Ditt nya kollektivavtal Idag träffas vi för att prata om statens nya centrala kollektivavtal. Det är det avtal som kommer sätta ramarna när vi börjar förhandla om villkoren på vår arbetsplats. Avtalet träffades 4/10 efter långa förhandlingar där ST och Arbetsgivarverket stod långt ifrån varandra i många frågor. Så här gick det till. För dig som är förtroendevald finns ett talmanus och även noteringar på varje sida där du kan läsa mer ingående om varje fråga. Får du andra frågor på från medlemmar som du inte kan svara på, kan du alltid be att få återkomma och kontakta ST Direkt på 0771 555 444. Notering: Avtalet som tecknats är ett centralt avtal. Det sätter ramarna för villkoren på hela den statliga sektorn, om inte fack och arbetsgivare på en arbetsplats eller myndighet kommer överens om något annat. Villkoren på er arbetsplats kan skilja sig från det centrala avtalet, så ta reda på vad som är aktuellt hos er när du presenterar det centrala avtalet. Tänk också på att delar i RALS-avtalet (alltså löneavtalet) blir aktuella först om fack och arbetsgivare på arbetsplatsen förklarar sig oeniga. Till exempel är siffran, 6,5 procent över 3 år, det parterna faller tillbaka på vid oenighet. Siffrorna i de lokala förhandlingarna kan alltså bli helt andra.

Vår idé En arbetsplats Ett Fackförbund Att arbeta på statligt uppdrag ställer högre krav än i andra branscher och ansvaret för att fatta rätt beslut kan vara högt. Därför krävs det att du får de villkor och förutsättningar som behövs för att du ska kunna genom ditt viktiga arbete.  I årets avtalsrörelse fokuserade vi på att du ska ha ett hållbart arbetsliv. ST vill att du ska ha en löneutveckling som står sig på svensk arbetsmarknad, en bättre arbetsmiljö och villkor som ger dig förutsättningarna att utföra ditt viktiga arbete. ST organiserar alla på arbetsplatsen. Vi tror att vi genom att tillsammans driva våra frågor blir vi starka och kan förbättra löner, villkor och våra arbetsplatser.

Det började med din röst Avtalsrörelsen smygstartade egentligen redan i december förra året 2016. Då började ST samla in åsikter från alla medlemmar om vilka frågor som var viktigast för oss. Insamlingen gjordes via: Enkät som spreds via nyhetsbrev, sociala medier och förtroendevalda Förtroendevalda frågade medlemmar vad de tyckte och skickade in resultatet till STs förhandlare Förtroendevalda samlar också kontinuerligt in åsikter från medlemmar via medlemsmöten, APTn och andra träffar som lyfts uppåt i organisationen. Resultatet av insamlingen kokades ner till krav som vi drev i förhandlingar med Arbetsgivarverket mellan juni och september i år. Målet var givetvis att förbättra ditt arbetsliv och nu är det nya avtalet klart.

Det här stod på spel - Arbetsgivarverkets krav

Inga fastställda löneökningar Arbetsgivarverket krävde ett avtal utan en siffra. Hade de fått igenom sitt krav hade det inneburit att det inte hade funnits något att luta sig mot i löneförhandlingarna på arbetsplatsen. I värsta fall hade möjligheten till löneökning kunnat bli en fråga om myndighetens ekonomi och ställts mot andra prioriteringar. Som medlem i ST ska du kunna följa med i löneutvecklingen, även i tider av sämre ekonomi. Därför krävde vi en siffra. Notering: Utan en siffra i löneavtalet så innebär en oenighetsförklaring mellan fack och arbetsgivare i princip att arbetsgivaren ändå sätter lönen, trots att det lokala facket inte vill gå arbetsgivaren till mötes. Genom att ha en siffra att falla tillbaka på garanteras vi ett inflytande över lönesättningen och det finns ett värde att falla tillbaka på i de fall ni inte kommer överens.

