Svensk hälso- och sjukvård Mer än 350 miljarder kronor per år Drygt 9 % av BNP

Svensk hälso- och sjukvård Politiskt styrd och finansieras via skattemedel (85 %) och patienternas egenavgifter (15 %), främst läkemedel och tandvård samt patientavgifter. Den helt privata vården är mycket liten till sin omfattning i Sverige!

Svensk hälso- och sjukvård – ansvaret delat mellan tre politiska nivåer Staten Landsting och regioner Kommuner

Svensk hälso- och sjukvård – statens roll Lagstiftande Tillsyn och styrning genom myndigheter Finansiär genom generella och riktade statsbidrag (knappt 20 % av landstingens intäkter) Ansvar för Rättsmedicinalverket - Rättsmedicin - Rättspsykiatri - Rättskemi och rättsgenetik

Statliga myndigheter Socialstyrelsen Inspektionen för vård och omsorg (IVO), fr juni 2013 Myndigheten för vårdanalys, fr 2011 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Smittskyddsinstitutet (SMI) Statens Folkhälsoinstitut

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) reglerar ansvarsförhållanden § 2 - Portalparagraf: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) reglerar ansvarsförhållanden § 3 – Landstingens ansvar (huvudmannaskap): Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763)reglerar ansvarsförhållanden § 18 – Kommunernas ansvar (huvudmannaskap): Varje kommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som… Äldre och funktionshindrade som bor i sk. ”särskilt boende” Hemsjukvård för övriga äldre och funktionshindrade efter avtal med landstinget Landstinget har alltid ansvaret för läkarvård

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) reglerar ansvarsförhållanden   Vårdgivare Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal

Viktiga händelser för landstingens utveckling 1862 bildas landstingen som organ för medborgerligt styre genom en kunglig förordning 1928 träder en ny sjukhuslag i kraft. I den fastslås landstingens skyldighet att sörja för ”anstaltsvård för sjukdom, skada och kroppsfel, i den mån icke annan drager försorg om sådan vård” 1938 uppdras åt landstingen att sörja även för folktandvården. 1944 får landstingen ansvar för vården av de psykiskt utvecklingsstörda.

Viktiga händelser för landstingens utveckling 1954 träder en ny lagstiftning i kraft. Den innebär bl a att landstingen får betydligt större möjligheter till självstyre. 1967 övertar landstingen från staten vården av de psykiskt sjuka. 1973 kommer provinsialläkarna under landstingens huvudmannaskap

Viktiga händelser för landstingens utveckling 1992 lämnar landstinget över äldreomsorgen till kommunerna, den s k Ädel-reformen. 1992 träder en ny kommunallag i kraft. Den innebär bl a större frihet för landstingen vad gäller organisation och delegering från politiker till tjänstemän. 1994 riksdagsbeslut om möjligheter för landstingen att föra över driftansvar för vårdhögskoleutbildningar till staten. 1995 Psykiatrireformen genomförs och ansvaret för psykiskt störda överfördes till kommunerna (”Psyk-Ädel”)

Viktiga händelser för landstingens utveckling 2003 det fria vårdvalet införs i hela landet. 2005 nationell vårdgaranti införs, lag under 2010 2006 lagen om rikssjukvård 2010 lagen om vårdval tvingande för landstingen 2011 Nya patientsäkerhetslagen 2015 Patientlagen

Hälso- och sjukvårdens uppdrag Primärvård Specialiserad hälso- och sjuk-vård, somatisk och psykiatrisk Forskning Utbildning 17 17

Hälso- och sjukvård - tre nivåer blir fyra Primärvård Länssjukvård Regionsjukvård Rikssjukvård

Den svenska “primärvårdsmodellen” Anell, KEFU Områdesansvar Relativt stora enheter Tyngdpunkt på offentligt anställda allmänläkare med fast lön Ovanligt i ett internationellt perspektiv…

Samarbete mellan landsting och regioner Sjukvårdsregioner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

6 sjukvårdsregioner i Sverige Södra regionen Sydöstra regionen Västsvenska regionen Stockholmsregionen Uppsala Örebro-regionen Norra regionen

