Riksrevisionen granskar AF Tre revisionsrapporter Anders Forslund Seminarium ILERA 2018-01-30
RiR:s tre utvärderingar Tre intressanta, väl genomförda och därför värdefulla empiriska studier av Arbetsförmedlingens verksamhet/svensk arbetsmarknad En återkommande synpunkt är att förbättrad dokumentation efterlyses. Kan bara instämma
Resultat Regionala skillnader i arbetsmarknadsutbildningens (AMU:s) effekter? Väsentligen nej Är förberedande och orienterande utbildning (FUB) effektiv? Väsentligen nej, men svaret beror delvis på inriktning och deltagargrupp Hur viktig är sökandesammansättningen för matchningen på arbetsmarknaden? Så där (en tredjedel); huvuddelen (tre fjärdedelar) förklaras av försämrad jobbchans för inrikes födda medelålders män med ”genomsnittliga” till ”goda” egenskaper i övrigt
Regionala skillnader i AMU:s effekter? Små regionala skillnader. Ingen ökad spridning över tid. Generellt sämre effekter 2009–11 än 2006–08. Slutsatser? Om regionala skillnader, så ökad total effekt av att omfördela resurser? Om skillnader i effekter återspeglar skillnader i förutsättningar, hur tolka? Säg, exempelvis, att vi har heterogenitet i effekter för individer som står olika långt från arbetsmarknaden och att den regionala fördelningen är olika i denna dimension. Hur då se på regionala skillnader i skattade effekter? Borde man skatta effekter för grupper med samma sammansättning m.a.p. observerade egenskaper. Hur hantera olika konjunkturlägen i så fall? Forslund m.fl. (2011) utnyttjar just regional variation i konjunktur för att skatta effekter i olika konjunkturlägen
Är FUB effektiv? NB! Analysen gäller inte nyanlända i etableringsprogrammet (en majoritet av deltagarna i FUB) En slutsats är att programmet inte ”går ihop” statsfinansiellt. Är detta det mest relevanta måttet på ”lönsamhet”? Hur ska man se på att skatta effekterna av kedjor av insatser som beroende enbart av den första insatsen?
Hur viktig är sökandesammansättningen för matchningen på arbetsmarknaden? Bör man se RiR:s och AF:s analyser som substitut eller komplement? Man besvarar ju huvudsakligen olika frågor Ska man genomföra analysen i termer av bestånd vid olika tidpunkter? Det som AF möter är ju ett inflöde under en given tidsperiod. Beståndet i en given tidpunkt beror på inflödet, men även på utflödet, som ju delvis kan vara påverkat av AF:s insatser Kan resultaten tolkas som att sammansättningen ”förklarar” mer än vad dekomponeringen tyder på genom att sammansättningen också påverkat prioriteringar (politiska och därigenom på AF) och därmed matchningen för ”jämförelsegruppen”? Hur undersöka detta?