= Tillsvidareavtal Inget slutdatum Mindre inflytande Arbetsgivarverket krävde också att kollektivavtalet vi skrev på skulle gälla tills vidare. Det tycker vi är en dålig idé. Vi tror inte att ett avtal någonsin är färdigt. Genom att sätta ett bäst-före-datum på avtalet kommer vi som fack och arbetsgivaren att jobba för bättre, löner, arbetsmiljö och villkor hela tiden. Skulle kollektivavtalet löpa på tills vidare blir det svårare för oss att påverka och minskar vårt inflytande. Notering: När ett kollektivavtal löper ut är vi inte längre bundna av fredsplikt och har helt andra medel att påverka arbetsgivaren. Ett avtal som har ett bäst-före-datum är också en garanti för medlemmarna i ett fackförbund att deras förbund inte kommer att nöja sig, utan kommer att fortsätta förhandla för att förbättra deras villkor. Ett avtal som gäller tillsvidare innehåller inga garantier för regelbundna förhandlingar alls, med mindre än att någon part säger upp avtalet.

Begränsade ersättningar Tjänstledighet Begränsade ersättningar Sämre villkor Utöver dessa större ändringar ville Arbetsgivarverket också försämra flera andra förmåner i avtalet. Bland annat ville de ta bort rätten till flyttersättning, rätten till att vara tjänstledig för att pröva en annan tjänst och att den nuvarande rätten till ersättning för läkemedel. Notering: Om du vill lista några exempel krävde Arbetsgivarverket bland annat: Att nuvarande bestämmelser om rätt till ersättning för läkemedel och läkarvård ersätts med exempelvis ett friskvårdsbidrag. Rätten till flyttersättning tas bort. Semesterbestämmelserna i VA och AVA tillförs en bestämmelse som innebär att ansökan om föräldraledighet i samband med huvudsemestern ska, om arbetsgivaren kräver det, lämnas tidigare än föräldraledighetslagens bestämmelser. Ta bort rätten till tjänstledighet Möjlighet att sänka lönen vid omplacering Flyttersättning

Mindre inflytande över din egen arbetstid Arbetsgivarverket krävde ett större inflytande över arbetstiderna. Arbetsgivare har redan idag stort inflytande över sina anställdas arbetstider. Vi tycker precis tvärtom! Anställda ska ha ett större inflytande över sin egen arbetstid. Både för att få ihop livspusslet men kanske förförallt för att arbetslivet ska vara hållbar i längden. Vi krävde förkortningar av arbetstiden.

1. 2. 3. Våra krav Löneökningar En bättre arbetsmiljö Bättre villkor - I relation till ditt stora ansvar 2. En bättre arbetsmiljö - För ett hållbart arbetsliv 3. De tre viktigaste frågorna STs medlemmar lyft inför avtalsrörelsen var lön, arbetsmiljö och bättre villkor, framförallt i form av en bättre tjänstepension och ett bättre personskadeavtal. Bättre villkor - Pensioner och personskada

Lön i relation till ansvar 6,5 % Vi vill att STs medlemmar ska ha en lön som står i relation till det ansvar de har. Därför krävde vi en löneutveckling som är minst i nivå med resten av arbetsmarknaden, i år var den siffran 6,5 procent över 3 år att fördela på kollektivet. Notering: Siffran 6,5 procent är inte tagen ur luften utan hänger ihop med det så kallade industriavtalet. Industriavtalet är ett kollektivavtal som tecknas mellan fack och arbetsgivare inom den konkurrensutsatta industrin. Det avtalet används som ett riktmärke för hela svensk arbetsmarknad och i år var löneökningarna i det avtalet 6,5 procent. Denna siffra brukar ibland även kallas för "märket”. Mer om märket: https://st.org/market

