslagna åtgärder för den övergripande organisationen av primärvård i egen regi? Utvärderingens hade i uppdrag att särskilt belysa dessa frågeställningar.

Utveckling av bemanning Andelen invånare som är listade i egen regi fortsätter att minska 40% av invånarna var listade i privat regi vid slutet av 2017 Antalet listade i egen regi i huvudsak oförändrat år 2012-2017 Färre anställda allmänläkare i egen regi fr o m 2008, men fler ST- läkare, sjuksköterskor m fl Varierande utveckling i olika förvaltningar Inga tydliga skillnader i kontinuitet (läkarbesök)

Utveckling av arbetsmiljö För få allmänläkare, underfinansiering Ökade krav från befolkningen (psykosocialt, smärtproblematik) Fler med (många) kroniska sjukdomar Sjukskrivningar och annan administration (Försäkringskassan) Överföringar från sjukhusen (”många ensidiga beslut”) Kostnadsansvar och täckningsgrad utan möjlighet att påverka Fokus på ”pinnar” och kortsiktighet i styrningen Liten förståelse för primärvårdens situation Maktlöshet och frustration

Utveckling av arbetsmiljö (forts.) Inga tydliga variationer mellan förvaltningarna Den relativt sett bättre bemanningen i SUS har inget genomslag i form av t ex mindre stress. Tydliga variationer inom förvaltningarna, med förekomst av s k ”gröna öar”. ”Gröna öar” samvarierar med god bemanning och väl fungerande verksamhetschefer.

Utveckling av arbetsmiljö (forts.) Sammantaget vittnar det material som samlats in om ansträngda och försämrade arbetsvillkor i primärvården.

Utveckling av samverkan Det finns en bred och samstämmig uppfattning bland de som intervjuats att uppdelningen av primärvården i tre förvaltningar inte lett till en bättre samverkan med sjukhusvården. Det finns indikationer på att samverkan inom primärvården snarast har försämrats . Primärvården organiseras på olika sätt i respektive förvaltning. Flera intervjuade, särskilt inom SUS, upplever att man fått anpassa sin verksamhet till den kultur och tradition som finns inom respektive sjukhusförvaltning.

Utgångspunkter för rapportens förslag Fokusera konkreta åtgärder och initiativ, anpassa övergripande organisation därefter. Prioritera förbättringar av arbetsmiljö (= ”hygienfaktor” för att kunna utveckla samverkan med andra vårdgivare). Långsiktig lösning förutsätter fler allmänläkare, men mycket kan göras ”här och nu”. Fokuseringen på linjeorganisationen i utveckling av samverkan med sjukhusvården är olycklig, sådan samverkan måste även inkludera privata vårdcentraler. Omställning av vården till förmån för primärvård kräver sammanhållen regional strategisk färdplan.

Förslag för bättre arbetsmiljö En utveckling mot ett ”bättre nära chefskap” i primärvården kan stödjas genom en kombination av åtgärder: Öka verksamhetschefers befogenheter Lokala lösningar efter behov och förutsättningar Förbättra möjligheterna att lyckas Översyn kostnadsansvar, ersättningsnivåer, långsiktighet Utveckla regionalt kunskapsstöd och en bättre uppföljning Samlat stöd, system för återkoppling, ”akademi”, bättre IT- system Stärk ansvarsutkrävningen Ansvar för ekonomi och resultat

Förslag för bättre samverkan Problemet är komplext och sammansatt och lösningar måste omfatta flera åtgärder: Tydliggör uppdrag och mandat för primärvård och allmänläkare Utveckla remisskvalitet och proaktiva överenskommelser mellan primärvård och sjukhusvård genom förstärkt AKO funktion Skapa bättre konsultstöd och satsa på gemensamt lärande Utveckla en kontinuerlig uppföljning av kvalitet utifrån patienters perspektiv, för att skapa ökad motivation att se till helheter och processer Samverkan måste omfatta hela primärvården inklusive de privata aktörerna Förslag för bättre samverkan mellan primärvård och sjukhusvård

Organisatoriska konsekvenser av förslagen Strategiska frågor om primärvårdens uppdrag och samverkansfrågor lyfts till regional nivå. Ansvar och befogenheter för verksamhetschefer i primärvården stärks föratt förbättra förutsättningarna för en god arbetsmiljö. Förslagen medför inga krav på förändringar i den övergripande formella organisationsstrukturen. En omorganisation löser inte primärvårdens problem. Förslagen får däremot konsekvenser för arbetet på regional nivå, för ansvarsfördelningen mellan nivåer och behovet av mellanchefer i primärvården.