Social bostadspolitik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Några utgångspunkter  Bostadsförsörjningen är ett gemensamt ansvar mellan stat och kommun  Staten ger ekonomiska och rättsliga förutsättningar, kommunen.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Positive Footprint Housing Ett föredöme inom hållbart boende
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
1. Varför finns det pengar?
Marknadsmässiga avkastningskrav i allmännyttiga bostadsföretag
Nödvändiga perspektivskiften
Att bygga förnyelse – Hur byggbranschen förnyas!
Från loftgånslänga till framtidens gröna sociala boende
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Tillträde och prissättning av bytespunkter och tjänster för busstrafik
Nationell Strategi Vattenbruk • Varför en strategi • Målsättning • Hur vi tänkt göra.
Lägg till en inledande text här Utveckling för huvudmän.
Så kan bristen på studentbostäder minska !
Studentbostadssituationen – avrapportering till Forum för internationalisering Sveriges universitets- och högskoleförbund.
Socialdepartementet Boendets och bostadsbyggandets roll för platser, städer och regioners identitet Stefan Attefall, bostadsminister Stadsbyggnadsdagen.
Den sekundära bostadsmarknadens betydelse
Kortversion av BOSTADSPOLITISK STRATEGI
Ung i Stockholms län •Unga är den grupp som enligt Bostadsmarknadsenkäten 2012 har det svårast att få en bostad i Stockholms län.
Den svenska bostadsregimen på väg mot stigens slut?
Vänsterpartiet Halmstad halmstad.vansterpartiet.se Halmstad – Inte till salu! Bostadspolitik för Halmstads kommun Motion om.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Björn Hasselgren, PhD Remissammanställning Bokriskommittén.
Globalt, t ex Google Earth EU, INSPIRE Nationellt, Geodatrådet och Geodataprojektet Regionalt, t ex Geodatacenter Skåne Lokalt, kommunalt Infrastrukturer.
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
Klas Eklund 8 december Dåligt fungerande bostadsmarknad Bostadsbrist Stor brist på hyresrätter Svårt komma in på marknaden Blockerade flyttkedjor.
Stockholms- regionens utMAningar
Den svenska bostadspolitiken. Statlig fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift? Hyresregleringen Inför valet 2010: vad tycker partierna?
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Vårdval i primärvården
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Vi kan inte vänta… på fler bostäder för unga. Lågt bostadsbyggande i Stockholms stad
Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi
Bostadsmarknadsanalys 2013 Anna-Karin Abrahamsson Länsstyrelsen Norrbotten Plan- och bostadsenheten LULEÅ Telefon: E-post:
Måltal Besparingsscenarios- Prognos fram till Följer normkrav.
Sveriges exportstrategi
Vräkningsförebyggande riktlinjer Gemensamt uppdrag i det vräkningsförebyggande arbetet Stadsdelsnämnderna och de kommunala hyresvärdarna i Göteborg har.
Socialt blandat boende
Vad driver den etniska bostadssegregeringen i Sverige och vilka konsekvenser leder detta till? Emma Neuman KEFU-dagen, Lund 2 juni 2016.
Konjunkturen i Stockholms län Konjunkturläget kv Juni 2016.
Presentation om kommunala kontrakt. Fastighetskontoret Unga vuxna Äldre Nyanlända Barnfamiljer nor & män Missbruk, psykisk ohälsa Hemlöshet – många ansikten,
Införande och erfarenheter av valfrihetssystem. Västerås – en del av Stockholm - Mälardalen regionen invånare (2008) – 6:e största kommunen Tre.
Att söka pengar och att skapa en projektbudget Samhällsentreprenör /2016.
Pilotprojekt i Jönköpings län 2015 och Projektet: Den första ingenjören Det här vill vi: Ökad konkurrenskraft genom att ingenjörerna utvecklar.
Lokalt Företagsklimat Ranking Vad är företagsklimat och varför mäter vi det? Lokalt företagsklimat handlar om förutsättningar för företagande Lokalt.
Hur bygger vi mer för fler? Institutionella förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande- En jämförande studie mellan Tyskland och Sverige Anna Granath.
Tertial 3 RAPPO RT uppföljning av bostadsplanering och byggande STADSBYGGNADSKONTO RET
Regeringens 22 punktsprogram Forskarnas 2 punktsprogram
Pressen på planerarna Exempel från Danmark Kristina Grange Mariestad,
projekt campus näckrosen universitetsstyrelsen
Bostadsförsörjning för nyanlända
Kvaliteten i din hemtjänst Brukarundersökning 2011
Bostadspolitik för jobb och hållbar framtid
Kraftsamling för ökat bostadsbyggande
Nobelmötet 2016 Ingela Valeur, Miljöstrateg
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Bostadsplaneringen i Västerås
Sammanfattande slutsatser
Bostäder anpassade för äldre?
Marknad, målgrupp och mål
Gruppresentation Kommitténs workshopspass den 15 mars 2011
Bostadspolitik Nationellt och lokalt
Den ledande fastighetsägaren för samhällsservice
Bostäder för alla- hur når vi dit?
samverkan för hållbar stadsutveckling
Planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola
Mittenstyret Erik Mål och Budget 2019.
Presentationens avskrift:

