Ideologier
Ideologier Betyder idélära på grekiskan. Tankar och idéer om hur ett samhälle eller världen ska vara. Men även hur förändringar ska genomföras för att vi ska få ett ännu bättre samhälle.
Nationalism Franska revolutionen 1786 gav ett nytt Frankrike. Folk krävde frihet, jämlikhet och broderskap. Frankrike blev folkets land. När man attackerades av andra europeiska länder växte en samhörighet bland fransmännen. Man försvarade de demokratiska rättigheter man slagits för i revolutionen. I Tyskland tyckte de tyska nationalisterna att alla med samma språk, religion och tradition hörde ihop
Nationalisterna i olika länder slogs för att få bestämma över sig själva. Nationalisterna i olika länder ville att sitt folk skulle få ett eget land. Ibland innebar det att splittra stora riken eller att slå ihop småriken till ett land. Osmanska Riket splittrades, Italien och Tyskaland småriken slogs ihop till två länder.
Tyvärr stannar inte nationalism där Tyvärr stannar inte nationalism där. Ofta handlar det om att: för att bli stolt gäller det att andra grupper/folk inte ska känna samma sak. Att bli överlägsen någon annan är viktig. Slå ner på andra för att öka sin egen självkänsla. Man sätter grupper emot varandra. Tyskland ville bli stormakt och efter ett krig 1871 hade man tagit delar av Frankrike. Ett lands intressen går före en människas i det landet.
I spåren av industrialiseringen av Europa under 1800-talet dyker nya idéer om hur samhället ska styras/förändras upp. Människor bosätter sig tillsammans i städer, folk kommer samman och blir upplysta. Forskning, fler läskunniga, demokratitankar sprids, bättre ekonomi beskriver Europa. Människor med lite mer pengar än fattiga arbetare vill vara med och utforma framtiden. 1700-talets slut – liberalismen.
Liberalismen Liber betyder fri. Människor ska få så mycket frihet som möjligt. Yttrandefrihet, tryckfrihet, ekonomisk, rösträtt osv. Ju fler tankar och idéer desto bättre samhälle i framtiden. Här fanns läkare, advokater, företagare, journalister osv. Folk som fått det bättre med industrialiseringen. Konkurrens var viktigt. Ur liberalismen kommer kapitalismen där privata personer äger förtag, mark osv för att bli ännu rikare. Vill dock inte låta arbetare och kvinnor var med och bestämma.
Socialism Kommer av ordet socius ur grekiskan som betyder kamrat. Mer ett samhälle som byggde på gemenskap, att alla oavsett utbildning fick ta del av rikedomarna. Ägandet innehavs av staten eller andra gemensamma former. Slogs framför allt för att fattiga arbetare skulle få det bättre i samhället. Socialism delas sedan upp i två delar, den andra delen blir kommunism, den våldsammare av dom två.
Konservatism Efter så många ville förändra samhället ville de rika bevara det gamla samhället. Alla är beroende av varandra. Men dom rika är som föräldrar i en familj som säger till barnen, dom fattiga, vad som är rätt. Dom rika ska bestämma i samhället.
Förändringar i ideologierna Industrisamhället var inte rättvist. Fattiga, barn och kvinnor var utsatta. Alla hade inte möjlighet att få det bättre. Liberaler som tidigare bara velat att allt skulle vara en tävling sa att staten måste ta en viss kontroll så att man inte utnyttjar människor. Detta blev Socialliberalism.
Socialismen förändrades också. Revolution var inte det viktigaste Socialismen förändrades också. Revolution var inte det viktigaste. Utan att fattiga skulle få vara med och bestämma. Arbetarna var ju många och skulle dom få rösta vinner ju deras parti. Socialism delas i två grenar – Socialdemokrati och kommunister.