INTRODUKTION Socionomer

Mänskliga rättigheter Medarbetar- och arbetsmiljöpolicyn Likabehandling / Normkritik Förhållningssätt

Medborgerliga och politiska rättigheter -Rätt till liv -Förbud mot tortyr -Yttrande-, religions- och demonstrationsfrihet Omfattande diskrimineringsförbud Ett litet urval av rättigheterna

Vad är livskvalité? Ekonomi, Boende, Mat, Arbete, Utbildning, Fritidsaktiviteter,.. Fungerande nära relationer, umgänge Positiv självbild Självupplevd god psykosomatisk hälsa Det finns många definitioner av begreppet livskvalitet och Rustoen (1992) anser att begreppet livskvalitet förknippas med harmoni, lycka, glädje, välbefinnande, trivsel och tillfredsställelse. Livskvalitet är individers positiva, negativa, kognitiva, samt emotionella upplevelser och kan ha olika innebörd beroende på vilken fas människan befinner sig i livet. Livserfarenhet och prövningar ger människor möjligheter att göra nya värderingar om vad som ger livet god kvalitet. Vidare framhåller Rustoen att livskvalitet hänger ihop med existens, där en människa kan läggas in i en skala från ingen livskvalitet alls till en maximal livskvalitet. Ingen livskvalitet alls jämförs med att inte alls ha ett liv (Rustoen 1992). 5 Den norske psykologen Næss (1987) anser att en människa har hög livskvalitet beroende på om denne är aktiv, har självkänsla, har gemenskap och har en grundstämning av glädje. Med aktiv menas att människan är engagerad i någonting som den är intresserad av och upplever detta som meningsfullt och utvecklande. Att ha självkänsla beskrivs som att människan känner sig tillfreds, litar på sin talang, har självförtroende och inte någon upplevelse av skuldkänsla utan lever upp till sina egna förmågor. Med gemenskap förklarar Næss att ha en relation som är ömsesidig till en annan människa där personen upplever vänskap och känslan av att tillhöra en grupp. Slutligen beskrivs grundstämning av glädje som en stark och rik skönhetsupplevelse, där människan känner sig trygg, är harmonisk, inte har bekymmer, avsaknad av oro och känner sig välbefinnande. Brülde (2003) beskriver livskvalitet genom att använda teorier. En av teorierna beskriver att livskvalitet är välbefinnande och att en människans livskvalitet är beroende av hur denne mår och det tänkandet kallas för hedonistisk teori. Capolongo, Battistella, Buffoli och Oppio (2011) anser att livskvalitet kan mätas objektivt beroende på var människan befinner sig i det sociala välbefinnande. Vidare beskriver Capolongo m.fl. att livskvalitet har en dimension som täcker människors behov, önskningar och känslor.

Ekonomiska, Sociala och kulturella rättigheter -konomiska rättigheter – rätt till arbete, att bilda och vara medlem i fackförening, till humana arbetsvillkor, lön,…. -Sociala rättigheter – skydd för familjen, föräldraskydd, boende, mat,vatten, kläder, hälsa,… -Kulturella rättigheter – rätten till utbildning, deltagande i ett kulturellt liv,… Rätt till självbestämmande Omfattande skydd mot diskriminering ESK –rättigheter i urval

Mänskliga rättigheter Kommunens tre roller RESPEKTERA , SKYDDA , FRÄMJA Demokratisk arena Arbetsgivare Servicelämnare Principen om alla människors lika värde