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) En politiskt ledd intresseorganisation för samverkan mellan kommuner, landsting och regioner samt part vid förhandling med staten Beslut i SKL:s styrelse är inte tvingande för landstingen

Landsting och regioner i Sverige AB Stockholms läns landsting AC Västerbottens läns landsting C Landstinget i Uppsala län BC Norrbottens läns landsting C Landstinget Sörmland I Gotlands kommun E Landstinget i Östergötland F Landstinget i Jönköpings län G Landstinget Kronoberg H Landstinget i Kalmar län K Landstinget i Blekinge M Region Skåne N Landstinget Halland O Västra Götalandsregionen S Landstinget i Värmland T Örebro läns landsting U Landstinget Västmanland W Landstinget Dalarna X Landstinget Gävleborg Y Landstinget Västernorrland Z Jämtlands läns landsting

Gemensam hälso- och sjukvårdsförvaltning från 1 januari 2014! Universitetssjukhuset Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Primärvård Psykiatri Habilitering och hjälpmedel

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (från 2014-01-01) HS direktör Jan Olsson Bitr HS direktör Ingrid Östlund Ledningsstöd Administrativ stab Forskning och utbildning (FoU) Medicin rehabiliterig Opererande onkologi Huvud hud Thorax kärl Diagnostik AMM Lindesbergs lasarett Karlskoga lasarett Primärvård Psykiatri Habilitering

Sjukvårsanläggningar Tre sjukhus Universitetssjukhuset Örebro Lindesbergs lasarett Karlskoga lasarett

Här finns Primärvården i länet 25 Vårdcentraler i offentlig Primärvård 3 privata vårdcentraler (Lekeberg, Haga, Vivalla) Pålsboda VC ingår inte i Hälsoval

Fakta om offentligt driven Primärvård Antal listade: 254 000 Totalt antal besök: 995 000 Varav läkare: 272 000 Varav dsk: 194 000 Antal inkommande tfn: 517 000 Telefontillgänglighet: 88% Studentveckor: Ssk studenter 711 Läkarstudenter: 503 Antalet anställda: 1067 Ekonomi upplägg: 85% kapitering, 10% besöksersättning, 5% Målrelaterad ersättning

Övriga uppdrag – som utförs av den offentligt drivna PV Område 1 uppdrag, ingår inte i kapiteringen Sjukvårdsrådgivningen 1177 Ungdomsmottagningen, Knuffen Kliniska Adjunkter Neurosjukgymnaster Hemrehabsjukgymnaster BHV Psykologer Asyl o Invandrar Hälsan Dietister Minnesmottagningen Multimodala team Medicinsk fotvård Barn o Unga med Psykisk ohälsa Mobil distriktssköterskemottagning Bassängverksamhet USÖ

Uppdrag och syfte Psykiatrins struktur Psykiatrin ska utveckla en likvärdig, kunskaps- och värdebaserad verksamhet så att vi tillgodoser patienters, närståendes och samverkanspartners behov av psykiatrisk specialistkompetens Psykiatrin ska skapa en lärande organisation så att vi erbjuder en väl fungerande utbildning och med brukardelaktighet bidrar till utveckling av ny kompetens genom forskning och utvärdering Psykiatrins struktur Kliniska verksamheter med länsuppdrag

Lindesbergs lasarett Ett länsdelssjukhus med dygnet runt-verksamhet. Sjukhuset betjänar hela länet men det främst upptagningsområdet är norra delen av Örebro län. 5 kliniker/motsvarande 6 specialistläkarmottagningar/övrigt 104 vårdplatser 591 anställda

Karlskoga lasarett Ett länsdelssjukhus med dygnet runt-verksamhet. Sjukhuset betjänar hela Örebro län, men det främsta upptagningsområdet är västra delen av länet. Genom ett avtal med Landstinget i Värmland tar lasarettet också emot patienter som bor i östra Värmland. 6 kliniker 4 specialistläkarmottagningar 132 vårdplatser 733 anställda

Universitetssjukhuset Örebro Erbjuder högspecialiserad vård för hela länet och andra delar av landet. Som universitetssjukhus finns ett tydligt forsknings- och utbildningsuppdrag. USÖ är, förutom att vara ett universitetssjukhus, också länssjukhus och länsdelssjukhus som i första hand betjänar Örebro och den södra länsdelen. Kvalificerad länssjukvård omfattar hela länet 31 kliniker/motsvarande 546 vårdplatser 3 672 anställda

Högspecialiserad vård Vid Universitetssjukhuset Örebro är den högspecialiserade vården en viktig del av verksamheten. Ambitionen är att ha en ledande position inom strategiska områden Värde cirka 600 mnkr per år!

