Social bostadspolitik En jämförelse mellan Berlin och Stockholm
Bostadspolitik Sverige Generell bostadspolitik- normen är att alla ska kunna ha tillgång till alla bostäder Tyskland Mer inriktad bostadspolitik- fokus på utbudsexpansion och särskilda insatser för låginkomsttagare Nyproduktion i Wilmersdorf, Berlin, färdigställt 2017
Bostadsbestånd Stor hyresmarknad i Berlin Många privata och små aktörer En del av hyresbeståndet är subventionerat
Hyressättning Sverige Bruksvärdesystem i beståndet Olika modeller för hyressättningen i nyproduktionen- framtiden? Tyskland Marknadsanpassade hyror (sjunker vid större utbud) Hyresspegel – statistik Hyresbroms på 5 år (ej för nyproduktion)
Socialt bostadsbyggande i Tyskland En del av bostadsbeståndet är reserverat för låginkomsttagare Uppnås genom Subventioner/köpta dispositionsrätter Inkluderande stadsplanering Både privata och kommunala aktörer Blandas med övrigt bestånd- breda målgrupper- social mix 1950-talsbestånd, troligt exempel på den tidens sociala bostadsbyggande
Inkluderande stadsplanering Privata projektutvecklare åläggs att bygga en viss andel bostäder med lägre hyror/priser i i övrigt marknadsmässiga projekt Praktiseras i många storstäder och universitetsorter i Tyskland Marknadsfördel för aktörer som riktar sig till bredare målgrupper Kontroversiellt bland övriga? Pilotprojekt i Frihamnen i Göteborg, fler svenska städer tittar på detta Berlin-Treptow, Kiefholzstraße, 21 av 98 lägenheter är sociala, Källa: Gewobags hemsida
Seriellt bostadsbyggande Förespråkas och ses med försiktighet p.g.a. det historiska arvet, större generell acceptans i Sverige? Utredning av förenklad bygglovgivning i båda länderna Hur många seriellt producerade bostäder som sedan byggs beror i högre grad på kommunernas planpolitik
Stadsplanering Potentiella reformer i Sverige som redan finns i Tyskland: SOU – införa §34? Privat initiativ i planeringen? Mariengrün- pilotprojektet i Berlins kommunala bostadsbolags satsning på nyproduktion, från idé till färdig byggnad på ett år
Bostadspolitik i Hamburg och Berlin- med en ökad nyproduktion som mål Bostadsfrågan handhas av de största partierna och de mest inflytelserika politikerna Bostadsförbund mellan politik och bransch Nybyggnadsmålen sätts i samarbete med branschen Nybyggnadsmål på årsbasis med uppföljning Tydliga bostadssociala mål Insikt att alla typer av projektutvecklare behövs Städerna försöker optimera sitt agerande för att nå målen Målen uppnås- men vad är marknad och vad är politik?
Tack för er uppmärksamhet! Anna Granath Hansson KTH, Institutionen för fastigheter och byggande E-post: agh@kth.se