Mänskliga rättigheterna.... -är moraliska rättigheter, och gäller alla och envar -tillförsäkrar dig ,mig och alla de andra rätten att vara och förbli mänskliga, rätten att leva ett värdigt liv. - Möjliggör att ha anspråk på att inte bli diskriminerad, kränkt, trakasserad eller ovärdigt och respektlöst bemöt Människovärde ska visas, inte bevisas! Mänskliga rättigheter är i första hand moraliska rättigheter som varje individ i världen har i egenskap av att vara en människa. Du och jag födds med mänskliga rättigheter. Ingen , vare sig stat, kommun, myndighet eller enskild person har äganderätten över mänskliga rättigheterna, eller kan frånta dig och mig eller någon annan dessa rättigheter. De är allas! Mänskliga rättigheterna behövs för att varje människa ska tillförsäkras rätten att vara och förbli mänsklig, för att säkerställa varje människas rätt till ett värdigt liv, ett liv som är värdigt en människa. Men vad är då ett värde? Är det synligt? Kan man mäta människovärdet? Som människor ger vi varandra ett värde i våra dagliga möten, överallt och i alla sammanhang. Människors lika värde är inget vi bara skriver eller säger, det är något vi gör, något vi visar och därmed också bevisar! Att hävda sina mänskliga rättigheter innebär ett moraliskt anspråk på varandra som jämlika människor. På en individnivå betyder detta ett moraliskt ansvar, en ömsesidig förväntan på att i mötet med varandra inte bli kränkta, diskriminerade eller ovärdigt och respektlöst bemöta. Med rättighet följer också en skyldighet. En rättighet är meningslös om den inte vägs mot ansvar och skyldighet : Om jag har rätt till utbildning måste det också finnas en motpart som har ansvaret och skyldigheten för min tillgång till utbildning. Majoriteten av människorna i världen kränker inte någon annans rättigheter med avsikt. I allmänhet vill vi inte skada någon annan. Vi är födda med förnuft och har ett samvete. Men moraliska aspekter räcker inte alltid till. Därför har vi också en lagstiftning , en Grundlag och därtill en nationell lagstiftning som fastställer dessa moraliska värden i juridiska termer. Mänskliga Rättigheter är integrerade i vår lagstiftning och i våra uppdrag inom den offentliga sektorn..

GRUNDLAGEN REGERINGSFORMEN 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket….. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 § ….med respekt för alla människors lika värde och …frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Delaktighet och jämlikhet i samhället Motverka diskriminering av människor 16 september 2018 16 september 2018

SoL 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vem bestämmer vad som är ”jämlikhet i levnadsvillkor”? Vad är ”aktivt deltagande i samhällslivet”? Vad menas med att ”frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser”? Hur arbetar vi i vår verksamhet för att ”bygga på respekten för människornas självbestämmanderätt och integritet”? Finns det någon yttre gräns för hur mycket en människa kan bestämma inom ramen för självbestämmanderätten och integriteten?

Vad betyder ”respekten för människornas självbestäm- manderätt och integritet” i din vardag?

Medarbetar- och arbetsmiljöpolicyn Göteborg- en stad för alla Arbetsmiljö och hälsa Jobb och utveckling Lön Rubrikerna i stadens Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy, Kommunfullmäktigebeslut från 6 februari 2014.

Göteborg – en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter. Vårt arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde. Vi arbetar för att ge likvärdig service med hög kvalitet till alla som bor, arbetar eller besöker vår stad. Våra verksamheter är olika men vi representerar alla samma organisation, Göteborgs Stad.  Texten är hämtad från Medarbetar- och arbetsmiljöpolicyn

Staden som arbetsplats Hur vi behandlar varandra i egenskap av arbetskamrater, medarbetare och chefer avspeglar sig också på vår arbetsplatskultur, och har en direkt påverkan på vår arbetsmiljö och ytterst på hur vi utför vårt uppdrag. Det vill säga att erbjuda jämställd och likvärdig service med hög kvalitet till dem vi är till för. Göteborgs Stad som arbetsplats ska avspegla befolknings-sammansättningen. För att skapa, behålla och utveckla en arbetsplats med olikheter som strävar efter gemensamma mål krävs ett inkluderande förhållningssätt med ett aktivt, planmässigt och processinriktat arbete som utgår ifrån alla diskrimineringsgrunderna. Det gäller så väl vid rekrytering som vid lönesättning, arbetsfördelning, föräldraledighet, delaktighet, utvecklingsmöjligheter etc. Texten är hämtad från Medarbetar- och arbetsmiljöpolicyn, riktlinjer och arbetsmiljön