En hållbar arbetsmiljö Arbetstiden är en viktig fråga för att skapa ett hållbart arbetsliv. Många upplever att de arbetar för mycket och pressen på jobbet kan vara hög. Därför krävde vi på olika sätt förkortad arbetstid. Vi krävde: Att arbetstiden förkortas och att möjligheten att anpassa arbetstiden ökar, i syfte att skapa ett hållbart arbetsliv. Att blivande föräldrar, inte enbart den havande, ska ha rätt till ledighet utan löneavdrag vid besök på mödravårdscentral, för att nå detta bör en könsneutral skrivning införas. Att införa två lediga dagar med lön för samhällsnytta eller enskild angelägenhet i syfte att underlätta kombinationen av arbete och privatliv. Notering: Arbetstidsfrågan är möjlig att påverka lokalt. Prata med medlemmarna vilka konkreta förändringar ni vill se på er arbetsplats. Och vilka möjligheter ni har att driva dem i samverkan med arbetsgivaren? Det behöver inte handla om radikala förändringar så som 6-timmars arbetsdag. Men kanske kan ni införa fler lediga dagar för studier? Samhällsnyttodagar? Eller andra idéer som resulterar i kortare arbetstid.

Bättre villkor Ett bra personskadeavtal Högre tjänstepension Staten har haft Svensk arbetsmarknads sämsta personskadeavtal. Avtalet utnyttjas som tur är inte av alla, men när olyckan är framme är det väldigt viktigt att det fungerar. Avtalet gav inte ersättning förrän från 14 sjukskrivningsdagen och då endast om du kunde bevisa att arbetsgivaren orsakat din skada. Det här satte anställda i en väldigt knepig sits där du om du misstänkte att en skada börjat uppstå i princip tvingas börja samla bevis mot dina kollegor och din arbetsgivare för att sedan kunna få ut en rimlig ersättning. Sedan förhandlingarna om pensionsavtalet PA 16 som började gälla 1 januari 2016 har också pensionsavsättningarna varit längre för föräldern som varit föräldraledig eller hemma för VAB. Det ville vi förändra.

Så hur gick det?

Den 4/10 skrev vi alltså på det nya kollektivavtalet med Arbetsgivarverket. Vi var väldigt nöjda med resultatet. Vi fick igenom många av våra viktigaste frågor och stoppade samtidigt många av Arbetsgivarverkets krav. Notering: Det var bra förhandlingar med Arbetsgivarverket. I många frågor fanns en samsyn kring utmaningarna i staten och hur vi bäst möter dem. Dock inte i frågorna om arbetstid eller trygga jobb. Vi hade också bra samarbeten med Saco-S och Seko och tack vare att vi hade en enad front mot Arbetsgivarverket kunde vi driva igenom viktiga frågor så som till exempel förbättringar i Personskadeavtalet. Om ni har ett bra klimat mellan de fackliga parterna på er arbetsplatsen kan ni fundera på om det finns frågor ni skulle vinna på att driva tillsammans.

Löneökningar med siffra 6,5 procent i löneavtalet Slutdatum i avtalet Fortsatt valfrihet av förhandlingsmodell % Lön: Det nya avtalet har 6,5 procent i oenighetsutrymme (om man inte kommer överens om något annat) över 3 år som är fördelat enligt följande: 2,1 procent första året (i år) 2,0 procent andra året 2,3 procent tredje året Vi fick också igenom ett slutdatum i avtalet, vilket innebär att vi behåller vårt inflytande i löneförhandlingarna. I ST fick vi också behålla vår valfrihetsmodell. Vi är det enda förbund som förespråkar att du ska kunna välja om du vill använda dig av lönesamtal, alltså facklig förhandling, eller lönesättande samtal med chefen. Notering lön: 6,5 procent finns precis som tidigare i oenighetsbilagan. Det är inte förrän parterna förklarar oenighet som siffran blir aktuell. Fack och arbetsgivare kan också komma överens om något annat lokalt på arbetsplatsen. 6,5 procent är ingen individgaranti utan en procent av lönen som går till löneökningsutrymmet arbetsgivaren fördelar. Ytterst är det arbetsgivaren som sätter lönen men siffran ger oss ett starkt inflytande. Notering valfrihet: ST förespråkar valfrihet av löneförhandlingsmodell. Det ser väldigt olika ut hur denna möjlighet används, på mång arbetsplatser används en modell över en annan för att medlemmarna valt det, på andra för att arbetsgivaren saknar kompetens kring hur en typ av förhandling ska gå till och därför är bedömningen att en modell ska användas över en annan. Väldigt få arbetsplatser har valfrihet på individnivå, men det går alltid att diskutera vilken modell ni vill ha på er arbetsplats.

