Uroterapi på barnklinik

Vad är uroterapi? Uroterapi är en beteendeterapeutisk behandling där patienten lär sig att ändra sitt beteende till vanor som inverkar positivt på urinblåsa och tarm.

Mål för uroterapi Goda miktions- och tarmtömningsvanor Kontinens Bevara njurfunktion

Hur kissar barn? 2 år: börjar kunna kontrollera blåsan 3-4 år: flertalet torra 5-6 år: 80% torra 6-7 år: 85-90% torra dag och natt

Hur kissar barn? Urinblåsestorlek 30 ml * åldern + 30 ml Små barn kissar cirka 1 gång i timmen Större barn kissar cirka var 3-4 timme

Friska spädbarn Resturin vanligt hos nyfödda, ovanligt hos 3-åringar. Dubbelmiktion är vanligt hos nyfödda, men inte efter 2 år.

Stjärtbild pojke

Stjärtbild flicka

Friska skolbarns miktionsmönster Kissar 3-7 gånger per dag. Kissar vanligen största volymen på morgonen. Tätare miktioner senare under dagen. Dagdiures ungefär dubbelt så stor som nattdiures. Går upp ibland på natten.

Vi är alla olika Barn utvecklas ryckvis, kan ej vara tidiga i allt. Komplicerat nervsignalsystem. Försämring vid påfrestningar: skol-/terminsstart, familjeproblem och sjukdom. Ofta bättre (sämre) under ledighet.

Inkontinens hos barn 10% av förstaklassare har inkontinensproblem. Enures vanligast bland pojkar. Upp till 5 års ålder räknas det som normalt att kissa i sängen på natten. Rätt till förskrivning av hjälpmedel (bäddskydd) om barnet är äldre än 5 år och man har sökt/påbörjat behandling

När bör man söka hjälp för kissproblem? När det upplevs som ett problem. Om upprepade UVI. Sök först hos barnläkare i öppenvård. Inte söka uroterapi för tidigt. Barnet måste vilja själv.

Basal utredning på BVC/primärvård Anamnes Kroppsundersökning Urinprov Miktionslista

Vad händer på ett besök på barnuroterapin Kartläggning av miktions- och avföringsmönster, dryckesintag och sittställning Visa hur urinvägarna fungerar Individuell plan för träning

Miktionsanamnes Miktionslista Inkontinensvägningstest Flödesmätning Resturin Dryckesvanor Avföringsvanor Urinsticka ev. urinodling

Visa hur urinvägarna fungerar

TNe -10 Tarmens roll

Vanliga symtom från urinvägar Inkontinens Enures Frequency Urgency UVI

Daginkontinens; orsak Avflödeshinder, ex. striktur efter trauma el hypospadiop, uretravalvel. Hindret tas bort, men blåsan kan ha tagit skada. Noggrann blåsregim viktig.

Daginkontinens; orsak Blåsextrofi, epispadi. Varierande grad av inkontinens. Upprepade operationer krävs.

Daginkontinens; orsak Blåsfunktionsrubbning, urgency, frequency, inkontinens. Behandling är miktionsregim och ibland antikolinergika.

Daginkontinens Ektopisk uretär, ständig droppinkontinens. Kräver op.

Daginkontinens; orsak Neurogen blåstömningsrubbning., ofta vid MMC. Läckage i varierande omfattning beroende på om sfinktern är hyper- eller hypoaktiv. Risk för UVI. RIK-behandling vanligt.

RIK- Ren Intermittent Kateterisering

RIK- Ren Intermittent Kateterisering

RIK Insättes vid blåstömningssvårighet tex MMC Inkontinensskydd om läckage Antikolinergika vid detrusoröveraktivitet Nattkateter om höga blåstryck

RIK- Mitrofanoff

Daginkontinens; orsak Uretrovaginal reflux. Inkontinens efter avslutad miktion. Torkteknik, tryck pappret uppåt/bakåt. Sitt bak-och.fram på toaletten.

”Kissråd” Sitta rätt Kissa färdigt Regelbundet Torka sig Stöd och uppmuntran Ev hjälpmedelsförskrivning Ev RIK

Enures Primär, PNE Sekundär Kombinerat med daginkontinens

Nattvätans orsaker Överproduktion av urin Blås-över-aktivitet Daginkonti- nens Går upp och kissar på natten Enures Urgency Enures Enures Djup, ostörd sömn Djup sömn

Behandling av enures Kissvanor dagtid Tarmvanor Dryckesvanor Enureslarm Minirin Kombination

Vad gör man först Ställ bra frågor-”kissanamnes” Börja med larm eller Minirin. Låt familjen välja. Är barnet motiverat? Samarbete är jätteviktigt!

Viktigt när man använder larm Förälder bör sova i samma rum Gör inte uppehåll Ett larm per natt räcker Återfall är ofta lätta att behandla

Larm är bäst! Information är a och o… Barnet måste vara med på noterna Inte för ung Inget fel att barnet inte vaknar Larmbehandling tål att upprepas

Goda råd vid enures Tillräckligt med sömn Försök sluta med blöja Regelbundna mat och dryckesvanor hela dagen. Regelbundna kissvanor hela dagen Nedtrappning på kvällen

När sak man remittera ? Remissen träffar alltid doktorn först, bedöms tillsammans i teamet. Remittera när seriösa försök med larm och/eller Minirin ej fungerat

Vad kan vi göra? Nytt försök med larm Ny typ av larm Kombinationer av larm/medicin ”Specialmedicinering”-forskning Ibland uroterapi samtidigt Utvidgad utredning

Läkemedel Minirin Antikolinergika Kombinationer Sömnreglerande läkemedel

Lugn blåsa med avflödeshinder

Detrusoröveraktivitet

Detrusoröveraktivitet med höga tryck

Låg compliance

Isvattentest

Bra adresser www.nikola.nu www.svenskaenures.se www.wellspect.se www.torrnatt.nu (Ferring)