Social bostadspolitik En jämförelse mellan Berlin och Stockholm

Bostadspolitik Sverige Generell bostadspolitik- normen är att alla ska kunna ha tillgång till alla bostäder Tyskland Mer inriktad bostadspolitik- fokus på utbudsexpansion och särskilda insatser för låginkomsttagare Nyproduktion i Wilmersdorf, Berlin, färdigställt 2017

Bostadsbestånd Stor hyresmarknad i Berlin Många privata och små aktörer En del av hyresbeståndet är subventionerat

Hyressättning Sverige Bruksvärdesystem i beståndet Olika modeller för hyressättningen i nyproduktionen- framtiden? Tyskland Marknadsanpassade hyror (sjunker vid större utbud) Hyresspegel – statistik Hyresbroms på 5 år (ej för nyproduktion)

Socialt bostadsbyggande i Tyskland En del av bostadsbeståndet är reserverat för låginkomsttagare Uppnås genom Subventioner/köpta dispositionsrätter Inkluderande stadsplanering Både privata och kommunala aktörer Blandas med övrigt bestånd- breda målgrupper- social mix 1950-talsbestånd, troligt exempel på den tidens sociala bostadsbyggande

Inkluderande stadsplanering Privata projektutvecklare åläggs att bygga en viss andel bostäder med lägre hyror/priser i i övrigt marknadsmässiga projekt Praktiseras i många storstäder och universitetsorter i Tyskland Marknadsfördel för aktörer som riktar sig till bredare målgrupper Kontroversiellt bland övriga? Pilotprojekt i Frihamnen i Göteborg, fler svenska städer tittar på detta Berlin-Treptow, Kiefholzstraße, 21 av 98 lägenheter är sociala, Källa: Gewobags hemsida

Seriellt bostadsbyggande Förespråkas och ses med försiktighet p.g.a. det historiska arvet, större generell acceptans i Sverige? Utredning av förenklad bygglovgivning i båda länderna Hur många seriellt producerade bostäder som sedan byggs beror i högre grad på kommunernas planpolitik

Stadsplanering Potentiella reformer i Sverige som redan finns i Tyskland: SOU – införa §34? Privat initiativ i planeringen? Mariengrün- pilotprojektet i Berlins kommunala bostadsbolags satsning på nyproduktion, från idé till färdig byggnad på ett år

Bostadspolitik i Hamburg och Berlin- med en ökad nyproduktion som mål Bostadsfrågan handhas av de största partierna och de mest inflytelserika politikerna Bostadsförbund mellan politik och bransch Nybyggnadsmålen sätts i samarbete med branschen Nybyggnadsmål på årsbasis med uppföljning Tydliga bostadssociala mål Insikt att alla typer av projektutvecklare behövs Städerna försöker optimera sitt agerande för att nå målen Målen uppnås- men vad är marknad och vad är politik?

Tack för er uppmärksamhet! Anna Granath Hansson KTH, Institutionen för fastigheter och byggande E-post: agh@kth.se