Ett bättre Personskadeavtal Ersättning från första dagen Inget krav för vållande Vi fick också igenom vårt krav på ett bättre personskadeavtal. Avtalet ger nu ersättning från första dagen och kravet på att arbetstagare ska visa att arbetsgivaren vållat arbetssjukdom genom vårdslöshet tas bort. Det ska räcka med att Försäkringskassan godkänt sjukdomen som en arbetsskada. Notering: Detta är en stor seger. Vi har haft med oss dessa yrkanden sedan 2010-års avtalsrörelse, och vi har förvisso fått några arbetsgrupper men ingen rörelse i sak tidigare.  Att man nu får ersättning från första dagen (14-dagarskarensen borttagen) gäller bara vid arbetsolycksfall. Inte arbetssjukdom eller färdolycksfall, där är andra regler. Vållandekravet var bara aktuellt vid arbetssjukdom, inte ”när olyckan är framme”. Dessutom gäller det bara för vissa ersättningar. En hel del (t.ex. inkomstbortfall och invaliditet) fick man även om arbetsgivaren inte var vållande (skadeståndsrättsligt eller genom fel/försummelse) – det räckte med ett orsakssamband.

En bättre tjänstepension Tjänstepension under hela föräldraledigheten Vi fick också igenom vårt krav för en mer jämställd pension. Du ska inte behöva betala med din pension för att vara föräldraledig eller vid vab. Nu kommer föräldralediga tjäna in tjänstepension under hela föräldraledigheten. Tjänstepensionen kommer också att tjänas in vid deltidsarbete och under vab-dagar. Avtalet träder i kraft den 1 januari 2019 och gäller de som är födda 1987 eller tidigare. Notering: Varför först 1 januari 2019? – Därför att det tekniskt tar tid att införa detta i systemen och kopplat till SPV. Vi vet av erfarenhet vilken tid det har tagit att införa nya bestämmelser när PA 16 trädde ikraft. Premier betalas in för :​ all tid man är föräldraledig​ dvs så länge dagarna från FK räcker all tid vid alla former av tillfällig föräldrapenning, till exempel vab vid barns födelse​ vid förkortad arbetstid, högst 25 %, tills barnet är 8 år​ Hur mycket tjänstepension kommer jag att få tack vare det nya avtalet? Din tjänstepension bestäms av en rad faktorer så det går inte att ge någon exakt prognos. Men för de som kommer att vara föräldralediga och vab:ar kommer större premier betalas in vilket kommer att leda till en bättre tjänstepension. Vi talar om så mycket som tusentals kronor och dessutom livsvarigt. Beroende på hur mycket man är föräldraledig och vab:ar så kommer det ha stor betydelse. Det är också så att ju mer som betalas in ju yngre man är – desto mer får man i pension när det är så dags. Frågan gäller den del av tjänstepensionen där totalt 4,5 % av lönen löpande sätts av till pension Nuvarande regel i Avdelning II slår hårdare mot kvinnor än mot män, eftersom kvinnor är föräldralediga eller går ner på deltid i större utsträckning än män.  Nuvarande regel i Avdelning II betyder att en 35-årig förälder förlorar pensionsintjänande vid föräldraledighet, medan en 27-årig förälder som omfattas av Avdelning I inte gör det.  Statsanställda tjänstemän har i den här delen den sämsta regleringen vid en jämförelse med privat och kommunal sektor. I de båda andra stora sektorerna av arbetsmarknaden förlorar man inget på att vara hemma med barnen.  Idag (tom 31 dec 2018) har vi: Pensionsintjänande under max 18 månader av den vanliga föräldraledigheten (med föräldrapenning).  Inget betalas vid VAB (tillfällig föräldrapenning pga. sjukt barn) Inget betalas in vid ledighet i samband med barns födelse. 