Högspecialiserad vård Vi tillhör Uppsala-Örebro sjukvårdsregion som består av Örebro län, Sörmlands län, Värmlands län, Västmanlands län, Uppsala län, Gävleborgs län och Dalarnas län. Två regionsjukhus Akademiska sjukhuset i Uppsala Universitetssjukhuset Örebro

Framgångsrik högspecialiserad vård Flera av sjukhusets kliniker bedriver högspecialiserad vård. Särskilt framgångsrik är vården inom områdena: Hjärt- kärlsjukvård Cancersjukvård Ögonsjukvård

Patientnära forskning Klinisk patientnära forskning söker svar och lösningar på problem, som uppmärksammats i den kliniska vardagen. Forskningen byggs upp tillsammans med Örebro universitet Starka områden är bland annat inom cancer, infektion/inflammation och gastrointestinal forskning

Läkarutbildningen Från VT 2011 egen läkarutbildning tillsammans med Örebro universitet, fullt utbyggd cirka 700 läkarstudenter!

Närsjukvård och länsverksamheter

Målbild Patientens och medborgarens fokus - Högkvalitativ, jämlik vård i rätt tid Bättre hushållning med gemensamma resurser - Ekonomi, kompetens, miljö Konkurrenskraftig forskning och utbildning - Integration med Örebro universitet Utvecklingskraft i länet - Ett attraktivt län

Närsjukvård Örebro län Förslag på närsjukvård som innebär en samordning av landstingets enheter och samverkan med kommunen eller kommunerna i närområdet Närsjukvård Ofta Vanligt Nära

Sjukvården i Örebro län 2015 Hälso- och sjukvården organiseras i fyra geografiska närsjukvårdsområden Primärvården utgör som del av närsjukvården basen i hälso- och sjukvården Ökad samordning med fler länsverksamheter

Sjukvården i Örebro län 2015 Alla tre sjukhus kommer att innehålla olika sammansättning av Närsjukvård Akutsjukvård Läns- och regionsjukvård Universitetssjukvård

Thorax kärl diagnostik Organisation av närsjukvård och länsverksamhetsområden HS direktör Ekonomi HR Kommunikation Bitr HS direktör Administrativ stab Exempel: Analys och utredning Läkemedelsfrågor Kvalitet och patientsäkerhet Ledningsstöd Produktion Universitets- sjukvård Chefläkarfunktion Forskning och utbildning (FoU) Närsjukvårdsområden Länsverksamhetsområden Väster Norr Örebro Söder Thorax kärl diagnostik Medicin, geriatrik rehabiliterig Opererande onkologi Psykiatri Habilitering Hälsovalsenheten Primärvårdsverksamheten i länet Mål och uppföljning Kvalitetsutveckling, register och Öppna jämförelser Kompetensutveckling

Remittering till länsverksamhet Patientflöden inom hälso- och sjukvården Inom närsjukvården Kortare vägar mellan primärvård och specialiserad sjukvård – ökad samverkan Remittering till länsverksamhet Till koncentrerad verksamhet – till sjukhus med det koncentrerade utbudet Till verksamhet som finns på flera sjukhus – till sjukhus med bäst tillgänglighet och efter patientens önskemål Närsjukvårdsområden Länsverksamhetsområden Klinik Klinik Klinik Klinik Klinik Primärvård Akut- Mottagning Ambulans Öppenvårds- centrum Allmän Intern- medicin

Svensk sjukvård i nationell jämförelse Hur väl lever landstingen och regionerna upp till målet om vård på lika villkor för hela befolkningen?