En verksamhet, en stadsdel,

Vad är likabehandling/ Likvärdig service? -Innan vi diskuterar HUR vi ska uppnå likabehandling/likvärdig service ska vi också diskutera VARFÖR är det viktigt med likabehandling/likvärdig service. VAD är syftet och meningen med det utifrån Arbetsgivarperspektivet, Verksamhetsperspektivet (service) och Demokratiperspektivet? -Börja med att se de exkluderande normerna (staketet) som kan hindra likabehandlingsarbetet. Anledningen till att vi behöver dividera med ”lådorna” och hur de ska fördelas är att vi har en gräns, en norm, som utesluter vissa människor. Alla normer är inte exkluderande men en del är det. Börja med att bli normmedveten för att sedan bli normkritisk mot sådana normer som exkluderar pga diskriminerande och ovidkommande orsaker.

VÅR HISTORIEUPPFATTNING Hur mycket vet du om Europas historia om Europa? Hur mycket vet du om Europas historia om Afrika? Hur mycket vet du om Afrikas historia om Europa? Hur mycket vet du om Afrikas historia om Afrika? VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ DIN HISTORIEUPPFATTNING?

VÅRA FÖRHÅLLNINGSSÄTT Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för! Vi bryr oss! Vi arbetar tillsammans! Vi tänker nytt! Stadens gemensamma förhållningssätt är numera en del av stadens Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy , beslutad i fullmäktige den 6 februari 2014. Göteborgs stads värdegrund är mänskliga rättigheter och principen om alla människors likavärde. Förhållningssätten är det beteende som efterfrågas av oss anställda oavsett den enskildes egna värderingar. Det rödmarkerade är utifrån Göteborgs Stads arbete med Employer Brandning /Attraktiv arbetsgivare. Syftet är att locka till sig de bästa kompetenserna, rekrytera dem, utveckla och behålla dem som medarbetare i staden.

Religionstillhörighet Kön Sexuell läggning Funktionalitet Hudfärg PÅ JOBBET I SAMHÄLLET Etnicitet Ålder Religionstillhörighet Kön Sexuell läggning Funktionalitet Hudfärg Idrottsintresse Ban och barnbarn Könsidentitet Klasstillhörighet Fysisk status Upptäck dig själv i relation till normen på jobbet och i samhället! Utgå ifrån varje punkt som står till vänster. Gör en bedömning om t.ex. din etniska bakgrund ger dig fördelar eller inte på jobbet och eller i samhället. Använd gärna tre olika kriterier : F (fördel) , N (nackdel) och NL (neutral) Fortsätt med de andra punkterna. Gör sedan en sammanfattning av resultatet för att se hur du själv står i relation till den rådande normen på jobbet och i samhället.

Exempel Blanketter Webbsidor Information Tillgänglighet Anställningar Beslutsfattande Resursfördelning Klagomålshantering Bemötande Exempel på hur en organisation kan påbörja ett arbete i normkritik

Vårt beteende styrs inte av våra styrdokument utan av våra egna värderingar. Stadens värdegrund är : Alla verksamheter bygger på mänskliga rättigheter och principen om alla människors lika värde! Stadens gemensamma förhållningssätt är i en mening det beteende som förväntas av oss anställda i vår arbetsvardag.

Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för! demokratiskt samhällsuppdrag, Göteborgarnas behov och rättigheter i centrum , Likabehandlingsprincipen, Balans mellan lag och önskemål. Vi bryr oss! Sätter oss i medborgarens situation, Engagerar oss , Tar ansvar, Informerar Vi arbetar tillsammans! Helhetssyn, Samverkan och samarbete Delaktighet och samskapande med de vi är till för Vi tänker nytt! Nya lösningar inom ramen för resurser och uppdrag Utveckla mera, utrymme för olikheter Stadens gemensamma förhållningssätt är numera en del av stadens Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy , beslutad i fullmäktige den 6 februari 2014. Göteborgs stads värdegrund är mänskliga rättigheter och principen om alla människors likavärde. Förhållningssätten är det beteende som efterfrågas av oss anställda oavsett den enskildes egna värderingar.

INTRASERVICE HR-utveckling seroj.ghazarian@intraservice.goteborg.se