Arbetet om arbetstider fortsätter I de frågor där vi stod längst ifrån varandra hittade vi ingen lösning i årets avtalsrörelse. En av de frågorna var arbetstidsfrågan, en annan var frågan om fler, trygga anställningar. I båda frågorna kommer vi fortsätta arbeta för förbättringar under avtalsperioden. I arbetstidsfrågan landade avtalsrörelsen i en arbetsgrupp. Vi kommer att fortsätta driva på för att STs medlemmar ska få trygga anställningar och rimliga arbetstider under avtalsperioden. Notering: Resultatet av förhandlingarna med Arbetsgivarverket blev en arbetsgrupp som under avtalsperioden kommer att fortsätta jobba med arbetstidsfrågan. Arbetsgruppen ska titta på vilka problembilder parterna har och rapportera in det till förhandlingsledningen. Uppdragsbeskrivningen för arbetsgruppen: Inventera rådande problembilder Diskutera: Förläggning av arbetstid kan ske enligt nuvarande regler Formerna för arbetstidsförläggning är rimliga utifrån ett centralt som ett lokalt arbetsgivar- respektive arbetstagarperspektiv Behovet av bestämmelser kring restid  Behovet av ändringar av nuvarande gräns för minsta ersättning av övertid Beakta medarbetarnas behov av inflytande och behov av framförhållning vid ändrad förläggning.

Vad fick AgV? Minska rätten för sparade semesterdagen från 35 till 30 Möjlighet att komma överens om en alternativ modell vid lönesättning oenighet Tydligare regler vid tjänstledighet Möjligheten att stänga av en anställd Alla förhandlingar är ett givande, tagande och kompromissande. För att få igenom våra viktigaste frågor tvingades vi släppa några andra. Notering: Minskad rätt till semester En sänkt rätt på sparade semesterdagar lägger också ett krav på arbetsgivaren att ta sitt ansvar och låta anställda ta ut sin semester. Vi hoppas att det ger positiva effekter i form av att arbetsgivare blir tvungna att anställda fler för att täcka upp för personal som tar semester, och på så sätt även minska arbetsbelastningen vi ser på många myndigheter. Tydligare regler vid tjänstledighet Arbetsgivarverket krävde också att rätten för tjänstledighet skulle tas bort helt. Det kravet stoppade vi. Vi fick dock gå med på tydligare regler kring när och hur tjänstledigheten kan utnyttjas. Reglerna ändras till att du måste ha varit anställda i ett år för att kunna ta tjänstledigt för att pröva annan tjänst. Det tillkommer också en karenstid på 12 månader efter att du prövat en tjänst, innan du kan utnyttja denna rätt igen. Avstängning Inför förhandlingarna fick vi kännedom om att det planerades en lagreglering av avstängning. Vi tyckte att det då var bättre att ha regleringen i avtal och på så sätt säkerställa att avstängning sker med bibehållna villkor, fackligt inflytande samt möjlighet att tvista om regleringen missbrukas.

Det här händer nu

- Nu börjar förhandlingarna på vår arbetsplats Det lokala varvet - Nu börjar förhandlingarna på vår arbetsplats Nu kommer vi börja införa avtalet på vår myndighet/arbetsplats. Det kommer ske genom att vi som är förtroendevalda förhandlar med vår arbetsgivare. Avtalet som nu är klart ger oss förutsättningarna för att göra förbättringar på vår arbetsplats. Notering: Berätta här hur ni kommer jobba vidare på just er arbetsplats. Kommer ni hålla medlemsmöten där medlemmarna får vara med och påverka? Hur kommer ni informera om hur era lokala förhandlingar går? Ta gärna upp frågor som är aktuella hos er, vad vill medlemmarna förbättra? Hur kommer ni jobba med dessa frågor?